Vaccinering i skolan

Insjuknandet i difteri eller stelkramp har nästan upphört helt i Svergie då 90 procent av alla barn vaccineras redan på BVC. Det är viktigt att ta förnyelsedoser senare i livet för att minska risken för smitta och att bibehålla skyddet.

Varför ska barnet vaccineras?

Difteri är en svår svalgsjukdom som kan orsaka kvävningsdöd hos barn. Bakterien som orsakar difteri producerar ett gift som kan skada hjärta, njurar och nervsystem. Även om sjukdomen nästan har upphört i Svergie så finns den fortfarande i utvecklingsländer där vaccinering är bristfällig.

Kikhosta är en smittsam bakteriesjukdom med långvarig attackvis hosta, kikningar och kräkningar. Spädbarn kan få allvarliga andningsproblem, viktminskning och andra komplikationer.

Stelkramp orsakas av ett gift som produceras av en bakterie. Bakterien finns i jord. Människan kan till exempel bli smittad om den har ett sår som blir nersmutsat av jord. Bakterien kan även finnas i avföring från djur och människor. Sjukdomen är livshotande med svåra kramper som kan leda till andningsförlamning. Antibiotika hjälper inte mot bakterien som orsakar stelkramp.

Kan vaccinationen ge besvär?

Vaccinationen ges i överarmen och det kan förekomma rodnad och i vissa fall svullnad och ömhet på injektionsstället. Barnet kan ibland få feber. Besvären är inte farliga utan visar att kroppen reagerar på och bearbetar vaccinet, det brukar gå över på några dagar.

Ska man vaccinera om barnet haft kikhosta?

Barnet bör vaccineras då immuniteten avtar successivt och för att bibehålla skyddet är det viktigt att "fylla på".

När ska man vänta med att vaccinera barnet?

Skolhälsovården undviker att vaccinera barnet om det har en annan pågående infektion i kroppen med feber och tydligt nedsatt allmäntillstånd. Det går bra att vaccinera om barnet har en lättare infektion som vanlig förkylning. Det går också bra att vaccinera barn med astma eller eksem.

Om barnet fått vaccin mot tuberkulos, gula febern eller gammaglobulin bör man skjuta upp vaccineringen ett tag. Informera skolsköterskan om så är fallet.

HPV är en förkortning för humant papillomvirus. Vaccination av flickor mot humant papillomvirus (HPV) infördes i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn 2010 med syftet att ge skydd mot livmoderhalscancer. Sedan dess har kunskapen om HPV-relaterade cancerformer och deras epidemiologi utvecklats betydligt. HPV-infektioner kopplas till en rad cancerformer hos både kvinnor och män. Därför erbjuds nu alla elever i årskurs 5 vaccinering.

Varför ska barnet vaccineras?

Varje år drabbas över 800 kvinnor och över 300 män i Sverige av HPV-relaterad cancer. Hos kvinnor kan det bland annat kan orsaka cellförändringar på livmoderhalsen, vilket på lång sikt kan leda till livmoderhalscancer. Bland män rör det sig främst om cancer i svalg, penis och anus. HPV vaccinet bygger upp kroppens naturliga immunitet mot papillomviruset och skyddar mot mer än 70 procent av all livmoderhalscancer. Om barnet vaccineras i unga år och går på regelbundna cellprovskontroller när det blir äldre kommer barnet ha ett mycket bra skydd mot livmoderhalscancer.

Vaccinet ska ges vid flera tillfällen

För att vaccinet ska ge fullgod effekt behöver det ges vid flera tillfällen med en intervall på minst sex månader och som mest tolv månader. Är barnet mellan 9–13 år ges vaccinet vid två tillfällen. Är barnet 15 år eller äldre ges vaccinet vid tre tillfällen.

Varför ska barnet vaccineras?

Mässling är en mycket smittsam sjukdom med hög feber, utslag, hosta och långvarig trötthet. I sällsynta fall tillstöter hjärnhinneinflammation som kan ge bestående skador.

Påssjuka kan i sällsynta fall ge hjärnhinneinflammation och bestående hörselnedsättning. Hos pojkar kan sjukdomen leda till testikelinflammation som kan vara smärtsam och orsaka sterilitet.

Röda hund kan ge allvarliga fosterskador om den som är gravid blir smittad. Genom att vaccinera barn oavsett kön kan vi förhindra att gravida smittas.

Kan vaccinationen ge besvär?

Vaccinationen kan ge feber och utslag en till två veckor efter vaccinationstillfället. Besvären orsakas av att man får en infektion i mycket lindrig form. Barnet är inte smittsamt för andra som inte har haft sjukdomarna.

Ska man vaccinera om barnet haft någon av sjukdomarna?

Barnet bör vaccineras även om det haft eller om man tror att det haft mässling, påssjuka eller röda hund. Detta då diagnosen kan ha varit felaktig.

När ska man vänta med att vaccinera barnet?

Man undviker att vaccinera barnet om det har en annan pågående infektion i kroppen då det minskar skyddseffekten. Det går bra att vaccinera vid lättare förkylning.

Om barnet fått vaccin mot tuberkulos, gula febern eller gammaglobulin bör man skjuta upp vaccineringen ett tag. Informera skolsköterskan om så är fallet.