Miljöprogram 2026-2030
Vi arbetar för en hållbar stad för både nuvarande och kommande generationer. Det gör vi genom att målmedvetet begränsa utsläpp av växthusgaser, klimatanpassa staden, bevara naturens rikedom och säkra livskraftiga vattenmiljöer.

Lidingö stad har högt ställda miljömål för år 2030. Vi ska ha en begränsad klimatpåverkan med låga utsläpp av växthusgaser, samtidigt som staden är anpassad till ett föränderligt klimat. Vi ska värna ett rikt växt- och djurliv och skapa förutsättningar för livskraftiga vattenmiljöer.
Att nå dessa mål är avgörande för att minska riskerna med global uppvärmning, bevara biologisk mångfald och säkerställa ekosystemtjänster som rent vatten, pollinering och bördig jord. Genom cirkulär och fossilfri resursanvändning, god naturvård och insatser för våra sjöar och kustvatten bygger vi ett motståndskraftigt samhälle.
Staden arbetar aktivt – och underlättar för invånare och företag att bidra – så att Lidingö förblir en attraktiv, hållbar och levande ö för framtiden.
Miljöprogram 2021-2030 för Lidingö stads verksamheter, styrande dokument
En begränsad klimatpåverkan

2030 ska Lidingö ha en begränsad klimatpåverkan med låga utsläpp av växthusgaser samtidigt som staden anpassats till ett föränderligt klimat.
Att sänka utsläppen är avgörande för att kunna begränsa den globala uppvärmningen och för att minska riskerna för negativa konsekvenser, såsom extremväder, stigande havsnivåer och förlust av biologisk mångfald. Att begränsa den globala uppvärmningen är även avgörande för att kunna upprätthålla motståndskraftiga samhällen och hålla livsviktiga ekosystem i balans.
Genom att arbeta för en cirkulär och fossilfri resursanvändning kan stadens verksamheter bidra till att begränsa klimatförändringarna och därigenom skapa förutsättningar för motståndskraftiga samhällen för nuvarande och kommande generationer.
Staden ska även underlätta för kommuninvånare och företag att sänka sina utsläpp av växthusgaser.
Främja en cirkulär och fossilfri resursanvändning
För att begränsa stadens klimatpåverkan ska stadens verksamheter arbeta aktivt för en cirkulär och fossilfri resursanvändning. Både de direkta och de indirekta utsläppen av växthusgaser ska minska. Vid inköp och upphandling kan vi göra skillnad. Stadens beställare och inköpare ska sträva efter cirkulära och fossilfria lösningar, främja återbruk av material och inventarier och minska mängden engångsprodukter. De engångs-produkter som inte går att byta ut ska, där så är möjligt, vara gjorda av återvunna material och vara återvinningsbara vid kassering.
Lidingö stad ska fortsätta att minska utsläppen av växthusgaser genom att byta till fossilfria bränslealternativ i stadens fordonsflotta och upphandlade transporttjänster. Staden ska fortsätta möjliggöra utbyggnad av publika laddplatser för elfordon på stadens mark.
Den inköpta elen ska fortsätta vara 100 procent fossilfri och staden ska fortsätta verka för 100 procent fossilfri fjärrvärme. Energiförbrukningen i våra kommunala fastigheter och verksamheter ska minska. Energi ska användas på ett smart sätt och energioptimering i stadens byggnader ska leda till både lägre klimatutsläpp och lägre driftkostnader. Installation av solceller är en naturlig del i detta arbete.
När staden bygger i egen regi ska en cirkulär användning av byggmaterial vara en naturlig del. Staden ska sträva efter nollutsläpp vid byggnation genom att sätta gräns-värden för utsläpp av växthusgaser. Krav på demonterbarhet ska ställas där så är lämpligt. Vid alla ny- och tillbyggnationer bör motsvarande miljöbyggnad silver uppnås samt guld för energi. Staden ska också fortsätta att arbeta strukturerat med kompensationsåtgärder vid eventuella ingrepp i omgivande natur vid exploatering av mark.
Maten som serveras ska vara god och näringsrik och matsvinnet från stadens förskolor, skolor och äldreboenden ska fortsätta minska.
Stadens kapitalplaceringar ska fortsätta vara 100 procent fossilfria, vilket betyder att investeringar inte sker i företag som ägnar sig åt prospektering, exploatering, utvinning, produktion eller distribution av kol, olja, gas, oljesand eller annan okonventionell form av olja eller gas.
