Huvudinnehållet startar här
Detaljplaneprocessen
Innan man bygger nytt eller förändrar stadsmiljön behövs ofta en ny detaljplan eller en ändring av en befintlig detaljplan. Ansökan för att göra detta heter Begäran om planbesked.
En detaljplan är ett dokument som behövs vid de flesta former av byggande. De flesta områden på Lidingö har redan gällande detaljplaner. Om du till exempel tänker köpa ett hus och funderar på om du får bygga ut, ska du läsa den gällande detaljplanen.
Här finns gällande detaljplaner.
Detaljplanarbetet sker genom en detaljplaneprocess som väger samman allmänna och enskilda intressen. Detaljplanen ligger sedan till grund för nya byggprojekt i kommunen.
Både privatpersoner och staden själv kan ansöka om ny eller ändrad detaljplan. Ansökan, som heter Ansök om planbesked, hittar du längst ner på sidan.
Planprocessen steg för steg
När staden fattat beslut att ta fram en ny detaljplan, avgör vi vilket förfarande som ska användas vid handläggningen: begränsat förfarande, standardförfarande eller utökat förfarande. Valet görs utifrån en sammanvägning av olika planeringsfaktorer och beror till exempel på hur omfattande eller ingripande detaljplanen är. Oftast kan ett standardförfarande användas. Det innebär en något snabbare process än ett utökat förfarande. Ett utökat förfarande används om det exempelvis finns flera motsatta intressen kring ett förslag.
Sedan tar själva arbetet med detaljplanen vid. Klicka på pilarna nedan, från vänster till höger, för att steg för steg följa hur en planprocess ser ut.
1. Program (tas endast fram vid behov)
1. Program
Ibland inleder staden planarbetet med ett planprogram. Det gör vi till exempel om det är ett större område det gäller eller om det ger en ny struktur för bebyggelse och vägnät. Ett planprogram är ett visionsdokument och ett politiskt ställningstagande. Det finns inget krav på att ett program ska tas fram utan det är kommunen själv som avgör om det behövs.
Kommunstyrelsen tar beslut om att programmet kan skickas ut på samråd. Under samrådstiden får du en möjlighet att lämna in synpunkter på programmet. Även andra myndigheter, till exempel länsstyrelsen och lantmäteriet, får möjlighet att lämna synpunkter. När programsamrådet är avslutat sammanställer vi synpunkter som kommit in och bearbetar materialet om det behövs. Programmet godkänns av kommunfullmäktige men antas eller fastställs inte och är därmed ingen bindande handling.
2. Detaljplan
2. Detaljplan
Planarbetet inleds oftast med att olika utredningar görs. Staden sammanställer mål och utgångspunkter, tar fram kartor med mera. Ett detaljplaneförslag skrivs fram som behandlas av miljö- och stadsbyggnadsnämnden innan det går ut på samråd.
3. Samråd
3. Samråd
Miljö- och stadsbyggnadsnämnden tar beslut om att detaljplanen kan skickas ut på samråd. Under samrådstiden får du en möjlighet att lämna synpunkter. Även myndigheter, till exempel länsstyrelsen och lantmäteriet, får möjlighet att lämna synpunkter. Ofta ordnas ett öppet möte där intresserade kan få information och ställa frågor. Efter samrådet sammanställer vi synpunkter som kommit in och bearbetar planförslaget om det behövs. Det slutgiltiga förslaget tas fram och behandlas av miljö- och stadsbyggnadsnämnden innan det ställs ut för granskning.
4. Granskning
4. Granskning
När det slutgiltiga planförslaget är klart visas det för granskning under minst två veckor. Information skickas också ut till de som är berörda. De som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det skriftligt under granskningstiden. Den som i ett senare skede skulle vilja överklaga planen måste ha lämnat synpunkter senast under granskningstiden.
5. Antagande
5. Antagande
Efter granskning sammanställs inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande. Efter granskningen kan endast mindre ändringar göras i planförslaget. Sedan går planförslaget till miljö- och stadsbyggnadsnämnden för att godkännas och efter det vidare till kommunfullmäktige för antagande.
Prövning
Den som lämnar in skriftliga synpunkter senast under granskningsskedet har möjlighet att överklaga planen efter antagandet. Planen överklagas till mark- och miljödomstolen, men överklagandet lämnas in hos miljö- och stadsbyggnadskontoret som kontrollerar att det kommit in i rätt tid och sedan skickar det vidare till domstolen. Från den dagen protokollet med antagandebeslut är justerat har du tre veckor på dig att överklaga beslutet om planens antagande.
6. Laga kraft
6. Laga kraft
Om planen inte överklagats eller om överklagandet avslagits har detaljplanen nu vunnit laga kraft. Planen blir juridiskt bindande och gäller tills vidare. Nu kan planen genomföras och bygglov kan sökas.
Kostnad för detaljplan
Kostnaden för en detaljplan kan variera beroende på hur komplicerad planeringsprocessen är. I kostnaden ingår upprättande av plankarta och planbeskrivning, uppdatering av stadens grundkarta, eventuell inmätning av fastigheten och utredning av rättigheter, samt övrigt administrativt arbete kring beredning i nämnder, samråd och granskning.
I regel behöver olika utredningar utföras beroende på förslag till användning och bebyggelsegrad inom planområdet. Utredningar som kan behöva göras kan till exempel handla om buller, dagvatten, geoteknik, naturvärden och kulturhistoriska värden. Utredningarna ska tas fram av sakkunniga personer.
Kostnaden för att ta fram en detaljplan regleras normalt genom att staden och den som har nytta av detaljplanen ingår ett planavtal.