Lidingölärarna nätverkar och lektionerna får en skjuts framåt

Att utgå från vad eleverna behöver ger mervärde för både Lidingös elever och lärarkollegor emellan. I maj hölls läsårets sista nätverksträffar för stadens pedagoger i grundskolan där de både lär av varandras erfarenheter och utgår från forskning.

För att utveckla undervisningen och dela erfarenheter och insikter började lärare i Lidingös grundskolor för tre år sedan att arbeta i professionellt arbetande nätverksgrupper, PANG – men vad är det för något?

Vad innebär PANG – professionellt arbetande nätverksgrupper?

Det är en modell för att driva kompetensutveckling på ett organiserat sätt i Lidingö stads skolor. Att arbeta i särskilt inriktade lärarnätverk ämnesvis ger fördelar både för stadens elever och pedagoger.

Målet att all fortbildning av lärare ska öka elevernas lärande. Hur kan vi till exempel ge eleverna en större förståelse för begrepp, eller bättre strategier för att lösa problem?

Utgår från den pedagogiska kärnfrågan

I det här arbetet utgår vi från kärnfrågan: Vad behöver lärare lära sig och göra för att kunna göra skillnad för sina elever?

– Världen vi lever i förändras allt fortare, både för oss vuxna och för barn och ungdomar som går i våra skolor. Nu är det viktigare än någonsin att vi arbetar strukturerat med kompetensutveckling och att vi gör sådant som faktiskt bidrar till resultat, säger Sara Penje, utvecklingschef i Lidingö stad.

Att lösa problem tillsammans

PANG-modellen utgår från elevernas kunskaper. Lärarna som ingår i ämnesnätverken formulerar en fråga eller en utmaning i undervisningen som de sedan försöker lösa tillsammans.

När de samarbetar och tar vara på varandras kunskaper, idéer och erfarenheter, och dessutom tar avstamp i forskares insikter inom utbildning, metodik och didaktik, ökar de sin kompetens – och eleverna får ta del av detta i form av förändrade lektioner och nya sätt att lära sig saker.

Ämnesinriktade nätverksgrupper

Lidingö stad har 13 nätverksgrupper för lärare. Grupperna finns inom alla skolans ämnesområden, från moderna språk, matematik, bild och samhällsorienterande ämnen till svenska och engelska, idrott, slöjd/teknik och fysik, kemi och biologi.

Anna Carlén är förstelärare i svenska i Sticklinge skola. Hon menar att PANG bidrar till ännu högre kvalitet på undervisningen, ökad samsyn och mer likvärdig undervisning och bedömning inom Lidingös skolor.

– PANG har visat sig fungera väldigt väl som forum för att sprida goda exempel på undervisningsmodeller och metoder som ger bra resultat, säger Anna, som även är styrgruppsmedlem för PANG/svenska.

Christian Svedenkrans i Högsätra skola håller med. Han är förstelärare i matematik och märker att det inte bara är värdefullt med dialog mellan lärare som undervisar i samma ämne i samma stadie i olika skolor, utan också i tvärgrupper mellan olika stadier.

– Om jag diskuterar med kollegor som har sexor i matematik så kan vi gemensamt komma fram till vad som brukar vara utmaningar och vad som är viktigt att skicka med eleverna inför skiftet till högstadiet, säger Christian, som själv undervisar i årskurs 7-9.

Ett ständigt pågående lärande, tankesätt och dialog

Eftersom elevernas lärande påverkas av undervisningen har pedagoger ett ansvar att löpande inhämta färdigheter för att utveckla undervisningen, utifrån de behov som eleverna har. Arbetet i nätverksgrupperna bygger både på forskning, erfarenhet och råd från kollegor.

– Andra lärares tips och infallsvinklar är viktiga. Det finns många erfarenheter från kollegor. Vi kan också ta in hypoteser och slutsatser från studier i vår diskussion och undervisning, och inspireras av forskares arbete eller bjuda in dem till våra möten med nätverken. Det bidrar till att vi kan ta del av deras expertis. Vi har exempelvis haft kontakt med forskare på KTH i både PANG/matematik och PANG/NO, säger Christian Svedenkrans, som är styrgruppsmedlem i matematikgruppen.

Forskarna har ett verksamhetsnära sätt att studera hur saker fungerar i praktiken, det är värdefullt när vi ska testa andra sätt att lära ut. Senast diskuterade vi hur vi lärare leder det matematiska samtalet i klassrummet och hur vi får en bra mix av egen räkning och gemensam problemlösning.

Arbetssättet bygger på forskning

För att PANG och stadens metod att arbeta i nätverk ska få önskade effekter på elevernas lärande utgår den från en beprövad metod av professor Helen Timperley vid University of Aukland.

Hon betonar att kompetensutvecklingen måste vara meningsfull och ha anknytning till verkligheten, till viktiga frågor och problem.

Temperleys – och PANG:s – modell har fem steg, som upprepas i en förändringscykel som alltid börjar och slutar med eleverna:

1. Vilka utmaningar och behov har eleverna? Vilka kunskaper och färdigheter behöver de för att kunna lära sig på ett bra sätt och uppnå de önskade målen?
2. Vilka kunskaper och färdigheter behöver läraren för att möta dessa elevers behov?
3. Läraren skaffar sig fördjupade kunskaper. Här är det värdefullt med erfarenhetsutbyte, råd eller stöd från kollegor, forskare och/eller skolledning. Inom PANG på Lidingö har man ibland även forskare inom utbildning och didaktik som inspiration eller gästföreläsare.
4. De nya kunskaperna prövas och används i den egna undervisningen på olika sätt.
5. Vilken effekt har de förändrade handlingarna? Läraren utvärderar vad som fungerar bra och vad som behöver förändras och prövas på nytt. Läraren bearbetar sina insikter tillsammans med kollegor.

Cykeln börjar sedan om på nytt med steg 1. Förändringsprocessen ska vara ständigt pågående.

– Att ändra på saker i undervisningen ger inte bara en injektion till lärarna själva under lektionerna, utan kan även överraska eleverna på ett positivt sätt. ”Den här gamla gubben kunde också göra något nytt på sina lektioner!”, sa en kollega nästa gång vi sågs i PANG, berättar Christian Svedenkrans.

Fick kvalitetsutmärkelse

Lidingö stad har nu arbetat med nätverksgrupperna i tre års tid för de pedagoger som är verksamma inom förskoleklass, fritidshem, grund- och grundsärskolan. Under pandemin träffades de digitalt men nu har de återgått till att ses på riktigt.

– I dag pratar vi om ett livslångt lärande. Att arbeta med nätverksgrupper är vårt sätt att få till ett organiserat kollegialt lärande i Lidingö stad, säger Sara Penje, som bidrog till att dra i gång PANG i staden 2019.

Och det tycks ge effekt. Lidingö stad fick den nationella kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan år 2020 för arbetet med bland annat PANG och digitalisering – och det professionella nätverkandet pågår fortfarande.