Blommor och tända ljus på Förintelsens minnesdag
I 20 år har Lidingöborna gått i fackeltåg till Raoul Wallenbergmonumentet för att hedra Raoul Wallenberg och minnas Förintelsens offer. I år gick det inte att genomföra en samling av det slaget. Men för att upprätthålla traditionen samlades en liten grupp folkvalda utanför Stadshuset i skymningen den 27 januari.
I fackeltåget från vänster Amelie Tarschys Ingre (L), kulturchef John Svensson, Kate Wacz, Filip Svanberg (M) och Daniel Källenfors (M)
Det var kommunstyrelsens ordförande Daniel Källenfors (M), ordförande i utbildningsnämnden Amelie Tarschys Ingre (L) och ordförande i kultur- och fritidsnämnden Filip Svanberg (M). Hedersgäst var Kate Wacz som själv blev räddad av Raoul Wallenberg i Budapest och som deltagit i minneshögtiden på Lidingö sedan början. Även stadens kulturchef John Svensson deltog.
Med facklor tågade gruppen till monumentet för att lägga ner blommor och tända ljus. Inget tal hölls, men gruppen dröjde sig trots kylan kvar i ett värmande samtal om historien och vikten av att minnas och att samlas på detta sätt. Gemensamt tågade sedan gruppen tillbaka till värmen i Stadshuset med förhoppningen att nästa år kunna dela Förintelsens minnesdag med många fler.
Monumentet till minne av Raoul Wallenberg
Lidingö invigde monumentet ”Raoul Wallenbergs gärning” 1999. Samma år instiftade Riksdagen Förintelsens minnesdag som första gången genomfördes 27 januari 2000. Uppmärksamheten var inte så stor i landet till en början. Lidingö var den första kommunen som agerade, redan 2001 samlades man vid Raoul Wallenbergmonumentet denna dag. 2002 beslutade Kommunfullmäktige att göra dagen till Raoul Wallenbergdagen; ett sätt att lyfta Raoul Wallenbergs gärning och samtidigt Förintelsens historia.