Klimatanpassa staden
Förutom att minska utsläppen av växthusgaser, som är den faktor som driver på temperaturökningen och klimatförändringarna, så ska staden arbeta med klimat-anpassning. Den globala uppvärmningen pågår och en ökad temperatur förväntas leda till fler och kraftigare skyfall, ras och skred, värmeböljor och snöoväder, och samtidigt en oberäknelig variation av dessa från år till år. Klimatanpassning behövs för att minimera de risker som uppstår i samhället till följd av ett föränderligt klimat.
Staden ska arbeta med förebyggande insatser både kopplat till vår infrastruktur, så som vägar och vatten- och avloppsanläggningar, vårt kommunala fastighetsbestånd och våra kommunala verksamheter. Staden ska samtidigt ge information till våra invånare så att även de kan agera förebyggande. Förebyggande insatser är en grundsten för att kunna skapa ett robust samhälle.
Indikatorer och målvärden
Indikatorer och målvärden
| En begränsad klimatpåverkan | Startvärde | Målvärde 2030 |
|---|---|---|
|
1. Utsläpp av växthusgaser från kommunorganisationen totalt (ton CO2-ekvivalenter)
|
24 400 ton CO2-ekv (2022) | Minska |
|
|
||
|
Transporter
|
||
|
2. Fossilfri råvara i drivmedel till stadens fordon (andel i %)
|
49 % | 100 % |
|
3. Publika laddplatser för elfordon på stadens mark (antal)
|
25 | 54 |
|
|
||
|
Energi
|
||
|
4. Idrottsanläggningars energianvändning
(kWh/m2/år)
|
298 (2024) | 270 kWh/m2/år |
|
5. Samhällsfastigheters energianvändning
(kWh/m2/år)
|
132 (2024) | 120 kWh/m2/år |
|
6. Bostäders energianvändning
(kWh/m2/år)
|
178 (2024) | 160 kWh/m2/år |
|
7. Egenproducerad el från solceller (MWh)
|
950 | 1800 MWh |
|
|
||
|
Anläggning och bygg
|
||
|
8. Ny- och tillbyggnationer över 20 miljoner som förberetts för miljöcertifiering (andel i %)
|
Från 2026 | 100 % |
|
|
||
|
Matsvinn
|
||
|
9. Kökssvinn från kommunala förskolor och skolor (gram/ätande)
|
7 gram/ätande (2024) | 5 gram/ätande |
|
10. Serveringssvinn från kommunala förskolor och skolor (gram/ätande)
|
14,5 gram/ätande (2024) | 12 gram/ätande |
|
11. Tallrikssvinn från kommunala förskolor och skolor (gram/ätande)
|
24,5 gram/ätande (2024) | 18 gram/ätande |
|
12. Kökssvinn från kommunala äldreboenden (gram/ätande)
|
13,7 gram/ätande (2024) | 13 gram/ätande |
|
13. Serveringssvinn från kommunala äldreboenden (gram/ätande)
|
23,5 gram/ätande (2024) | 18 gram/ätande |
|
14. Tallrikssvinn från kommunala äldreboenden (gram/ätande)
|
22,3 gram/ätande (2024) | 18 gram/ätande |
|
|
||
|
Klimatanpassning
|
||
|
15. Genomförda utredningar och/eller fysiska åtgärder mot ras, skred och översvämning i stadens infrastruktur som vägar och VA (antal)
|
Från 2026 | 5 |
|
16. Genomförda utredningar och/eller fysiska åtgärder mot ras, skred och översvämning i stadens samlade fastighetsbestånd (antal)
|
Från 2026 | 5 |
|
16. Genomförda utredningar och/eller fysiska åtgärder mot ras, skred och översvämning i stadens samlade fastighetsbestånd (antal)
|
Från 2026 | 5 |
Ett rikt växt- och djurliv

2030 har Lidingö ett attraktivt och varierat landskap med en bevarad mångfald av djur och växter. De växt- och djurarter som finns naturligt på och runt Lidingö har goda möjligheter att fortleva i livskraftiga bestånd.
För att nå målet behöver staden fortsätta med främjande insatser för öns biologiska mångfald. Ett viktigt inslag är god planering för både bevarande och utvecklande naturvårdsinsatser och en proaktiv skötsel. Att främja naturliga livsmiljöer och samtidigt fokusera på sammanhängande och variationsrik natur är avgörande.
