Styrande dokument

Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem, ett individuellt problem och ett folkhälsoproblem. Våldet är ett hinder mot den enskildes frihet och trygghet, men också mot en fortsatt utveckling mot jämställdhet mellan kvinnor och män. Barn som bevittnar våld mellan närstående är offer för psykisk misshandel. Att leva i en familj där våld förekommer är en allvarlig riskfaktor och hotar barnens psykiska hälsa. På Lidingö ska människor ges förutsättningar för en god hälsa och känna trygghet i livets alla skeden. Därför accepterar vi inte våld i nära relationer.

Definition av våld i nära relationer

Våld i nära relationer är alla former av våld som vuxna och barn utsätts för av någon
närstående. Utgångspunkten för om någon ska betraktas som närstående är om det finns en nära och förtroendefull relation mellan den som utövat våldet och den som utsatts för brottet. Exempelvis omfattas makar, sambor och pojk- eller flickvänner i så väl heterosexuella och samkönade relationer samt föräldrar, syskon eller andra personer som personen har en nära och förtroendefull relation med. Även hedersrelaterat våld, där gärningspersonerna ofta är flera och inte alltid i en nära relation till den utsatte, omfattas.

Våld kan innebära både fysiska, sexuella och psykiska övergrepp. Även ekonomiskt våld, materiellt våld, latent våld och försummelse ingår i definitionen av våld i nära relationer.

Fysiskt våld kan vara knuffar, att bli fasthållen, dragen i håret, slagen eller sparkad.
Sexuellt våld är våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, det vill säga handlingar som den våldsutsatta inte kan eller vågar säga nej till.

Psykiskt våld innebär direkta eller indirekta hot mot den våldsutsatta och/eller mot eventuella barn. Det kan också innebära att bli förlöjligad och förminskad.

Social utsatthet är frihetsinskränkningar som isolering genom att bli hindrad från att träffa släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter.

Materiell/ekonomisk utsatthet kan innebära att få sina personliga tillhörigheter sönderslagna eller förstörda. Det kan även betyda att någon kontrollerar sin närståendes ekonomiska tillgångar och missbrukar denna maktposition.

Personer som är beroende av andra för vård och omsorg i vardagen kan även utsättas för vanvård eller försummelse.

Barnmisshandel innebär att en vuxen person utsätter barn för fysiskt eller psykiskt våld.

Barn som bevittnat våld mellan närstående omfattas av policyn.

Inriktningsmål

Lidingö stads arbete mot våld i nära relationer innebär att:

1. Våld i nära relationer ska upptäckas och åtgärdas.

2. Den som utsätts för våld eller hot om våld ska snabbt få stöd och hjälp i sin situation.

3. Barn som upplever våld i familjen ska få stöd och hjälp att bearbeta sina upplevelser.

4. Den som utövat våld eller är orolig för att så ska komma att ske ska erbjudas hjälp, stöd och information.

5. Staden har tillgänglig information om var stöd och hjälp erbjuds på Lidingö.

6. Stadens personal uppmärksammar och motverkar de samhällsstrukturer som gör att våld i nära relationer förekommer.

Staden når lyckade resultat genom strukturerad intern och extern samverkan och genom kontinuerlig kunskaps- och kompetensutveckling för berörd personal. Det är också viktigt att stadens arbete grundar sig på aktuell forskning och beprövad erfarenhet samt att arbetet följs upp, utvärderas och vid behov revideras.

Nämndernas ansvar

Omsorgs- och socialnämnden, utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden har ett särskilt ansvar för arbetet mot våld i nära relationer i enlighet med denna policy. Respektive nämnd ska ta hänsyn till detta i sin verksamhetsplanering och, i de delar det behövs, upprätta riktlinjer och rutiner för hur arbetet ska genomföras samt hur arbetet ska följas upp.

Omsorgs- och socialnämndens särskilda ansvar

Omsorgs- och socialnämnden ska följa utvecklingen inom området och ansvara för samordningen mellan nämnderna.

Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad består av två delar, Dagvattenpolicy och Ansvarsfördelning för dagvattenhanteringen. Kommunfullmäktige fastställer Dagvattenpolicyn. Ansvarsfördelningen är överenskommen mellan berörda nämnder.

Målet för dagvattenhanteringen inom Lidingö stad är att endast dagvatten med naturliga bakgrundshalter av olika ämnen ska tillföras yt- och grundvattenrecipienter samtidigt som den lokala, naturliga vattenbalansen ska bibehållas.

För att nå detta mål ska Lidingö stad arbeta för att:

• dagvatten i Lidingö stad hanteras på ett så hållbart och ekologiskt uthålligt sätt som möjligt
  delta i regionalt samarbete och genom samverkan bidra till att uppnå god vattenstatus i de vattenförekomster som omger Lidingö
• dagvatten som når kustvattnen, sjöar eller vattendrag har sådan kvalitet att det inte försvårar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormer
• tillförseln av föroreningar till dagvattnet minimeras
• dagvattensystem utformas så att föroreningar avskiljs innan dagvattnet når recipient
• den naturliga vattenbalansen inte påverkas negativt av den fysiska planeringen
  i första hand tillämpa lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)
• dagvatten nyttjas som en positiv resurs i stadsbyggandet
• dagvattensystem utformas så att översvämning vid kraftig nederbörd eller annan klimatpåverkan undviks.

Dagvattenpolicyn ska bidra till att skapa genomtänkta, miljöanpassade och kostnadseffektiva strategier för att ta hand om och minska mängden dagvatten.

Dagvattenpolicyn ska vara ett verktyg för att tydliggöra dagvattenhanteringens inriktning och tydliggöra dess krav. Dagvattenhanteringen ska ses i ett större sammanhang och olika typer av dagvattenlösningar ska kunna komplettera varandra. Hanteringsmetoden styrs i första hand av dagvattnets föroreningshalt och recipientens känslighet. Möjligheter att i övrigt förbättra närmiljön ska även beaktas i samband med planeringen av dagvattenhanteringen.

Nämnderna har gemensamt ansvar

Samtliga berörda nämnder är ansvariga för att inom sitt ansvarsområde ta fram handlingsprogram för att nå målen i dagvattenpolicyn. Av handlingsprogrammet ska varje nämnds prioritering av åtgärder och insatser inom dagvattenområdet framgå.

Samtliga berörda nämnder är ansvariga för att inom sitt ansvarsområde dokumentera och utvärdera hela processen, från planskede till färdig anläggning. Nämnderna ska beakta erfarenheter och kunskaper såväl från tidigare genomförda projekt som från driften av de nya projekt som genomförs.

En policy som ger stöd

Att kommunicera är en del av vardagen för oss som arbetar i Lidingö stad. Att kommunikationen fungerar är viktigt för att vi ska kunna utföra vårt arbete väl och därmed ge invånarna bästa möjliga service. Hur vi kommunicerar och löser våra uppgifter påverkar omvärldens bild av Lidingö stad. Vi är alla stadens ansikte utåt.

Policyn beskriver hur vi vill att kommunikationen ska fungera i Lidingö stad och den ska vara ett stöd för alla medarbetare. Som ett komplement till policyn finns fördjupade riktlinjer inom områden som mediekontakter, webb, kris och grafisk profil.

Bra intern kommunikation är grunden

En väl fungerande intern kommunikation lägger grunden för en effektiv och samstämmig utåtriktad kommunikation och bidrar till hög kvalitet i varje medarbetares möte med Lidingöborna.

Ambitionen är att medarbetarna ska få information om sådant de berörs av innan det kommuniceras externt. Vi kommunicerar i första hand genom personlig kommunikation och dialog. Tryckt och elektronisk kommunikation är ett viktigt komplement och stöd.

I Lidingö stad planerar vi kommunikationen så att den når fram till och uppfattas som meningsfull för mottagaren. Vi bygger relationer med medarbetare, Lidingöbor, brukare, näringsliv, potentiella medarbetare, massmedier och andra som visar intresse för vår stad och vår verksamhet.

