Hemberedskap – så förbereder du dig för en kris

Det är viktigt att du kan kommunicera med andra och ta del av information från myndigheter och medier under en kris. Om de flesta kan klara de första akuta dygnen på egen hand kan samhällets resurser användas för att hjälpa personer som behöver extra stöd.

Förbered dig på att du och din familj ska kunna klara er på egen hand i minst en vecka. Fundera på vad ni behöver om viktiga samhällsfunktioner slutar att fungera och ha gärna en krislåda redo. Att känna sina grannar och ha kontakt med andra i närområdet är också en del av en god hemberedskap.

Håll dig informerad

Vid en kris eller samhällsstörning är det viktigt att ta del av bekräftad information. Följ information från Lidingö stad, ansvariga myndigheter och etablerade medier. Var uppmärksam på rykten och sprid inte obekräftade uppgifter.

Krislåda – bra att ha hemma

En viktig del av din hemberedskap är att ha en krislåda med vatten, mat, värme, belysning och utrustning för kommunikation. Om det blir ett längre strömavbrott, vattenbrist, terrorhot eller extremväder kan det ta tid innan samhällets service fungerar normalt igen. En målsättning är att du och din familj ska kunna klara er i minst en vecka, gärna längre. Anpassa innehållet i krislådan efter hushållets behov och kom ihåg läkemedel, hjälpmedel och förnödenheter till husdjur.

Vatten

• Vattenfyllda PET-flaskor i frysen.
• Vattendunkar eller hinkar.
• Mineralvattenflaskor.

Tänk på!
De första dagarna behövs ungefär 3-5 liter vatten per person och dygn, därefter ökar behovet successivt. Om vattnet är förorenat behöver det kokas innan det går att dricka.

Värme och ljus

• Varma kläder, mössor, halsdukar och vantar.
• Extra filtar, täcken, sovsäckar.
• Stearin- eller värmeljus.
• Fotogen- eller oljelampa och bränsle.
• Gasol- eller fotogenkamin och bränsle.
• Tändstickor eller braständare.
• Ficklampa och extrabatterier.

Tänk på!
När ljus och annat brinner så kan det bildas kolmonoxid, en färg- och luktfri gas som är giftig att andas in. Vädra därför kort men rejält och ofta. Om det är kallt så samlas i ett rum med mattor. Stäng dörrar, fäll ner persienner och dra för gardiner för att minska värmeutstrålningen. Bygg en koja med filtar över ett bord eller slå upp ett tält inne i rummet.

Mat

Det är bra att ha ett litet lager mat som går att lagra länge, som kan förvaras i rumstemperatur och som går enkelt att tillaga. Om det blir ett långvarigt strömavbrott kan du behöva ett gas- eller spritkök med bränsle, eller en grill om du kan vara utomhus.

• Okokt pasta, ris eller bulgur.
• Kött-, fisk- och grönsakskonserver.
• Potatispulvermos och pulversoppa.
• Ägg.
• Havregryn, flingor och mjöl.
• Hårt bröd, skorpor eller kex.
• Mjukost eller annat hållbart pålägg.
• Färdigkokta bönor eller linser i tetrapack.
• Nyponsoppa, blåbärssoppa eller fruktkräm.
• Nötter och russin.
• Socker och honung.
• Olja, salt och peppar.
• Choklad, energibars och godis.

Tänk på!
En vuxen person behöver ungefär 1 800–2 300 kcal per dag. Under en kris kan energibehovet öka på grund av den extra ansträngning som krävs.

Kommunikation

För att kunna kommunicera med andra och ta del av viktig information är det bra att ha följande hemma:

• Radio som drivs på batteri eller vev (dynamo).
• Extrabatteri till mobiltelefon.
• Anteckningsblock och blyertspenna.
• Lista med viktiga telefonnummer.
• Övrigt
• Husapotek, första hjälpen och mediciner.
• Hygienartiklar och våtservetter.
• Kastrull eller kokkärl.
• Sprit- eller gasolkök.
• Utomhusgrill och kol alternativt gasol.
• Engångstallrikar och engångsbestick.
• Plastpåsar för sopor och toalettbesök.
• Brandvarnare, brandsläckare och brandfilt.
• Kontanter.
• Konservöppnare.
• Säkringar till proppskåp.
• Kom ihåg förnödenheter till husdjuren.

