Läs tillsammans

Språket växer i samspelet med andra människor. Låt barnet vara aktivt när ni läser tillsammans och uppmärksamma barnets ord, ljud och gester. Vänta in och följ barnets tempo, intresse och reaktioner så blir bokläsningen extra språkutvecklande.

Välj bok

Välj böcker som barnet tycker är spännande och intressanta och som matchar barnets språkliga nivå. Om det är svårt att välja kan du alltid fråga på biblioteket. Här kan du låna böckerna gratis.

Gör lässtunden mysig

Ha gärna en lässtund varje dag – en lugn stund när ni tittar och läser i böcker. Sitt nära så att ni kan ha kropps- och ögonkontakt, och låt inget annat störa. Ni måste inte läsa en bok från pärm till pärm. Bara att sitta och bläddra och sätta ord på det barnet intresserar sig för är ett bra sätt att bygga språk.

"Pratläs" och titta på bilderna

Ofta kan det vara lättare att fånga barnets uppmärksamhet om du ”pratläser”, alltså berättar med egna ord, och använder olika röster, ljud och gester. Passa på att peka och prata om bilderna. De hjälper barnet att hänga med i berättelsen och ger ännu fler möjligheter att lära in nya ord.

Berätta tillsammans

Låt gärna barnet vara med och berätta när ni läser, till exempel genom att låta barnet fylla i ord och meningar eller svara på frågor. Passa på att bekräfta och bygga ut det barnet säger. På så sätt visar du hur barnet kan utveckla sitt språk. När ni läst en bok flera gånger kanske barnet själv kan berätta hela historien utifrån vad som händer i bilderna.

Läs, sjung och berätta på barnets alla språk

Forskning visar att barn som blir lästa för får större ordförråd och att små barn kan lära sig flera språk samtidigt. Så läs, sjung och berätta på dina och barnets alla språk! Det hjälper barnets språkutveckling.

Häng med Språktåget

Med barnböcker kan du hjälpa barn att utveckla alla delar i språket, som språkförståelse, ordförråd, grammatik och uttal. Fråga på biblioteket efter Språktågets boklistor för tips på passande böcker!

Språktåget-hyllan

Språktåget-hyllan finns på bibliotekets barnavdelning. Där finns böcker som är speciellt utvalda av bibliotekarier och logopeder. Böckerna passar bäst för barn i åldern 0-7 år. Bibliotekspersonalen kan hjälpa dig att hitta böcker som passar just ditt barn.

Språktåget-biljett från logopeden

Har ditt barn fått en biljett till Språktåget från logopeden? Ta med biljetten till biblioteket. Vi hjälper till att ta fram böcker inom den kategorin som logopeden tipsat om.

Webbplatser

Språklek Länk till annan webbplats.

Logopeden Astrid Frylmarks har samlat kunskap och information kring hur vuxna kan uppmuntra och stödja barns språkutveckling.

Dela språket, Region Halland Länk till annan webbplats.

En digital pekbok från Region Halland som visar hur vuxna med små medel kan ge sina barn ett större ordförråd. Initiativet kombinerar den viktiga språkträningen med ett redan existerande intresse för sociala medier.

Bokstart, Kulturrådet Länk till annan webbplats.

Bokstart är en nationell satsning som vänder sig till föräldrar och vuxna i barns närhet. Här finns artiklar och filmer om barns språkutveckling.

Kod-knäckarna, ideell förening Länk till annan webbplats.

Kod-knäckarna har utvecklat arbetsmaterial som passar föräldrar och lärare, i förskola och skola. I samarbete med framstående läsforskare och praktiker har de tagit fram filmer och broschyrer som bland annat innehåller övningar att göra tillsammans med barnet.

Podd

”Vi vill hellre få tillbaka en tuggad bok än en oläst”, BVC-podden Länk till annan webbplats.

Varför är det är så viktigt att läsa med sitt barn? Vilka böcker funkar bäst?
Barnhälsovårdspsykolog Malin Bergström samtalar med bibliotekarien Therese Flodqvist om barn och böcker.

Video

Jättemånga ord är jättebra, UR Länk till annan webbplats.

Behöver man verkligen kunna 50 000 svenska ord för att klara sig i samhället? Absolut. Minst! Det säger Mats Myrberg, professor emeritus i specialpedagogik. Under årens lopp är det många lärare på föräldramöten som hänvisat till hans forskning: "Ett barn som läser eller blir läst för kan ca 50 000-70 000 ord när det är 17 år. Ett barn som inte läser eller blir läst för kan ca 15 000-17 000." Men hur har han kommit fram till de siffrorna? Och om de stämmer, hur lär man sig så många ord? Och vad innebär det egentligen att "kunna ett ord"?