Vi är öppna och tydliga

I all kommunikation strävar vi efter öppenhet och insyn för att skapa förståelse för de beslut som fattas och de verksamheter vi bedriver. I större frågor som påverkar många ska vi kommunicera både före och efter beslut. Alla som vill ska ges möjlighet att ta del av information och kunna bilda sig en egen uppfattning för att kunna påverka och delta i den demokratiska debatten.

Vår öppenhet ställer krav på alla medarbetare i staden. Vi måste veta vilka lagar och regler som gäller kring både vad vi själva får och ska kommunicera om samt vad andra har rätt att ta del av.

Vi behöver också vara tydliga i vår kommunikation så att de vi kommunicerar med förstår innebörden i den information de får. Därför ska vi alltid ta hänsyn till mottagarens kunskaper och behov i vår kommunikation, och i möjligaste mån följa upp att informationen nått fram. Stadens olika verksamheter identifierar själva vilka det är viktigast att kommunicera med inom det egna området.

Kommunikationen underlättar för alla

Kommunikationen ska bidra till att vi når målen i vår verksamhet på ett så effektivt sätt som möjligt. Lidingö stads vision och strategiska mål sätter invånarnas behov och önskemål i fokus.

Vårt varumärke, med kärnvärdet hälsa, är viktigt att vårda och kommunicera.

Vår kommunikation ska också underlätta för Lidingöborna att göra medvetna val och ta del av stadens service. Vi kommunicerar också om vilka rättigheter och skyldigheter man har som boende på Lidingö.

Allas ansvar

Kommunikation är allas ansvar. Som medarbetare har vi ansvar för att söka och ta del av den information vi behöver för att kunna lösa våra arbetsuppgifter.

Några har ett särskilt ansvar. Det gäller i första hand stadens chefer. De ska tolka och förklara viktig information och skapa förutsättningar för en öppen dialog på arbetsplatsen. Därmed skapas delaktighet, engagemang och förståelse för hur vi alla bidrar till helheten. Cheferna har också en nyckelroll i arbetet med att bygga varumärket Lidingö. De kan ge stöd och inspiration till oss alla, så att vi kan "leva" varumärket. Det är också chefernas ansvar att beakta och planera kommunikationen vid beslut de är med och fattar.

Centralt och på flera förvaltningar finns kommunikatörer som ska ge råd och stöd till såväl medarbetare som chefer i frågor om information och kommunikation.

Lagar som styr

Vår informations- och kommunikationsverksamhet utgår från de lagregler som finns om informationsfrihet, yttrandefrihet, offentlighet, sekretess och informationsansvar.

Av tryckfrihetsförordningens offentlighetsprincip följer att vem som helst har rätt att ta del av allmänna offentliga handlingar utan krav på att uppge identitet eller syfte.

Av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen framgår att offentliganställda, enligt den så kallade meddelarfriheten, har rätt att lämna information till medier i publiceringssyfte och att arbetsgivaren inte har rätt att efterforska källan.

Av förvaltningslagen framgår att varje myndighet ska lämna information för att hjälpa medborgarna i frågor som omfattar den egna verksamheten.

Personuppgiftslagen skyddar människor mot att deras personliga integritet kränks.

Upphovsrättslagen reglerar upphovsrätten till texter och bilder.

Lidingö ska vara en trygg och säker kommun att bo, verka och vistas i. Genom att arbeta samordnat och ha ett helhetsperspektiv främjas känslan av trygghet, ökas den faktiska säkerheten och förmågan att hantera oönskade händelser stärks.

Policy för stadens trygghets och säkerhetsarbete Pdf, 205.9 kB. (Pdf, 205.9 kB)

Syfte

Policyn beskriver hur arbetet styrs, vilka mål som gäller för stadens samtliga nämnder, bolag och verksamheter samt ger en strategisk inriktning för stadens samlade trygghets- och säkerhetsarbete. I policyn uttrycks stadens skyddsvärden och förhållningssätt.

Policyn omfattar stadens samlade trygghets- och säkerhetsarbete inom områdena trygghet och brottsförebyggande, brandskydd, internt skydd och säkerhet, samhällsskydd och krisberedskap, informationssäkerhet och dataskydd samt civilt försvar och säkerhetsskydd.

Mål för trygghets- och säkerhetsarbetet

Staden ska arbeta trygghetsskapande, förebygga risker och minimera sannolikheten för och konsekvenserna av oönskade händelser. Kommunens verksamhets–funktioner ska fortgå även under kris.

Följande mål gäller för trygghets- och säkerhetsarbetet i Lidingö stad:

• Alla nämnder, bolagsstyrelser och verksamheter ska arbeta systematiskt och koordinerat med trygghetsfrämjande och säkerhetshöjande insatser i sin verksamhetsplanering, risk- och sårbarhetsanalyser samt i enlighet med övriga styrdokument.
• Alla nämnder, bolagsstyrelser och verksamheter ska genomföra planering för att hindra och lindra konsekvenser av oönskade händelser för de som bor, verkar och vistas på Lidingö.
• Alla nämnder, bolagsstyrelser och verksamheter ska stärka sin förmåga att upprätthålla stadens åtaganden även under kris och incidenter.
• Alla nämnder, bolagsstyrelser och verksamheter ska säkerställa att informationssäkerhet genomsyrar all verksamhet oavsett om det gäller skydd av personuppgifter, informationssäkerhet i samhällsviktiga verksamheter och tjänster, eller utifrån ett säkerhetsskyddsperspektiv.

Styrning av trygghets- och säkerhetsarbetet

I Lidingö stads budget återkommer det både i visionen, i inriktningsmålen och verksamhetsmålen att Lidingö är en trygg stad.

De inriktnings- och verksamhetsområdesmål som är beskrivna i budgeten omfattar samtliga nämnder.

I budget återkommer vikten av trygghetsarbetet även i direktiven till nämnderna, vilket understryker att frågan är stadsövergripande.

Staden tillämpar målstyrning. Detta innebär att stadens nämnder förväntas bryta ned övergripande inriktningsmål, men även mer precisa verksamhetsområdesmål till egna nämndmål. Nämndmålen ska vara relevanta ur nämndens verksamhetsperspektiv samt dess uppdrag. Nämndmålen kan förses med aktiviteter som stödjer målens genomförande. Även nämndmålsspecifika indikatorer med formulerade årsmål stödjer genomförande samt säkerställer uppföljning i enlighet med stadens budgetprocess.

I förekommande fall kan kommunfullmäktige besluta om program eller riktlinjer som bryter ned övergripande mål på nämndnivå. En god princip för nämnden är att arbeta med dessa i sin verksamhetsplanering.

Budget är stadens viktigaste styrdokument. Stadens målstyrning utgår från budget och gestaltas i nämndernas verksamhetsplaner. Budgeten tydliggör att nämnderna ska ange mål för trygghets- och säkerhetsarbetet samt beskriva uppföljningen genom indikatorer eller aktiviteter. Nämndens primära verktyg för genomförande är dess verksamhetsplan.

Stadens trygg- och säkerhetsarbete omfattar stadens samtliga verksamheter som ska planera, genomföra, dokumentera och rapportera måluppfyllelse.

Utöver stadens målstyrning styr aktuell lagstiftning och överenskommelser stadens trygghets- och säkerhetsarbete. Däribland:

• Kommunallagen (2017:725)
• Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)
• Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap
• Förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap
• Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap
• Säkerhetsskyddslagen (2018:585)
• Säkerhetsskyddsförordning (2018:658)
• Socialtjänstlagen (2001:453)
• Arbetsmiljölagen (1977:1160)
• Lag (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679
• Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning
• Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar, 2018 - 2020 mellan MSB och SKL.
• Överenskommelse om kommunernas krisberedskap, 2019 - 2022 mellan MSB och SKL.

