Huvudinnehållet startar här

Lidingö stadsbibliotek

Lyssna
Lyssna
Skriv ut
Dela

Allegori över luktsinnet

Tavlan om luktsinnet, målad av Jan Brueghel den äldre och Peter Paul Rubens 1617–18 (beskuren).

Tavlan om luktsinnet, målad av Jan Brueghel den äldre och Peter Paul Rubens 1617–18 (beskuren).

Prado-museet i Madrid har tagit hjälp av parfymexperter för att sätta dofter till målningen The Sense of Smell. Vi passar på att tipsa om böcker på ämnet doft och lukt.

Detalj ur målningen The Sense of Smell av en afrikansk mård.

Detalj ur målningen The Sense of Smell av en afrikansk mård.

Prado-museet i Madrid har tagit hjälp av parfymexperter för att sätta dofter till en av museets klassiska tavlor. Det handlar om målningen The Sense of Smell, målad av Jan Brueghel den äldre och Peter Paul Rubens 1617–1618. 

Brueghel den äldre och Rubens gjorde på 1600-talet en serie allegoriska målningar tillsammans på temat de fem sinnena: syn, hörsel, lukt, smak och känsel.

Bland dofterna som man tagit fram till tavlan finns jasmin, fikonträd, påsklilja och nejlika. Lukten av den afrikanska mården är också med. Ett sekret från denna art användes i parfymer på 1500- och 1600-talen.

Luktsinnets makt

Lukter och dofter engagerar oss på ett djupt och omedelbart plan. Det kan vara äppelkällaren om hösten, huden på spädbarnet, eller den antiseptiska miljön på ett sjukhus. Bra minnen, likväl som dåliga.

Helen Keller, den dövblinda författaren och aktivisten, vittnade om luktsinnets makt i boken The World I Live In. Keller skrev – fritt översatt – att »lukt är som en mäktig magiker som förflyttar dig tusentals mil och genom alla år du levt« (Keller 1910, 86).

Smell is a potent wizard that transports you across thousands of miles and all the years you have lived. — Ur The World I Live In av Helen Keller.

Ett försättsblad till The World I Live In, och bokomslaget till Samhällets olycksbarn.

Ett försättsblad till The World I Live In, och bokomslaget till Samhällets olycksbarn.

I Victor Hugos bok Les Misérables (Samhällets olycksbarn på svenska) plockar Marius upp ett brev som doftar av tobak. Men inte vilken tobak som helst. Genom doften känner han inte bara igen skrivstilen – en hel värld inom honom lyses upp genom sinnesblixtarna.

The recognition of the tobacco caused him to recognize the writing as well. It may be said that amazement has its lightning flashes. Marius was, as it were, illuminated by one of these flashes. The sense of smell, that mysterious aid to memory, had just revived a whole world within him. This was certainly the paper, the fashion of folding, the dull tint of ink; it was certainly the well-known handwriting, especially was it the same tobacco. — Ur Les Misérables av Victor Hugo.

Parfymen som medel mot det vämjeliga

I en av sina sista intervjuer berättar musikern Kurt Cobain om sin fascination av Patrick Süskinds bok Parfymen. Cobain säger att han läst boken ett tiotal gånger, att den i stort. sett lever i hans ficka och att han läser den om och om igen »… because I’m a hypochondriac, and it just affects me. It makes me want to cut my nose off.«

Bokomslaget till Parfymen av Patrick Süskind.

Bokomslaget till Parfymen av Patrick Süskind.

Boken Parfymen handlar om parfymören Jean-Baptiste Grenouille. Han föds i ett fiskhandlarstånd under en grov träbänk där hans mor brukar rensa fisk. 1700-talets Pariser-slum är en stinkande och grym värld.

Själv saknar Grenouille kroppslukt, men är född med ett förträffligt luktsinne och blir besatt av dofter. Han kan i mörkret följa en enskild människa rakt genom en stinkande människomassa!

Grenouille är en isolerad människa som väcker ett abstrakt obehag hos människor. Hans besatthet ger hon en karriär som parfymör, men leder honom också in på en annan, mycket mörkare värld.

Grenouille blir en dag chockad när det går upp för honom att den himmelska doft han förnummit, följt och jagat kommer från en människa – en ung flicka. Vanligtvis associerar ju Grenouille människolukter med illaluktande odörer, som urin och rutten fisk.

Den här lukten ägde friskhet; men inte friskheten hos limettcitroner eller pomeranser, inte friskheten hos myrra eller kanel eller krusmynta eller björk eller kamfer eller tallbarr, inte den hos majregn eller kallblåst eller hos källvatten … Och den ägde på samma gång hetta; fast inte som bergamott, cypress eller mysk, inte som jasmin och narciss, inte som rosenträ och inte som iris … Den här lukten var en blandning av bådadera, av flyktigt och tungt, nej ingen blandning, en enhet, och därtill klen och svag och likväl solid och bärig, som ett stycke tunt, skimrande siden … och ändå inte som siden utan som honungssöt mjölk i vilken biskvier löser upp sig – vilket ju inte med bästa vilja i världen gick ihop: mjölk och siden! Obegriplig den här doften, obeskrivlig, omöjlig att inordna, den kunde egentligen inte finnas. — Ur Parfymen av Patrick Süskind.

Rosa gallica pontiana, målad gravering, Pierre-Joseph Redouté (1759–1840).

Källor och länkar

Exempel på böcker om lukter och parfym på Lidingö stadsbibliotek

Skönlitteratur

Facklitteratur

Till toppen av sidan