Urvalet av kulturhistoriska miljöer ses över

Nu återupptas arbetet med att uppdatera stadens kulturmiljöer, bland annat utifrån ny lagstiftning. Nya riktlinjer ska göra det tydligare vad som gäller i avvägningen mellan enskilda och allmänna intressen och hur de kulturhistoriska värdena ska skyddas, bevaras och utvecklas.

Det nuvarande kulturmiljöprogrammet har funnits i över 30 år och är i behov av revidering. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutade därför den 20 juni att starta ett projekt för att uppdatera programmet. Samråd och beslut om de utpekade kulturhistoriska miljöerna planeras under 2024.

–Kulturhistoriska värden är viktigt för alla, även för kommande generationer. Vi saknar tydliga riktlinjer om hur den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ska beaktas i de olika stadsbyggnadsprocesserna, kopplat till utpekade områden av värde, och hur detta ska samspela med övriga intressen, säger Birgitta Sköld, (LP), miljö- och stadsbyggnadsnämndens ordförande.

Slutföra arbetet

Under åren 2013-2015 påbörjades ett arbete med att uppdatera programmet. En inventering av särskilt värdefulla miljöer och objekt på ön gjordes. Men slutresultatet antogs aldrig i nämnden, då det saknades ett tydligt politiskt uppdrag. Det är detta arbete som nu ska återupptas och slutföras.

Det uppdaterade urvalet av miljöer och objekt ska sedan redovisas i så kallade faktakort för respektive område, som kopplas digitalt till stadens webbkarta. Faktakorten ska innehålla en motivering/värdering som förklarar varför området bär på kulturhistoriska värden och varför det är med i urvalet. Det ska också finnas en beskrivning på betydelsefulla karaktärsdrag inom varje område, exempelvis vad som är tidstypiskt och skyddsvärt, en form av guide med fotografier och illustrationer över det som är betydelsefullt för respektive område, stil eller typ.

Ny lagstiftning

Uppdatering behöver också göras i skenet av den nya lagstiftningen som medger undantag från bygglovsplikten för de så kallade Attefallsåtgärderna och solceller i de områden som inte bedöms ha kulturhistoriska värden.

Riksantikvarieämbetets metod Plattform för kulturhistorisk värdering och urval ska användas för att identifiera de kulturhistoriska värdena. Metoden är vedertagen i branschen och passar bra för värdering av bebyggda miljöer.

Extern referensgrupp

I arbetet med att uppdatera vilka kulturhistoriska värden som ska skyddas, bevaras och utvecklas kommer större fastighetsägare, centrala villaägarföreningar och Hembygdsföreningen att ingå i en referensgrupp till projektet.

–Kulturmiljöprogrammet kan ses som en kunskapskälla om stadens historia men ska också fungera som ett planeringsunderlag i stadbyggnadsprocessen och för de enskilda fastighetsägarna. Genom att revidera kulturmiljöprogrammet får vi ett bättre planeringsunderlag och ser även över bevarandevärdet i den lite yngre bebyggelsen, säger Birgitta Sköld.