Ansvarsfördelning

Stadens trygghets- och säkerhetsarbete utförs både på central och lokal nivå. Den centrala nivån utgörs av kommunstyrelsen som har det övergripande ansvaret.

På lokal nivå har respektive nämnd ansvaret för sin verksamhets trygghets- och säkerhetsarbete. Nämnderna ska i detta arbete utgå från mål och anvisningar i stadens budget samt stöddokument som exempelvis riktlinje för trygghets- och säkerhetsarbetet samt risk- och sårbarhetsanalysen.

Skyddsvärden

Lidingö stads trygghets- och säkerhetsarbete värnar fyra skyddsvärden:

Individens trygghet och säkerhet
Stadens säkerhetsarbete syftar till att minska den faktiska risken att utsättas för olyckor, brott och ordningsstörningar. Det trygghetsfrämjande arbetet syftar till att öka känslan av kontroll, tillit till samhället och till andra människor. Det syftar även till en tro på sin egen förmåga att förhindra brott och andra oönskade händelser.

Kommunens funktionalitet
Lidingö stad värnar att kommunens funktionalitet och samhällsviktiga verksamheter fungerar och kan fortgå även vid oönskade händelser och oavsett vilken aktör som bedriver den. Stadens ska även identifiera och förebygga risker och minimera sannolikheten för att oönskade händelser inträffar. Om så ändå sker ska staden ha förmåga att hantera konsekvenserna och därmed minimera skadliga effekter på människa, miljö och egendom.

Miljö och egendom
Staden förebygger och begränsar skador på kommunens egendom, värdefulla kultur- och naturmiljöer, byggnader och infrastruktur.

Grundläggande värden
Staden ansvarar för att värna de grundläggande värdena som kommunen och samhället vilar på; demokrati, rättssäkerhet, personlig integritet samt mänskliga fri- och rättigheter. Staden bidrar till att upprätthålla det öppna samhället.

Risker och utvecklande av förmågor

Stadens centrala risk- och sårbarhetsanalys ska uppdateras varje mandatperiod jämte de enskilda nämndernas risk- och sårbarhetsanalyser. Staden ska även, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras.

Kommunstyrelsen är processägare för stadens risk- och sårbarhetsarbete. Kommunstyrelsen har genom sin uppsiktsplikt skyldighet att bevaka att nämnderna följer åtagandet. Processen beskrivs i riktlinjer för trygghets- och säkerhetsarbetet. Identifierade åtgärder ska enligt kommunstyrelsens beslut budgeteras och tidsättas i nämndernas verksamhetsplaner. Säkerhetsarbetet blir på så sätt integrerat i budget och verksamhetsplanering. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser ska vara strategiskt, förankrat och bidra till långsiktig utveckling, kontinuitetsplanering och direkta åtgärder i verksamheten.

Stadens centrala risk- och sårbarhetsanalys är i allt väsentligt en övergripande sammanställning av stadens säkerhetsarbete baserad på aktuella riskbedömningar. De detaljerade åtgärdsbeskrivningarna återkommer i nämndernas kontinuitetsplanering samt i de åtgärdsplaner som nämnderna tar fram i samband med att risk- och sårbarhetsanalyserna rapporteras.

Förvaltningarna ska årligen analysera sina verksamheters förmåga att upprätthålla sina prioriterade åtaganden och identifierar förslag för att stärka denna förmåga. Utifrån identifierade risker och sårbarheter, vidtas åtgärder för att bemöta dessa inom verksamhetens rådighet och ansvar.

I stadens övergripande risk- och säkerhetsanalys identifieras vissa områden där stadens förmåga kan stärkas på ett övergripande plan. Ansvaret för åtgärder och planer gällande de centralt identifierade riskerna ligger på respektive nämnd att besluta om, tidsätta och budgetera för. Säkerhetsarbetet blir på så sätt integrerat i budget och verksamhetsplaneringen. I den senaste framtagna risk- och sårbarhetsanalysen pekas det särskilt ut behov av att öka förmågan att hantera vissa väderstörningar.

Geografiskt områdesansvar

Lidingö stad har ett ansvar för alla som befinner sig inom stadens geografiska område vid en kris. Staden ska exempelvis kunna utgöra samordningsfunktion för samverkan och ledning på lokal nivå. Att Lidingö är en del av Storstockholms–regionen ställer höga krav på samordning och samverkan vid kriser, både inom staden och med andra berörda aktörer. Stadens delaktighet i aktörsnätverket Samverkan Stockholmsregionen är därav betydelsefull. En viktig del av det geografiska områdesansvaret är att se till att samhällsviktiga verksamheter fungerar även vid en kris. Det gäller till exempel äldreomsorg, skola, vattenförsörjning och fjärrvärme.

Uppföljning

Uppföljning av stadens trygghets- och säkerhetsarbete sker genom stadens målstyrningsmodell och genom årlig uppföljning av de nämndspecifika risk- och sårbarhetsanalyserna samt genom uppföljning av mål och aktiviteter i nämndernas verksamhetsplaner.

Innehåll och syfte

Med denna Borgenspolicy tydliggör kommunfullmäktige förutsättningarna för stadens borgensåtaganden och kortfristiga lån.

Målgrupp

Policyn ska fungera som information till den som vill ansöka om kommunal borgen, den som lånar ut pengar och kräver borgen men också som styrning och vägledning för hanteringen av borgensärenden inom staden.

Borgenspolicy Pdf, 116.5 kB. (Pdf, 116.5 kB)

1 Grundläggande förutsättningar för borgen

Kommunal borgen är ett frivilligt åtagande. En kommun har befogenhet att gå i borgen för lån som avser ändamål enligt kommunallagen. Inom ramen för det finns inga egentliga lagliga hinder att lämna borgen så länge den är konkurrensneutral och inte lämnas i strid med EU:s statsstödsregler och/eller annan lagstiftning.

2 Målgrupper och ändamål

Följande grupper kan komma fråga för kommunal borgen förutsatt att de villkor som i övrigt uppställs i denna policy är uppfyllda:

• Barn- och ungdomsföreningar
• Annan organisation, förening eller företag för ändamål av allmännyttigt intresse

Låntagarens verksamhet ska främja och vara principiellt öppen för alla Lidingöbor.

För att annan organisation, förening eller företag för ändamål av allmännyttigt intresse ska beviljas borgen, ska stadens borgensåtagande vara nödvändigt för att lån ska beviljas för en investering som staden bedömer som angelägen. I bedömningen ska vikt tillmätas låntagarens egen bedömning av investeringens angelägenhet.

3 Beslut om borgen

Kommunstyrelsen beslutar om borgen om beloppet inte överstiger 20 mnkr och tiden för borgensåtagandet inte överstiger 20 år. I övriga fall beslutar kommunfullmäktige om borgen. Kommunstyrelsen ska alltid hänskjuta beslut om borgen till kommunfullmäktige om det är av principiell betydelse eller annars av större vikt.

Borgen ska enbart ställas ut om det inte finns annan möjlig finansiering. Stadens borgensåtagande vara nödvändigt för att lån ska beviljas för en investering som staden bedömer som angelägen.

Ett borgensåtagande innebär alltid ett risktagande. Stadens beslut att ingå ett borgensåtagande ska alltid föregås av en kreditanalys och en noggrann bedömning av den risk som borgensåtagandet medför. Vid sådan bedömning ska bland annat följande övervägas:

• Risker i den investering eller det projekt som lånet avser,
• Låntagarens möjligheter att fullfölja sina åtaganden,
• Möjlighet att finansiera investeringen på annat sätt och kostnaden samt riskerna vid sådan alternativ finansiering.

Staden ska i riskbedömningen också beakta den samlade bilden av alla borgensåtaganden som ingåtts för att kunna säkerställa en långsiktigt hållbar omfattning av borgensåtaganden samt en välmående finansiell verksamhet och god ekonomisk hushållning.

