Lyssna
Lyssna
Skriv ut
Dela

Lidingöskolor piloter i forskning: Hur lärare rör sig kan lyfta undervisningen

Läraren Christian blev mer medveten om hur han rörde sig under lektionerna när han hade en sändare runt halsen och rörelsesensorer i klassrummet. Lidingö är med i ett forskningsprojekt som drar nytta av digitaliseringens möjligheter för att väcka elevernas intresse och engagemang. Resultatet lyfter undervisningen och förbättrar elevernas förutsättningar att lära.

Kan elevernas intresse och inlärning förbättras av att läraren agerar på ett annat sätt i klassrummet under lektionerna? Lidingöläraren Christian Svedenkrans och Högsätra skola är liksom Bo skola på Lidingö med i ett forskningsprojekt av RISE och Stockholms universitet.


Undervisning handlar som bekant inte enbart om att förmedla information, det gäller också att fånga elevernas intresse. Tidigare lyssnade eleverna på läraren för att denne hade en respekterad titel och position. Så enkelt är det inte alltid längre. Nu måste lärare arbeta mer aktivt för att få elevernas uppmärksamhet.

Så väcktes frågan: Kan intresset och inlärningen förbättras av att läraren agerar på ett annat sätt i klassrummet under lektionerna? Det vill forskare ta reda på och startade en IoT-baserad studie.

Lidingö först ut – såg möjligheter

Högsätra skola på Lidingö var först ut i studien, som drivs av Sveriges forskningsinstitut RISE och Stockholms universitet. Lidingö stad har arbetat aktivt med digitalisering och såg möjligheter: Finns det sätt att använda it och teknik för att göra den här delen av lärarens arbete lättare?

IoT står för Internet of things eller sakernas internet, och går ut på att koppla upp föremål och utrymmen till Internet med hjälp av sensorer, kameror, mikrofoner och annan elektronik. Det gör det möjligt att mäta, styra och hantera sakerna. När man analyserar data som de uppkopplade rummen eller föremålen samlar in kan man se och förstå hur olika mönster ser ut – även hur lärare interagerar med sina elever på lektionerna.

Forskarna sätter upp sensorer som registrerar lärarens rörelsemönster i klassrummet, och lärarna får en sändare runt halsen. Det kan hjälpa dem att reflektera över hur de rör sig i klassrummet och hur det påverkar samspelet med eleverna.

Står jag mycket med näsan mot tavlan?

När Christian Svedenkrans, matematik- och tekniklärare på Högsätraskolan på Lidingö, började undervisa i ett rum med sensorer började han också fundera mer på hur han rör sig och hur det påverkar eleverna. Var i klassrummet brukar han stå? Vänder han näsan mot tavlan mer än han borde göra?

– Då blir jag mer medveten om vad jag gör och hur jag rör mig. Det ger extra stuns åt lektionerna. När jag kan se mina rörelsemönster på en värmekarta påverkar det mitt agerande och undervisningen blir bättre. Det blir ungefär som när en kollega är närvarande: Jag skärper mig och försöker göra mitt bästa, säger Christian.


Var i klassrummet brukar läraren befinna sig? Värmekartan ger konkreta besked som kan få läraren att reflektera, diskutera med kollegor och göra justeringar i undervisningen för att se om det ger effekt hos eleverna.

Eleverna vaknar till

Läraren kan i hög grad fånga elevernas intresse genom att på ett tydligt sätt vara närvarande i klassrummet. Eleverna vaknar till exempel till när läraren går förbi deras bord, det väcker deras uppmärksamhet.

– Därför är det viktigt att analysera hur jag rör mig i klassrummet, säger Christian Svedenkrans. Jag ska ha kontakt med hela klassen och inte glömma någon.

Spännande projekt

Fia Juréen jobbar som verksamhetsledare på Komtek, den kommunala teknikskolan, i Lidingö stad. Hon menar att det finns stora möjligheter för skolan att utvecklas generellt.

– Jag tycker det är spännande att vara med i utvecklingsprojekt och fantastiskt att Lidingö stad vill vara med och bidra i den utvecklingen. Vi anmälde oss till projektet för att vi har förutsättningarna att vara med och testa i riktiga skolor med riktiga elever och lärare, säger hon.

