Huvudinnehållet startar här

Lyssna
Lyssna
Skriv ut
Dela

Företagare – en självklar del av civil beredskap

Civil beredskap handlar om hela samhällets förmåga att hantera fredstida kriser, krigsfara och ytterst krig. Företagare är en lika viktig del som kommuner, myndigheter, frivilligorganisationer och privatpersoner. Totalförsvaret bygger på att alla bidrar på bästa sätt – och näringslivet har både resurser och kompetens som kan bli avgörande när samhället sätts på prov.

Inför årets Beredskapsvecka har vi ställt frågor till Jonas von Hofsten, säkerhetssamordnare på Lidingö stad, om hur företag kan stärka sin roll i totalförsvaret och vad som är viktigast att tänka på.

Hur definierar ni civil beredskap, och på vilket sätt omfattas företagare av det begreppet?

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) definierar civil beredskap som förmågan att förebygga och hantera fredstida krissituationer, krigsfara och ytterst krig. Det är denna definition som vi använder oss av i vårt arbete. Förmåga till civilt försvar byggs av hela samhället och där ingår såväl kommuner och myndigheter som företag, frivilliga och privatpersoner. Totalförsvaret bygger på och ställer krav på att alla är med och bidrar på bästa sätt.

Vad är syftet med att involvera näringslivet under Beredskapsveckan, och vilka aktiviteter är särskilt viktiga i år?

Temat för årets Beredskapsvecka är ”Du är en del av totalförsvaret” och det är viktigt att sprida det budskapet av flera skäl. För det första är det viktigt att sprida kunskapen om näringslivets roll i totalförsvaret — i svaren från Svenskt Näringslivs undersökning om företagsklimatet går det att se att det är en stor del av företagen som inte arbetar med frågan. Sen är det så att om ett budskap sprids av flera så nås troligen fler av det och ju fler som nås och förbereder sig desto bättre. Ju fler som förbereder sig desto motståndskraftigare blir samhället. Jag tycker att den viktigaste aktiviteten är att sätta sig ner och fundera kring sin egen roll i totalförsvaret, både som privatperson och företagare, och vad man kan bidra med eller bli bättre på.

Vilka typer av störningar eller yttre påverkan ser ni som mest kritiska för det lokala näringslivet, och hur arbetar ni förebyggande?

Det är svårt att uttala sig generellt kring det då det är tätt kopplat till vilka kritiska beroenden ens verksamhet har, men ska jag försöka mig på att generalisera så är de uppenbara avbrott i el, vatten och kommunikation. Ens planering måste bygga på en analys av den egna verksamheten. Lidingö stad är enligt lag skyldiga att minst var fjärde år genomföra en risk- och sårbarhetsanalys och den ligger sedan till grund för mycket av vårt beredskapsarbete. Vissa risker och sårbarheter kan vi eliminera men i många fall handlar det om att hitta sätt att hantera dem på ett sätt som gör att verksamheten kan fortsätta på en acceptabel nivå.

Hur kan staden eller andra aktörer stötta företagen i att bygga upp sin egen beredskap – både praktiskt och kunskapsmässigt?

Vi har under de senaste åren träffat representanter för olika delar av civilsamhället, inklusive företagare, och haft temamöten om beredskap och det är något som vi ser att vi kommer fortsätta med framöver. Utöver det så kan vi bland annat hjälpa till att guida företagare till information som till exempel Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tagit fram och jag vill verkligen passa på att slå ett slag för ”Beredskap för företag” på MSB:s hemsida, där finns mycket matnyttigt som kan hjälpa till att komma igång med arbetet.

Till toppen av sidan