4 Villkor

Beslut om borgen ska förenas med krav på att följande villkor nedan under 4.1-4.9 är uppfyllda.

4.1 Säkerheter

Staden ska kräva säkerhet från låntagaren för hela eller delar av borgensåtagande så långt det är möjligt. Följande kan utgöra säkerheter:

• Pantbrev i fast egendom,
• Säkerhetsöverlåtelse av byggnad på ofri grund,
• Företagsinteckning,
• Pantförskrivning av intäkter från bidrag,
• Pantförskrivning av aktier i bolag som äger fastighet,
• Solidarisk borgen från styrelsemedlemmar i företag, personlig eller annan typ av underborgen,
• Säkerhet i konton eller andra tillgångar.

Om säkerhet inte krävs för visst borgensåtagande ska detta särskilt motiveras i beslutet om att ingå borgen. Skäl för att inte kräva säkerhet kan vara att åtagandet är mycket kortvarigt, beloppet lågt, risken liten eller någon annan särskild omständighet.

4.2 Amorteringar

Det lån som borgensåtagandet avser ska amorteras och låntagaren ska uppvisa en amorteringsplan innan staden binder sig vid borgensåtagandet. Om ett lån omsätts får inte amorteringsplanen ändras utan att borgensåtagandet omprövas.

4.3 Belopps- och tidsgränser

Ett borgensåtagande ska alltid vara avgränsat i belopp och tid samt ska alltid minskas i takt med att huvudfordran amorteras. Stadens beslut om att ingå borgen kan avse ett högre belopp än vad som sedan anges i själva avtalet med banken.

4.4 Typ av borgen

Staden ska i första hand ingå s.k. proprieborgen eller enkel borgen. Generell borgen ska undvikas. Vilken typ av borgen som gäller ska framgå av borgensavtalet med banken.

4.5 Regressrätt

Stadens regressrätt ska framgå av borgensbeslutet.

4.6 Försäkringar

Låntagaren ska hålla de investeringar som föranlett borgen försäkrade på ett betryggande sätt under den tid som borgen avser.

4.7 Avgifter

Låntagaren ska årligen i efterskott betala en borgensavgift som fastställs av kommunstyrelsen i procent av borgensbeloppet. Avgiften sjunker i takt med att lånet amorteras och borgensåtagandet minskar.

Borgensavgiften ska sättas utifrån marknadsmässiga villkor.

Nedsättning helt eller delvis kan göras för barn- och ungdomsförening.

4.8 Uppföljning och rapportering

I beslutet om borgen ska det finnas bestämmelser om uppföljning enligt punkten 7 nedan.

Så snart det kan befaras att ett borgensåtagande kan komma att behöva infrias ska låntagaren skyndsamt meddela kommunstyrelsen detta.

4.9 Borgensavtal

Ett borgensavtal som reglerar villkoren enligt punkt 4.1-4.8 ovan ska alltid upprättas mellan staden och låntagaren om det inte är uppenbart obehövligt

5 Ansökan om borgen

Ansökan om borgen ska ställas till kommunstyrelsen.

Handlingar som bör biläggas ansökan är:

• De två senaste årens resultat- och balansräkningar,
• Revisions- och verksamhetsberättelser för samma tid
• Budget och likviditetsprognos för innevarande år,
• Uppgift om aktuell styrelse samt firmatecknare,
• Beskrivning av den verksamhet/ändamål som låntagaren bedriver,
• Beskrivning av den investering och verksamheten/ändamålet som ansökan avser,
• Ekonomisk kalkyl innefattande den budgeterade investeringsutgiften och de intäkter varmed investeringen kommer att finansieras över Borgensåtagandets löptid,
• Budget för de två närmaste verksamhetsåren,
• Uppgifter om villkoren (löptid, räntenivå, amorteringsplan) för det lån som borgensåtagandet avser
• Uppgift om vilken säkerhet som kan erbjudas.

Ansökan ska också kompletteras med ett lånelöfte eller liknande från bank eller annan kreditgivare.

Förnyelse av borgen betraktas som ett nytt borgensåtagande. Ny ansökan ska därför ställas till kommunstyrelsen senast fyra månader innan gällande borgensåtagandes utgång.

6 Uppföljning och rapportering

Under borgensavtalets löptid ska från låntagaren till staden varje år redovisas:

• Senaste av revisor granskad och godkänd resultat- och balansräkning,
• Senaste verksamhetsberättelse,
• Budget samt likviditetsprognos för innevarande år,
• Uppdaterad ekonomisk kalkyl för borgenstiden,

Kommunstyrelsen ska i samband årsbokslutet göra en bedömning av den risk som finns i varje borgensåtagande. Bedömning av stadens totala borgensåtagande och därmed sammanhängande risker ska också göras och redovisas på samma sätt.

7 Lån

Till samma målgrupper för samma ändamål som anges under punkten 3 kan kommunstyrelsen undantagsvis bevilja kortfristiga lån om:

• Det är brådskande och beslut om borgen inte kan avvaktas,
• Lånet är förenat med låg risk och med stor sannolikhet kan ersättas med borgensåtagande,
• Beloppet inte är högre än 5 mnkr, och
• Lånet beviljas för längst 1 år.

Vid ansökan om lån ska punkterna 4 och 5 i denna policy tillämpas i tillämpliga delar.

Denna policy riktar sig till alla som arbetar i Lidingö stad och alla stadens verksamheter. Den gäller också i tillämpliga delar bolagen. Policyn är styrande för stadens personalpolitik men fungerar också som övergripande beskrivning eller vägledning över vad Lidingö stad står för som arbetsgivare.

Medarbetar- och arbetsmiljöpolicy Pdf, 119.7 kB. (Pdf, 119.7 kB)

Mål

Lidingö stad ska vara en attraktiv arbetsgivare som utvecklar och behåller sina kompetenta medarbetare men också lockar nya. En god kompetensförsörjning består såväl av att attrahera nya medarbetare som att skapa möjligheter till utveckling och interna karriärvägar för våra befintliga medarbetare. Att behålla och utveckla medarbetare är en central del för att staden ska uppnå uppsatta mål och klara av utvecklingen i samhället.

I Lidingö stad ska varje medarbetare ges förutsättningar att ta ansvar för sitt uppdrag och att kunna påverka och vara delaktig i utvecklingen för att nå stadens gemensamma mål.

Förvaltningslagens bestämmelser om service och tillgänglighet är en viktig del i stadens möte med Lidingöborna och ska genomsyra verksamheterna.

Likabehandling

Alla medarbetare och förtroendevalda har ett gemensamt ansvar för att skapa ett gott arbetsklimat där alla är inkluderade. Ingen ska utsättas för nedsättande kommentarer, kränkande särbehandling, diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller repressalier. Kommunstyrelsen ska besluta om en likabehandlingsplan som lägger grunden till det aktiva arbetet med likabehandling och som gäller för alla arbetsplatser.

Lönepolitik

Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell, differentierad och decentraliserad. Lönen ska avspegla uppnådda mål och resultat. Även förutsättningarna för att rekrytera och behålla medarbetare ska påverka löne- och anställningsvillkoren.

Arbetsmiljö

Det övergripande målet för arbetsmiljöarbetet är att säkerställa en arbetsmiljö som förebygger risker för ohälsa och olycksfall. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön och för att följa lagstiftningen. Genom tydlig fördelning av arbetsmiljöuppgifter har chefen närmast verksamheten ansvar för att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen. En god arbetsmiljö ska uppnås genom samverkan och uppföljning av uppsatta rutiner och skyddsföreskrifter. Det ska finnas tydliga rutiner för hur risker eller brister i arbetsmiljön ska kunna anmälas och åtgärda. Det ska finnas ett förebyggande arbete för att undvika hot och våldssituationer, och situationer som ändå uppstår ska alltid utredas.