Och det gör man alltså. Varje vecka har Christian Svedenkrans stämt av sina erfarenheter med forskare vid Stockholms universitet. Förutom att han själv har påverkats genom att bli mer medveten om sitt agerande i klassrummet, så är en annan reflektion att eleverna behöver röra på sig för att få mer energi och fokus. Med hjälp av ett stort tidtagarur på tavlan har han infört mikropauser varje lektion.

Även lärarna lär av varandra

Christian diskuterar också med en annan lärare i Högsätra skola för att lära av varandra. De använder samma klassrum och har samma klass, men undervisar i olika ämnen. Att analysera och fundera över varandras rörelsemönster i klassrummet kan ge intressanta effekter.

– Den här sortens samtal har vi annars också, men det blir annorlunda när vi har konkreta data att utgå ifrån. Tekniken kan alltså fungera som ett utvecklande stöd i samtalet med kollegor och göra det lättare att upptäcka sådant som kan förbättras i undervisningen.

Stafettpinnen till annan Lidingöskola: Bo tar vid

Högsätra skolas del i studien är nu avslutad.

– Med tanke på hur jag och mina beteenden har påverkats tror jag att vi skulle kunna se liknande effekter även hos eleverna, om de blir mer medvetna om hur de agerar på lektionerna. Jag tänker att allt lärande blir bättre av att alla inblandade kan se sin roll och sina beteenden tydligare, säger Christian. Allt hänger inte bara på läraren.

Men det är en annan undersökning. Nu går stafettpinnen – och utrustningen – vidare till en annan skola på ön: Bo skola. Även där ser man fram emot att vara med.

– Det ska bli spännande att vara med och intressant att se vad vi kan få veta och hur vi kan använda det för att öka kvaliteten i undervisningen, säger Hanna Stefansdotter, lärare i Bo skola som kommer att använda utrustningen under vårterminen.

Hanna Stefansdotter kommer att hålla lektioner med rörelsesensorer för sina elever på lågstadiet, alltså för lite yngre barn än i de som Christian har i Högsätra. Om utfallet blir liknande är för tidigt att säga, men det är inte otänkbart att det kan ha samma eller kanske ännu större effekt för uppmärksamhet och motivation hos hennes elever. Det återstår att se.

Direkt nytta för elev

Christian skickar med ett exempel på hur försöket har gjort direkt nytta för en elev:

– Förra terminen hade jag en elev som halkade efter alltmer. Då placerade jag en tom stol hos eleven för att jag lättare skulle kunna sitta ner bredvid. Det syntes på värmekartan att jag var där och redan efter någon lektion blev eleven mer aktiv och engagerad även när jag inte var där. Eleven visade i början av den här terminen att lärandet har tagit fart igen, säger Christian Svedenkrans. Då blir man glad!

Mer om Lidingö stads del i forskningsprojektet

Lidingö stad arbetar aktivt med innovation och digitalisering både i skolan och stadens andra verksamheter. Kommunen utsågs till Årets digitaliseringskommun 2019 och vann Guldtrappan 2020, en kvalitetsutmärkelse för skolhuvudmän som ligger i framkant när det gäller skolutveckling i en digital tid.

IoT-hubb Skola startade 2018. Sveriges forskningsinstitut RISE leder projektet i samarbete med Stockholms universitet. Förutom Lidingö stad deltar bland annat Kungsbacka kommun, Skellefteå kommun och Västervik kommun tillsammans med Atea och Microsoft.

Projektet om hur lärare rör sig i klassrummet startade i Högsätra skola på Lidingö våren 2020. Det finns flera teknikuppsättningar som skickas runt till olika grundskolor i Lidingö stad och våren 2022 kommer turen till Bo skola.

I ett poddavsnitt från RISE berättar Lidingöläraren Christian Svedenkrans och Robert Ramberg, professor vid Stockholms universitet, mer om projektet:
Bättre lärande med sensorer på lärare Länk till annan webbplats.

Till toppen av sidan