Raoul Wallenberg på Lidingö

Här lät han bygga en sommarbostad med tillhörande byggnader som gästhus och fähus. På Kappsta tillbringade familjen Wising somrarna från juni till september 1882 till cirka 1928, därefter hyrdes det ut.
Per Johan och Sophie Wisings yngsta dotter Maj gifte sig 1911 med Raoul Gustav Wallenberg, som mycket tragiskt dog i cancer året därpå, den 10 maj. Hon födde deras son den 4 augusti 1912 på Kappsta. Han döptes till Raoul Gustav Wallenberg efter sin far.
Efter att huvudbyggnaden brann ned på grund av ett elfel i augusti 1933 började trädgården förvildas. Familjen behöll Kappsta till 1947.
Lidingö stad köpte Kappsta 1986 för att hindra bebyggelse. I dag är området ett naturreservat med rikt fågelliv och flera unika växter. Kappsta har även kommit att bli en minnesplats för Raoul Wallenberg och hans heroiska insatser i Budapest.

Brev
Den 5 juli, en månad före Raouls födelse skriver Maj från Kappsta till sina svärföräldrar som var diplomater i Japan:
"...hur ska det gå med vårt lilla barn? Jag undrar så ofta om jag ska vara kompetent att uppfostra det till en duktig människa. Stackars liten som mistat sin pappa. (...) Här på Kappsta har syster Maja och jag varit ivrigt sysselsatta med att göra i ordning ett rum åt lilla Baby, som skall bo med sköterska på nedre botten i rummet till höger när man kommer in i tamburen. Det voro förut mycket mörka tapeter. Nu ha vi i stället satt upp vitt hyllpapper med små rosenguirlander och en bård av rosor upptill. Det blev så nätt och det var så roligt att syssla med."

Brev från Sophie Wising till Annie Wallenberg 9 augusti 1912.
"Maj har sitt rum ovanpå hans (Raouls), men nu för tillfället har hon två sovrum, denna veranda och papps skrivrum som ligger mera tyst och avskilt. (...) Maj är så bra man kan begära, är så lycklig åt sin lille gosse, sorgen och saknaden överväldigar henne dock stundtals, den är svårare för mig att skingra nu, då hon ej kan sysselsättas, utan behöver få vila o ro, men Majs egen självbehärskning och tanken att det kan skada den lille, hjälper henne stundtals över dessa stunder."
 
I juni 1917 skriver Maj:
"Igår sa Raoul: Å, mamma, vad det är ljuvligt på Kappsta": Han älskar faktiskt detta ställe och han har det verkligen härligt. Han och hans kamrat Bertil springa omkring hela dagarna ensamma, endast förbjudna att gå ner till sjön och utanför staketet, annars ha de fullkomlig rörelsefrihet på 13 tunnland.