Staden ska som arbetsgivare skapa förutsättningar för en god hälsa på arbetet. Genom tidiga insatser kan ohälsa förebyggas. Målet är att medarbetaren så snart som möjligt ska kunna återgå till sin arbetsplats efter sjukdom.

Fördelning av ansvar

Arbetsmiljöansvaret
Kommunfullmäktige är alltid ytterst ansvarig för arbetsmiljön i Lidingö stad, men har genom kommunstyrelsens reglemente i praktiken överlämnat ansvaret för det systematiska arbetsmiljöarbetet till styrelsen.

Hur ansvaret för stadens medarbetare och arbetsmiljöarbete är fördelat mellan
kommunstyrelsen och övriga nämnder framgår i övrigt av respektive nämnds reglemente samt reglementet för kommunstyrelsen.

Kommunstyrelsen har rätt att besluta om övergripande riktlinjer för arbetsmiljöarbetet som ska gälla för alla nämnder och alla stadens verksamheter. Kommunstyrelsen har också ett uppföljningsansvar för det systematiska arbetsmiljöarbetet som sker i nämnderna och ska rapportera vidare till kommunfullmäktige.

Varje nämnd ansvarar sedan för arbetsmiljön inom sitt verksamhetsområde och fördelar arbetsmiljöuppgifter via förvaltningschefen vidare ut i organisationen. Styrelsen och nämnderna ska vid behov besluta om riktlinjer för arbetsmiljöarbetet inom den egna verksamheten.

Personalansvaret
Kommunstyrelsen har rätt att besluta om övergripande riktlinjer på personalområdet i syfte att tydliggöra de principer som framgår av denna policy.
Om inte annat framgår av reglementena är styrelsen och nämnderna anställningsmyndighet för personal vid den egna förvaltningen med undantag för förvaltningschef som anställs av styrelsen.

Av reglementena framgår undantag från nämndernas personalansvar där kommunstyrelsen har rätt att fatta beslut.

Denna policy syftar till att stärka Lidingö stads arbete mot korruption och välfärdsbrottslighet. Arbetet ska vara strategiskt och ske genom upprätthållande av tydliga styrdokument, utbildning och intern kontroll. Arbetet ska vara en naturlig del i
alla verksamheter på alla nivåer.

Policyn ska vara vägledande för både anställda och förtroendevalda. Till policyn ska finnas riktlinjer som närmare klargör vad som gäller t.ex. för mottagande och givande av gåvor och förmåner, i våra kundrelationer, vid representation och liknande sammanhang. Riktlinjerna ska också innehålla närmare bestämmelser och rutiner kring jäv och bisysslor. I arbetet mot korruption och välfärdsbrottslighet är frågor som rör jäv och bisysslor särskilt viktiga att lyfta fram eftersom det ofta kan finnas ett samband.

Policy om korruption välfärdsbrottslighet m m Pdf, 149.2 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 149.2 kB)

2. Om korruption och välfärdsbrottslighet

Objektivitetsprincipen innebär att all offentlig förvaltning i Sverige ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet i verksamheten. Principen som återges i regeringsformen är en del av den svenska grundlagen och syftar till att upprätthålla förtroendet för den offentliga makten och förvaltningen. Om objektiviteten rubbas hos de som beslutar och de som verkställer besluten, så rubbas också förtroendet.

Objektiviteten kan rubbas antingen genom otillbörlig påverkan utifrån, t.ex. genom mutor, hot eller utpressning vilket ofta är en del av välfärdsbrottsligheten, eller genom att det finns privata intressen i ett ärende eller en situation som gör att en befattningshavare inte agerar objektivt.

Korruption är all form av otillbörligt utnyttjande av offentlig makt för att uppnå privata fördelar och förutsätter på det sättet inblandning från någon internt i den egna organisationen. Välfärdsbrottslighet kan däremot riktas mot staden utan att involvera någon på insidan. Välfärdsbrottslighet inkluderar ofta korruption och korruption kan ofta utgöra välfärdsbrottslighet, men det ena kan också existera utan det andra. Det är därför viktigt att samordna arbetet mot korruption och välfärdsbrott, men samtidigt hålla isär begreppen.

All form av korruption är förbjuden, men det finns ingen generell bestämmelse som förbjuder själva förekomsten av korruption. I stället återfinns förbuden på olika ställen i lagstiftningen. I brottsbalken finns straffbestämmelser om t.ex. mutor och hot.

Välfärdsbrottslighet är inte heller ett brott i sig utan ett samlande begrepp för all typ av brottslighet som riktar sig mot våra välfärdssystem. Det kan vara allt från olaga hot till bedrägerier och bokföringsbrott.

Gemensamt för korruptionen och välfärdsbrottsligheten är att de påverkar förtroendet och tilliten till demokratin och våra välfärdssystem. Gemensamt är också att de kostar samhället stora belopp och att resurser som kunde använts på bättre sätt försvinner från det allmänna. Det är därför viktigt att arbeta kraftfullt både mot korruption och välfärdsbrottslighet.

3. Om jäv och bisysslor

I kommunallagen finns ett antal jävsregler som reglerar när en befattningshavare måste avstå från att delta i en viss handläggning. Jävsreglerna är till för att upprätthålla objektivitetsprincipen och förtroendet för den offentliga förvaltningen, och i förlängningen minska riskerna för korruption.

Vidare finns i lagen om offentlig anställning regler om bisysslor, som bl.a. syftar till att minska riskerna för jäv och främja förtroendet för den offentliga förvaltningen. Av naturliga skäl gäller den dock inte förtroendevalda vars ansvar utkrävs på demokratisk väg.

Att kunna hantera jävssituationer och bisysslor är alltså viktigt både för att minska risken för korruption och för att upprätthålla stadens förtroende hos Lidingöborna. Både jäv och bisysslor regleras i lag, men det behövs också interna regler och rutiner för att lagarna ska förstås och tillämpas rätt.

3. Allmänna handlingsregler kring gåvor och förmåner

• Förtroendevalda och anställda i Lidingö stad verkar på kommunmedlemmarnas uppdrag och ska iaktta saklighet och opartiskhet i sin tjänsteutövning.

• Förtroendevalda och anställda ska handla på ett sådant sätt att det inte kan misstänkas att arbetet påverkas av ovidkommande hänsyn eller intressen.

• Det grundläggande förhållningssättet för stadens förtroendevalda och anställda ska vara att inte ta emot (eller ge) gåvor eller andra förmåner i sin tjänsteutövning. Undantag kan vara sådana situationer där mottagandet eller givandet ligger inom ramen för allmänt godtagbara umgängesformer, t.ex. en enklare lunch.

• I alla sammanhang ska ett sådant förhållningssätt iakttas att det inte kan förekomma risk för att företrädare för kommunen gör sig skyldiga till givande eller tagande av muta.

• Anställda och förtroendevalda bör betrakta varje gåva eller förmån som otillbörlig om den kan misstänkas påverka tjänsteutövningen.

Kommunstyrelsen ansvarar för att i riktlinjer närmare klargöra vad som kan vara en acceptabel gåva eller förmån.

4. Stadens styrdokument

Stadens interna styrdokument utgörs främst av policyer, riktlinjer och rutiner. Till styrdokumenten räknas även planer, program och en del övriga styrdokument. Tydliga styrdokument är en förutsättning för att undvika korruption och att förebygga och upptäcka välfärdsbrott. Luckor och otydligheter i regelverken innebär inte bara en möjlighet till korrupt beteende och en möjlighet att utnyttja våra välfärdssystem, utan försvårar också uppföljning och kontroll av verksamheterna. Därmed försvårar det också möjligheterna att upptäcka korruption och välfärdsbrottslighet. Det är därför viktigt att de styrdokument som styr våra verksamheter är tydliga i sig, tydligt beslutade, väl uppdaterade och kända av såväl medarbetare som förtroendevalda. Detta gäller inte minst de riktlinjer och rutiner som finns för t.ex. intern kontroll, relationer med näringsliv och organisationer, mottagande och givande av gåvor, bisysslor, anmälan av jäv, korruptionsmisstankar och brott.

