Huvudinnehållet startar här

Lyssna
Lyssna
Skriv ut
Dela

Renoverade ”Vindarnas tempel” tillbaka

Efter ett rejält ansiktslyft har den lilla väntkuren "Vindarnas tempel" flyttats till det nya brotorget på Lilla Lidingöbron och återfår nu sin forna glans.

Den lilla väntkuren från 1925, i folkmun kallad "Vindarnas tempel," som tidigare stod på Gamla Lidingöbron, har genomgått en omsorgsfull och omfattande renovering.

—Gammalt ruttet virke har bytts ut till nytt friskt och gamla färglager har slipats bort. Tanken har varit att återskapa byggnadens ursprungliga färger och utseende, säger Alexander Ahne, biträdande projektledare för Lilla Lidingöbron.

En del jobb återstår på plats innan den lilla paviljongen kan öppna för allmänheten.
Dels ska ett podium byggas på brotorget, på vilket byggnaden ska placeras. Därför är själva brotorget instängslat en tid framöver. Belysning, invändiga väggpartier, tidstypiska fönster, bänkar och utsmyckning ska till. En skylt med texten ”Brotorget” ska sättas på taket och den fina spiran, som är högre än själva byggnaden och som renoveras just nu, ska återmonteras.

—Det ursprungliga syftet med "Vindarnas tempel" var att fungera som väderskydd och väntkur. I dess nya tappning blir byggnaden också en kulturhistorisk plats, med fotografier och information om de olika Lidingöbroarna genom tiderna, säger Jan Werner, projektledare för Lilla Lidingöbron.

Den lilla paviljongen kommer att ha öppna väggar på två sidor, så att man när som helst kan gå in och slå sig ner på en bänk och ta del av informationen om broarna.

Ett av Lidingös kulturarv

Väntkuren byggdes för Lidingöbanan för nära 100 år sedan, då södra och norra Lidingö var skilda världar. Norra Lidingöbanan från 1907 och Södra Lidingöbanan från 1914 hade skilda färjelägen vid Islinge respektive Herserud, varifrån ångfärjorna gick över Lilla Värtan till Ropsten. Varje bolag bevakade noggrant endast sina egna trafikområdens intressen och ingen form av samtrafik förekom.

När Gamla Lidingöbron öppnades för trafik, våren 1925, togs ett första steg till tvärförbindelser inom Lidingö. Banornas tidtabeller var lagda så att man inte skulle behöva vänta särskilt länge. Men till följd av tågens förseningar kunde ibland resenärernas väntetid bli lång.

Gammal svartvit bild med en dam vid en paviljong.

Väntkuren, efter invigningen av Gamla Lidingöbron, 1925. Foto: Lidingö brostyrelses doktor-ingenjör Ragnar Schlyter.

Även kallad Tengboms kiosk

Den så kallade "Brogrenens väntsal" skapades av den framstående arkitekten Ivar Tengbom och hans medarbetare och utfördes som ett litet klassicistiskt rundtempel i trä, prytt med en förgylld sol på sin spira. Från början var byggnaden helt öppen mot Stockholmssidan. Det utsatta läget fick till följd att den lilla väntkuren i folkmun fick benämningen ”Vindarnas tempel.” Även namnet "Tengboms kiosk" har förekommit.

Brogrenens hållplats användes fram till den 3 september 1967, samma dag som Sverige gick över till högertrafik. Då flyttades tågens ändhållplats till Ropsten.

Norra Lidingöbanan lades ned den 12 juni 1971, i samband med att den nya vägbron kom till. Behovet av tvärförbindelser på Lidingö togs därefter över av samtrafik mellan bussar och södra Lidingöbanan.

Bevaras för framtiden

Som ett minnesmärke över 1925 års vackra och tekniskt avancerade brobygge bevarade Lidingö stad ”Vindarnas tempel” på den plats mellan brogrenarna där passagerarna gjort hundratusentals tågbyten genom åren. Tidens tand hade nött ner den gamla fina byggnaden, men nu har den fått ett lyft och fortsätter bevaras på vår nya bro, Lilla Lidingöbron.

En lite rund byggnad på en öppen yta, i mörker men belyst.

Illustration: Knight Architects.

Till toppen av sidan