Filmer om hemberedskap

Tillsammans med armbryterskan Heidi Andersson har MCF tagit fram fem filmer med enkla och praktiska tips för din hemberedskap. Filmerna handlar om mat, vatten, värme och kommunikation samt hur du på ett brandsäkert sätt kan ordna ljus, värme och mat vid ett strömavbrott.

Filmerna finns på Youtube och kan ses med svensk eller engelsk text.

Filmer om hemberedskap, MCF:s Youtube-kanal

Föreläsning med Tomas Ries, Krisberedskapsveckan 2021

Kriser, risker och Sveriges beredskap

På Krisinformation.se kan du läsa om risker och hot, hur samhällets krisberedskap fungerar och vilka myndigheter som ansvarar för olika frågor. Där finns också information om hur du kan förbereda dig inför olika typer av kriser och samhällsstörningar.

Detta kan hända, krisinformation.se

Engagera dig

Vid en kris eller höjd beredskap är samhället beroende av människor som hjälper till. Du kan stärka den lokala beredskapen genom att lära känna dina grannar, uppmärksamma personer som kan behöva stöd eller engagera dig i en frivillig försvarsorganisation eller annan frivilligorganisation. Som medlem kan du bidra till att samhället fortsätter fungera även under störda förhållanden och att dina medmänniskor får stöd och hjälp.

Lokal frivilligorganisation:
Röda korset Lidingös webbplats

Sveriges frivilligorganisationer:
Frivilligorganisationer, Krisinformations webbplats

Extremväder och klimatanpassning

I februari 2021 antog kommunfullmäktige ett miljöprogram där bland annat anpassningen till mer extrema väder ingår. Programmet ska löpa fram till 2030 och den första fasen är att identifiera vilka risker som finns och hur de ska åtgärdas, exempelvis vid stora skyfall, värmeböljor, översvämningar, ras och skred samt erosion.

Så klimatanpassar vi Lidingö

Under våren 2023 tog staden ytterligare ett steg i arbetet med klimatanpassning. Ett underlag har tagits fram med fokus på prioriterade riskområden och markstabilitet. Detta underlag är en fördjupning och fortsättning av det arbete som gjordes 2021 med att uppdatera klimatriskkartorna från Länsstyrelsen, Myndigheten för civilt försvar (MCF), Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Statens geotekniska institut (SGI). Kartunderlagen utgör en viktig del i den nya översiktsplanen, i detaljplanearbeten och vid bedömning av risker och prioritering av åtgärder för stadens fastigheter, byggnader och verksamheter.

De fördjupade underlagen visar graden av risk för att byggnader, vägar eller samhällsviktiga funktioner ska drabbas av översvämning, ras och skred, erosion eller höga temperaturer.

Så förbereder vi oss för extremväder

Med hjälp av klimatriskkartorna fortsätter nu ett kartläggningsarbete över vilka vägar, kommunala byggnader och samhällsviktiga funktioner som ligger i riskzon och vilken prioriteringsgrad dessa ska ha i förhållande till varandra i åtgärdsarbetet.

Staden arbetar fortlöpande med att säkerställa underhållet av VA-nätet genom kontinuerlig filmning av avloppsnätet och infodring av dåliga ledningar. Här är några exempel på vad staden har utfört.

• Styr- och övervakningssystem har installerats på våra vattentorn och pumpstationer.
• Under oktober 2021 lanserade SMHI ett nytt vädervarningssystem som inneburit en tydligare larmkedja vid förväntade extremväder. Denna har gjort att inblandade aktörer kan agera tidigt i händelseförloppet. Lidingö är en av vädervarningsmottagarna i egenskap av aktör inom Samverkan Stockholmsregionen.
• Lidingö stad har ett mobilt reservkraftverk som vid elavbrott är avsett att användas till våra spillvattenpumpstationer som har breddning ut till Kottlasjön.
• Flera lågt liggande spillvattenstationers nödutlopp har fått backventiler för att hindra havet att stiga upp bakvägen och in i pumpgropen.

Arbetet med klimatanpassningsåtgärder har också koppling till stadens säkerhets- och beredskapsarbete där underlagen synliggör kritiska vägpunkter och ringar in utsatta områden. Klimatrisker ingår också numera i stadens risk- och sårbarhetsanalyser och kontinuitetsplaner.

Översvämningsrisk på Lidingö, Lidingös webbkarta