4.1. Allmänt om stadens styrdokument

Kommunstyrelse, nämnder och förvaltningar ansvarar inom respektive verksamhetsområde för att de styrdokument som tillämpas är uppdaterade och ändamålsenliga. Alla styrdokument ska innehålla uppgifter om när de är beslutade, vem eller vilken instans som har beslutat och när samt av vem de senast har setts över och/eller reviderats.

Kommunstyrelsen och nämnderna ska årligen upprätta en förteckning över aktuella styrdokument inom respektive verksamhetsområde. Kommunstyrelsen ska leda och samordna det arbetet.

4.2. Särskilt om kommunstyrelsens och nämndernas styrdokumentrörande korruption, välfärdsbrott m.m.

Kommunstyrelsen ansvarar för att det finns stadsövergripande riktlinjer och rutiner för arbetet mot korruption, välfärdsbrottslighet, hanteringen av jävsfrågor och frågor som rör bisysslor. Sådana riktlinjer ska särskilt identifiera risker, riskområden och riskgrupper. Riktlinjerna ska också innehålla regler kring hur misstankar om korruption och välfärdsbrott anmäls och utreds. I tillämpliga delar ska riktlinjerna gälla både förtroendevalda och anställda.

När det gäller arbetet mot välfärdsbrottslighet bör nämnderna ta fram styrdokument särskilt riktade och anpassade mot den egna verksamheten. Riktlinjerna ska omfatta både det brottsförebyggande arbetet och arbetet för att upptäcka och hantera brott, där inte bara behovet av intern kontroll utan även extern kontroll bör beaktas särskilt.

Korruption och välfärdsbrottslighet har många beröringspunkter och många åtgärder motverkar både korruption och välfärdsbrottslighet. Samtidigt är det viktigt att hålla isär begreppen och ta fram särskilda riktlinjer för respektive område eftersom
korruption inte behöver vara välfärdsbrott och välfärdsbrott kan riktas mot staden utan att det finns korruption.

5. Åtgärder för att motverka korruption och välfärdsbrottslighet

5.1. Utbildning

Kommunstyrelsen ska ha ett huvudansvar för att behovet av utbildning tillgodoses vad gäller de styrdokument som omnämns ovan under 4.2. och ska i det syftet regelbundet erbjuda utbildningar på området för alla stadens anställda utifrån behov. Utbildningen är ett centralt verktyg i arbetet mot korruption och välfärdsbrottslighet och bör ske kontinuerligt både på en övergripande nivå, förvaltningsnivå och vid behov på enhetsnivå. Varje nämnd ska vid behov tillse att riktad utbildning sker för nämndens verksamheter.

5.2. Intern kontroll

Staden ska ha ett reglemente för intern kontroll. Den interna kontrollen är ett viktigt verktyg i arbetet mot korruption och välfärdsbrottslighet, och ska syfta till en effektiv verksamhet, en tillförlitlig rapportering om stadens verksamheter och ekonomi samt att staden följer lagar och regler.

Uppföljningen av den interna kontrollen ska vara en del av stadens ordinarie planerings- och uppföljningsprocess.

5.3. Visselblåsarkanal

Staden ska ha en visselblåsarkanal som möjliggör för anställda och andra som har nära relationer till staden att larma om missförhållanden. Kommunstyrelsen ska ta fram närmare riktlinjer för utformningen av visselblåsarkanalen.

Bilaga till skrivelse 2011-03-07

Bakgrund och mål

Lidingö stad strävar efter en hållbar utveckling, och för att miljöpåverkan från staden skall vara så liten som möjligt. En viktig del i detta arbete är att minska miljöpåverkan från resor och transporter.

Ett av stadens viktigaste framtida mål på miljöområdet är en övergång från fossila till förnyelsebara bränslen, samt en effektiv resursanvändning. Genom att arbeta aktivt med dessa frågor beträffande den egna fordonsparken kan miljöpåverkan sänkas, samtidigt som staden föregår med gott exempel gentemot allmänheten.

Omfattning, ansvar och syfte

Fordonspolicyn gäller vid inköp och leasing av bilar som får framföras med B-körkort (under 3,5 ton) i staden. För personbilsklassade fordon gäller att alla krav ska uppfyllas. För övriga fordon gäller att kraven ska uppfyllas så långt som det är möjligt.

Policyn omfattar verksamhets- och förmånsbilar. Det åligger samtliga medarbetare som reser i tjänsten att tillgodogöra sig informationen i denna policy, samt för chefer att tillhandahålla densamma. Policyns syfte är att säkerställa att staden köper in fordon som bidrar till minskad miljöpåverkan, ökad energieffektivitet och ökad trafiksäkerhet, samt främja ett trafiksäkert och resurssnålt nyttjande av dessa.

Konsult och servicekontoret (ksk) administrerar och handlägger all fordonshantering samt tar beslut om anskaffning av fordon i dialog med verksamheterna.

Uppföljning

Kontaktpersoner för fordonen ska finnas på respektive förvaltning. I samarbete mellan ksk och kontaktpersonerna i förvaltningarna utarbetas rutiner för uppdatering, sammanställning och utvärdering av policyns efterlevnad. Uppföljningssystem ska finnas för att säkerställa och kontinuerligt följa upp att fordon avsedda för alternativa drivmedel framförs på dessa.

• Organisation och inköp

Lidingö stad ska använda upphandlingar för att få fler företag att lämna anbud för att på så sätt öka konkurrensen och därmed förbättra kvalitet och minska kostnader. Policyn gäller för all upphandlings- och inköpsverksamhet inom staden och omfattar all upphandling och alla inköp av varor, tjänster och entreprenader.

Policyn speglar stadens grundläggande värderingar och ger en inriktning för hur stadens företrädare ska agera i upphandlings- och inköpsfrågor.

Tillämpningsanvisningarna är anpassade till arbetssättet när det gäller upphandlings- och inköpsverksamheten och till stadens nya miljöprogram.

• Upphandlings- och inköpspolicy Pdf, 51.2 kB. (Pdf, 51.2 kB)

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som Lidingö stad är huvudman för och som utförs av privata utförare.

Kommunallagen anger ett generellt krav på att kommuner, landsting och regioner ska kontrollera och följa upp verksamhet som genom avtal lämnats över till privata utförare samt att genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. Sedan 2015 anger kommunallagen ett krav på fullmäktige att fastställa ett program för hur uppföljningen av privata utförare ska gå till samt hur allmänheten ska försäkras insyn.

Policy för uppföljning av privata utförare Pdf, 189.5 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 189.5 kB)

1. Inriktning för uppföljning och kontroll av privata utförare i Lidingö stad

Kommunallagen anger ett generellt krav på att kommuner, landsting och regioner ska kontrollera och följa upp verksamhet som genom avtal lämnats över till privata utförare samt att genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. Sedan 2015 anger kommunallagen ett krav på fullmäktige att fastställa ett program för hur uppföljningen av privata utförare ska gå till samt hur allmänheten ska försäkras insyn.

Föreliggande program anger inriktningen för stadens arbete med att säkerställa en kvalitativ uppföljning och kontroll av privata utförare som bedriver verksamhet inom områden som staden är huvudman för. Programmet utgör ett viktigt led i säkerställandet av att den kommunala servicen håller en likvärdig kvalitet oavsett om tjänsten erbjuds av en kommunal eller privat utförare. För verksamheter som drivs i stadens egen regi ska uppföljning ske med samma krav som finns för upphandlade verksamheter.

Programmet anger också på vilket sätt allmänhetens insyn ska försäkras. På så sätt ska Lidingöborna också ges möjlighet till insyn i hur utförarna fullgör sitt uppdrag. Det är en förutsättning för Lidingöbornas möjlighet till att göra aktiva val i de fall det finns kundval inom en verksamhet.