En rik biologisk mångfald är också avgörande för att naturen ska kunna tillhandahålla pollinering av växter, bördig jord, filtrering av dricksvatten och förbättrad hälsa genom naturupplevelser. Om arter och deras livsmiljöer försvinner, påverkas naturens förmåga att förse oss med dessa livsnödvändiga ekosystemtjänster.
Staden ska även underlätta för kommuninvånare och företag att bidra till den biologiska mångfalden på ön.
Främja livsmiljöer för biologisk mångfald
Genom att fortsätta bevara och sköta Lidingös värdefulla skogar, ängs- och naturbetesmarker skapar staden bra förutsättningar för våra inhemska djur- och växtarter och till en rik biologisk mångfald.
Flera av Lidingös naturtyper har formats av historiskt brukande och kontinuerlig skötsel, vilket resulterat i att många ovanliga arter har lyckats etablera sig på ön. Natur-vårdande skötsel är därför en framgångsfaktor för att bibehålla en biologisk mångfald.
Ekmiljöer så väl som ängs- och betesmarker erbjuder livsviktiga habitat för en mängd djur, insekter och pollinatörer som bin och fjärilar. Staden ska utöka dessa ytor och kontinuerligt arbeta med friställning av ekar, slåtter samt betning av ängs- och betesmarker, för att säkerställa att dessa livsmiljöer upprätthålls och utbredning av invasiva arter förhindras. Förebyggande insatser mot invasiva arter är både kostnadseffektivt och viktigt för bevarandet av den biologiska mångfalden på ön.
Genom att aktivt arbeta med att bevara och utveckla öns naturliga livsmiljöer bidrar staden till att våra ekosystem förblir robusta och funktionella.
Stärka ekologiska samband
Genom att planera för och skapa sammanhängande gröna korridorer och spridnings-vägar för djur och växter, säkerställer staden att arter kan röra sig mellan olika habitat, utnyttja olika funktioner i landskapet och utvecklas i livskraftiga bestånd. Detta minskar risken för lokala utdöenden och upprätthåller genetisk mångfald, vilket är avgörande för att arter ska kunna överleva på lång sikt. Staden ska därför aktivt sköta och restaurera grönområden för att binda ihop livsmiljöer och stärka ekologiska samband.
Även grönytor i stadsmiljö, som parker och vägkanter, utgör en viktig del i den gröna infrastrukturen. Med rätt skötsel och restaurerande åtgärder kan staden stärka och återskapa gröna korridorer som upprätthåller den biologiska mångfalden.
Staden ska bevara och utveckla öns ekosystem så att naturen kan fortsätta leverera livsviktig pollinering för vår matproduktion, vattenrening och luftrening. Levande ekosystem behövs också för att upprätthålla naturlig vattenreglering och grönskande skugga som sänker temperaturen varma sommardagar. Naturens ekosystem har även rekreativa värden som ökar vårt välbefinnande genom naturupplevelser. Värdering av ekosystemtjänster är därför en viktig faktor för att staden ska kunna fatta väl avvägda beslut vid fysisk planering och vid drift och underhåll av stadens markinnehav.
Indikatorer och målvärden
Indikatorer och målvärden
| Indikatorer och målvärden för ett rikt växt- och djurliv. | Startvärde | Målvärde 2030 |
|---|---|---|
|
1. Påbörjade grönplansåtgärder (antal)
|
17 | 36 |
|
2. Areal med ängsskötsel (ha)
|
44,1 ha | 55 ha |
|
3. Friställda äldre ekar med stamomkrets på över 1,5 meter (antal)
|
91 | 340 |
Rika och livskraftiga vattenmiljöer

2030 har Lidingö en låg negativ påverkan på de vattenmiljöer som finns på och runt Lidingö. Lidingös sjöar, våtmarker, vattendrag och kustvatten är rika och livskraftiga.
För att nå målet behöver staden fortsätta med förbättrande insatser och skapa förutsättningar för att miljökvalitetsnormerna för våra vattenmiljöer inte längre överskrids, så att ekologisk och kemisk status enligt EU:s vattendirektiv på sikt kan nås.
Lidingö stad har begränsad rådighet över vattenkvalitén runt Lidingön eftersom dessa vatten delas med angränsande kommuner. I våra sjöar och i Kyrkviken har vi dock stora möjligheter att själva vidta åtgärder som ger märkbar effekt för att minska algblomningen och halten miljögifter i sediment, så att vi på sikt kan återskapa goda livsmiljöer för fisk och andra vattenlevande organismer.