1.1 Definition av privata utförare

Privata utförare definieras i kommunallagen som en juridisk person eller enskild individ som har hand om vården av en kommunal angelägenhet. En privat utförare är en helt privat aktör utan kommunalt ägande. Det handlar om företagsformer som aktiebolag, stiftelser, ekonomiska föreningar, enskilda firmor men också om idéburna organisationer och kooperativa föreningar. Kommunala företag inkluderas inte i detta begrepp.

Formellt överlämnas verksamheten oftast efter en offentlig upphandling, enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Verksamhet kan också överlämnas genom att för vissa områden införa valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem, (LOV) och därefter teckna avtal med privata utförare.

2 Kommunfullmäktiges uppdrag till stadens nämnder

Programmet omfattar den verksamhet som staden är huvudman för men där privata utförare ansvarar för driften av hela verksamheten. Uppföljningen och kontrollen ska
särskilt inriktas på verksamheter som tydligt riktar sig till Lidingöborna eller som är angelägna ur ett allmänintresse. Dessa typer av verksamheter ska också omfattas av programmet även i de fallen endast delar av verksamheten handlats upp.

De principer som läggs fast i detta program ska tillämpas på samtliga utförare i en verksamhet där det finns såväl privata som kommunala.

Programmet gäller för innevarande mandatperioden och till dess att ett nytt program antas för mandatperioden 2027–2030. Krav som programmet lägger fast ska påverka förfrågningsunderlag och avtal i upphandlingar som fastställs från det att programmet träder i kraft.

Varje nämnd ansvarar för att, inom ramen för sitt verksamhetsområde, tillämpa de
principer som framgår av detta program i uppföljningen av verksamhet som drivs av
privata utförare. Nämnderna ansvarar också för att, i enlighet med programmet,
säkerställa att allmänheten ges tillräcklig insyn i hur privata utförare utför sitt
uppdrag.

2.1 Mål för verksamhet som utförs av privata utförare

Kommunfullmäktige har fastställt en vision och övergripande mål som gäller för stadens samtliga verksamheter. Utifrån dessa har varje nämnd fastställt verksamhetsmål avsedda att användas för att följa att verksamhet bedrivs och utvecklas i linje med målen. Dessa mål ska även gälla de verksamheter som drivs av privata utförare och som omfattas av detta program.

Varje nämnd ska genom avtal och uppföljning säkerställa att privata utförare inom nämndens verksamhetsområde bedriver verksamhet enligt:

→ de lagar, förordningar och föreskrifter som gäller eller kan komma att gälla för
verksamheten.

→ de mål, policys och riktlinjer som kommunfullmäktige och nämnd fastställer för
respektive verksamhet.

2.1 Mål för verksamhet som utförs av privata utförare

Kommunfullmäktige har fastställt en vision och övergripande mål som gäller för stadens samtliga verksamheter. Utifrån dessa har varje nämnd fastställt verksamhetsmål avsedda att användas för att följa att verksamhet bedrivs och utvecklas i linje med målen. Dessa mål ska även gälla de verksamheter som drivs av privata utförare och som omfattas av detta program.

Varje nämnd ska genom avtal och uppföljning säkerställa att privata utförare inom
nämndens verksamhetsområde bedriver verksamhet enligt:

→ de lagar, förordningar och föreskrifter som gäller eller kan komma att gälla för
verksamheten.

→ de mål, policys och riktlinjer som kommunfullmäktige och nämnd fastställer för
respektive verksamhet.

2.2 Uppföljning och kontroll av verksamheternas kvalitet

Varje nämnd ansvarar för att verksamheter inom det egna ansvarsområdet uppfyller de krav på kvalitet som är ställda i förfrågningsunderlag och avtal. I avtalen ska det säkras att utföraren biträder kommunen vid uppföljning och utvärdering av verksamheten, lämnar nödvändiga statistikuppgifter samt rapporterar in nödvändiga uppgifter till kommunen, i nationella register eller till andra myndigheter.

Avtalen eller uppdragsbeskrivningen ska också reglera hur kommunens uppföljningar återrapporteras till utföraren och redovisas för allmänheten.

2.2.1 En årlig plan för uppföljning

Varje nämnd ska utarbeta en årlig plan för när och på vilket sätt avtal och verksamhet ska följas upp. Nämnderna ska överlämna planen till kommunstyrelsen senast vid utgången av februari för innevarande uppföljningsår. Planen ska innehålla:

→ En sammanfattande beskrivning av nämndens uppföljningsansvar
→ Vilka verksamheter som ska följas upp under året
→ Vad som ska följas upp i respektive verksamhet
→ Vilka former av uppföljning som kommer att tillämpas (tillsyn,
verksamhetsuppföljning, avtalsuppföljning etc.)
→ Vem eller vilka i förvaltningen som ansvarar för att genomföra uppföljningarna
→ Eventuella särskilda granskningsområden under året
→ Former för återkoppling av resultat (till nämnd, till utförare och till allmänhet)

2.2.2 Redovisning av fullgjort uppföljningsansvar

Varje nämnd ska redovisa till kommunstyrelsen hur nämnden fullgjort sitt uppföljningsansvar. Redovisningen ska avse föregående års arbete och ska lämnas i samband med att nämnden lämnar sin uppföljningsplan till kommunstyrelsen.

Kommunstyrelsen ansvarar för att programmet följs upp och redovisas för kommunfullmäktige i samband med kommunens årsredovisning.

2.3 Allmänhetens insyn

Varje nämnd ska i avtal med privata utförare tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnats över till en privat utförare. Utföraren ska kunna lämna information när staden begär det. Detta gäller också för stadens bolag om de överlämnar verksamhet till privata utförare.

Nämnden ska själv avgöra vilken information som kan tänkas vara intressant ur ett allmänintresse. Informationen ska dock ha en koppling till upphandlingen och den verksamhet som ska upphandlas och ge möjlighet till insyn i hur uppdraget utförs.

I verksamheter som omfattas av kundval ska nämnderna säkerställa att den privata utföraren lämnar efterfrågad information för publicering på stadens webbplats. Uppgifterna ska vara lika för respektive verksamhet, oavsett om utföraren är privat eller kommunal.

Syfte

Syftet med policyn är att se till att Lidingö stad lever upp till de skyldigheter som staden har enligt lagstiftningen och som ska garantera de nationella minoriteternas rättigheter. Policyn beskriver stadens arbete och ansvarsfördelning. Kultur- och fritidsnämnden ska samordna kommunens minoritetspolitiska arbete.

Policy för Lidingö stads minoritetspolitiska arbete, KS2019_262 Pdf, 51.5 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 51.5 kB)

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

I Sverige finns fem nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Tillhörigheten baseras på självidentifikation, det vill säga varje individ avgör själv om han eller hon anser sig tillhöra en nationell minoritet. Samhället kan därför inte ställa krav på att någon ska styrka sin identitet eller sitt språk.

Sverige har erkänt lika många nationella minoriteter som minoritetsspråk. Det finns dock inget entydigt samband mellan minoritet och språk eftersom varje individ själv identifierar sig med en nationell minoritet och/eller använder ett minoritetsspråk. I Sverige är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska nationella minoritetsspråk.

Utgångspunkten för bestämmelserna om nationella minoriteters rättigheter är FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna samt Europiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Inom svensk lag beskrivs de nationella minoriteternas rättigheter framför allt i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Rättigheterna för nationella minoriteter och minoritetsspråk finns även återgivna i andra lagar. I språklagen (2009:600) finns de nationella minoritetsspråken angivna. I skollagen (2010:800) anges rätten till modersmåls­undervisning i elevens nationella minoritetsspråk. I socialtjänstlagen (2001:453) anges att en kommun ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskap i de nationella minoritetsspråken där det behövs i omvårdnaden av äldre människor. I bibliotekslagen anges att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna bland annat genom att erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken. Slutligen anges det i diskrimineringslagen (2018:567) att det är förbjudet att missgynna någon på grund av personens etiska tillhörighet.