Staden ska även underlätta för kommuninvånare och företag att minska föroreningar till Lidingös sjöar och kustvatten.
Minska föroreningar till sjöar och kustvatten
Ett sätt att förbättra vattenkvalitén är att rena det dagvatten som kommer från vägar och andra hårdgjorda ytor, innan det släpps ut på dagvattennätet och vidare ut i våra vattendrag, sjöar och kustvatten.
För att minska spridningen av föroreningar ska staden aktivt arbeta med att hantera dagvattnet lokalt och ovan mark. Kantstenar längs med gator ska minska för att vägdagvatten ska kunna infiltrera i omkringliggande mark. Uppsamlande och fördröjande dagvattendammar ska anläggas där så är lämpligt och sträckan öppna diken och antalet översilningsytor ska öka. Oavsett lösning är syftet alltid det samma, att få till naturbaserade reningslösningar så nära utsläppskällan som möjligt för att minska mängden föroreningar som hamnar i dagvattennätet och orenat förs vidare ut i våra sjöar och hav.
Förutom att rena dagvatten, bidrar dessa insatser även till biologisk mångfald, omhändertagande av skyfall och en sänkning av temperaturen under varma sommardagar. Dessutom kan de utgöra en attraktiv vistelsemiljö för Lidingöborna.
Främja arter som förbättrar vattenkvalitén
Att anlägga våtmarker och fisklekplatser är ett sätt att skapa livsmiljöer för arter som naturligt renar våra vatten eller på annat sätt förbättrar vattenkvalitén.
Staden ska bevara och vid behov återväta sina våtmarker. Våtmarker är en av de mest artrika naturmiljöerna som finns. De fungerar som naturliga filter som fångar upp näringsämnen och föroreningar innan de når våra sjöar och kustvatten. Våtmarker skyddar även mot torka och översvämningar. Genom att återväta öppna och trädklädda våtmarker och sumpskogar som tidigare dikats ut, kan funktionen som kolsänka förbättras.
Staden ska främja livsmiljöer för rovfiskar som gädda och abborre. Gädda och abborre spelar en viktig roll i att kontrollera populationer av småfisk som annars kan bidra till att förvärra effekterna av övergödning. Genom att skapa lek- och uppväxtområden för dessa arter kan staden förbättra den ekologiska balansen och vattenkvaliteten.
Staden ska där det är lämpligt gynna större rotade växter för att bidra till att stabilisera sediment och förbättra ljusgenomsläppet i vattnet. Genomsläppligheten av ljus är viktig för att gynna utbredningen av växtlighet som kan absorbera näringsämnen och förbättra vattenkvaliteten.
Genom att återskapa en mångfald av arter i vattenmiljöerna bidrar staden till att skapa robusta ekosystem som bättre kan hantera föroreningar och klimatförändringar.
Indikatorer och målvärden
Indikatorer och målvärden
| Rika och livskraftiga vattenmiljöer | Startvärde | Målvärde 2030 |
|---|---|---|
|
1. Påbörjade blåplansåtgärder (antal)
|
26 | 49 |
|
2. Åtgärdade platser för rening och fördröjning av dagvatten genom lokalt omhändertagande (antal)
|
18 | 25 |
|
3. Sträcka restaurerade och öppnade diken och vattendrag (meter)
|
Från 2026 | 1000 m |
|
4. Fosforhalt i augusti i yttre Kyrkviken, yt- och bottenvatten
(µg/l tot-P)
|
Y 38 (snitt 2022-2024) B 737 (snitt 2022-2024) | Y <28 B <50 |
|
5. Fosforhalt i augusti i Kottlasjön, yt- och bottenvatten
(µg/l tot-P)
|
Y 15 (Snitt 2022-2024) B 22 (Snitt 2023-2024) | Y <28 B <28 |
|
6. Fosforhalt i augusti i Stockbysjön, yt- och bottenvatten
(µg/l tot-P)
|
Y 41 (Snitt 2022-2024) B 44 (Snitt 2022-2024) | Y <28 B <28 |
Kontakt
Miljö- och stadsbyggnadskontoret
Kundcenter:
:telefon: 08-731 30 00
:klocka: Måndag–fredag 08.30–16.00
:pin: Lejonvägen 15
:post: 181 82 Lidingö
:skicka: miljo.stadsbyggnad@lidingo.se
Hitta till oss, hitta.se
Kontakta oss/synpunkter, e-tjänst
Publiceringsdatum: 22 april 2026