För de tre språken finska, meänkieli och samiska finns så kallade förvaltnings­områden. För de språken finns utökade skyldigheter för kommuner, framförallt för de kommuner som ingår i ett förvaltningsområde. Lidingö stad ingår inte i ett förvaltningsområde.

Mål

Lidingö stad ska arbeta för att skydda de nationella minoriteterna och stärka deras möjlighet till inflytande samt skydda och främja de nationella minoritetsspråken.

Lidingö stads arbete för att uppfylla målet

För att uppfylla målet har staden fördelat ansvaret enligt nedan. Respektive nämnd och bolagsstyrelse ansvarar för att vid behov upprätta riktlinjer och rutiner inom sin verksamhet utifrån vad som sägs i denna policy.

Information om rättigheter

Kommunstyrelsen ansvarar för att aktuell information om de nationella minoriteternas rättigheter finns tillgänglig på stadens webbplats.

Delaktighet och inflytande

Samtliga delar i stadens organisation ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så länge det är möjligt samråda med minoriteter i sådana frågor. Syftet är att skydda och främja de nationella minoritetsspråken samt främja de nationella minoriteternas möjlighet att behålla och utveckla sin kultur. Varje nämnd och bolagsstyrelse avgör hur samrådet ska ske för att gynna ett ömsesidigt och förtroendefullt meningsutbyte.

Barn och ungas möjligheter till inflytande ska främjas särskilt. Formerna för inflytande ska anpassas till deras förutsättningar.

Användning av minoritetsspråk i kontakter med Lidingö stad

Om det finns medarbetare som behärskar finska, meänkieli eller samiska ska nämnder och bolag erbjuda enskilda personer att använda språken vid muntliga och skriftliga kontakter som rör ett enskilt ärende.

Samtliga nämnder och bolag ansvarar för att ha kunskap om medarbetares kunskaper i minoritetsspråk samt att skapa medvetande inom sin organisation om lagstiftade rättigheter gällande minoritetsspråk.

Om behovet finns ska nämnder och bolagsstyrelser verka för att det finns medarbetare med kunskap i finska, meänkieli och samiska.

Nationella minoriteters språk i förskola och skola

Utbildningsnämnden ansvarar för att erbjuda elever inom grundskolan, grundsärskolan och specialskolan modersmåls­undervisning i elevens nationella minoritetsspråk.

Utbildningsnämnden ska utveckla och tillgängliggöra undervisningen, exempelvis genom utökad distans­undervisning eller anpassade läromedel.

Bibliotek och kulturella aktiviteter

Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för att främja de nationella minoriteternas möjlighet att behålla och utveckla sin kultur.

Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för att biblioteket uppmärksammar de nationella minoriteterna och att litteratur erbjuds på de nationella minoritetsspråken.

Nationella minoriteter inom äldreomsorg

Omsorgs- och socialnämnden ska erbjuda den som önskar möjligheten att få omvårdnad inom ramen för äldreomsorgen tillgodosedd av medarbetare som behärskar något av minoritetsspråken, under förutsättningen att det finns medarbetare med sådana språkkunskaper.

Omsorgs- och socialnämnden ska, om det finns medarbetare som behärskar minoritetsspråken, beakta de äldres behov av att upprätthålla sin kulturella identitet utifrån de aspekter som berörs i den här policyn.

Uppföljning

Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för att följa upp dokumentet och vid behov föreslå ändringar.

Omfattar all planering av, och investering i, Lidingö stads offentliga miljö, gata, trafik, parkering, broar och hamnar. Omfattar även Lidingö stads egen löpande verksamhet.

Trafikpolicy för Lidingö stad Pdf, 176.4 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 176.4 kB)

1. Omfattning

• All planering av, och investering i, Lidingö stads offentliga miljö, gata, trafik, parkering, broar och hamnar.
• Stadens egen verksamhet.
• Alla trafikslag och alla transportsätt.
• Lång tidshorisont som följer intentioner i översiktsplan 2012.

2. Syfte

• Att stadens politiker och tjänstemän har riktlinjer och stöd i beslut gällande investering, drift och underhåll av Lidingö stads offentliga miljö, gata och trafik, broar och hamnar.
• Att stadens politiker och tjänstemän har riktlinjer och stöd i kommunikation med Lidingöborna.

3. Ansvar

Kommunfullmäktiges (KF) ansvar:

• Fastställer trafikpolicyn.
• Har övergripande uppföljningsansvar för trafikpolicyn.

Övriga nämnders ansvar:

• Fastställer de planer som har koppling till trafikpolicyn.
• Se till att trafikpolicyn och utarbetade planer efterlevs.
• I den mån mätbara mål finns, att rapportera dessa till kommunstyrelsen (KS).

4. Avgränsningar

• För planeringen av kollektivtrafik är staden en av flera aktörer. Trafikförvaltningen i Region Stockholm och trafikoperatörer har stor bestämmanderätt, varför Lidingö stads önskemål inte ensamt kan ligga till grund för förändring av kollektivtrafiken.

Trafikpolicy i Lidingö stad

Trafikpolicyn styr underliggande planer, som i sin tur ingår i en process för ständiga förbättringar inom trafiksystemet. Planerna kräver regelbunden översyn med uppdateringar och anpassning till nya planeringsförutsättningar. Syftet med planerna är att åtgärderna inom dessa ska bidra till att uppfylla målen i trafikpolicyn.

Figuren på den här sidan illustrerar trafikpolicyns komponenter. Trafikpolicyn ska konkretiseras i följande planer:

• Framkomlighetsplan, inklusive hastighetsplan
• Parkeringsplan
• Trafiksäkerhetsplan
• Handlingsplan mot trafikbuller
• Gång- och cykelplan

Framtagandet av planer innebär ett förtydligande av policyn och kan ske under en längre period. Varje plan ska ha mål som är möjliga att följa upp. Målen ska vara SMART: Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta.

Vision- och verksamhetsområdesmål

Trafikpolicyn grundas på ”Vision för Lidingö” samt relevanta delar av verksamhetsområdesmål:

Vision för Lidingö

• Lidingö är en unik och trygg skärgårdsstad med varsam utveckling som möter invånarnas behov.
• Fokus på kärnverksamheten och en effektiv styrning möjliggör hög kvalitet på servicen till Lidingöborna och en låg skatt.
• Ett lyhört och transparent ledarskap ger förutsättningar för ett starkt näringsliv och tillvaratar frivilligkrafter och föreningsliv.

Verksamhetsområdesmål:

• Stadens processer är effektiva och klarar bra service till låga kostnader.
• Lidingöborna trivs med att leva och bo i staden.
• Stadens infrastruktur möter Lidingöbornas behov.
• Lidingö är en trygg stad.
• Lidingö har gott företagsklimat.

Trafikpolicyns fyra mål

Utgående från vision och verksamhetsområdesmål har trafikpolicyn följande fyra mål:

• Lidingö ska ha ett effektivt, tillgängligt och framkomligt trafiksystem för samtliga trafikslag.
• Trafikens negativa påverkan på omgivningen ska fortsatt vara låg och minska.
• Trafiksäkerheten ska vara fortsatt hög för samtliga transportsätt.
• Lidingös offentliga rum ska fortsatt vara trygga och trivsamma.

Fördjupning och kommande planer

I det här kapitel förtydligas de fyra huvudmålen för trafikpolicyn. Det presenteras även hur trafikpolicyns mål förhåller sig till Lidingö stads vision och relevanta verksamhetsområdesmål samt hur fortsatt arbete kan ske.

En grundförutsättning är att i ett samhälle och framför allt inom trafikplanering, går enskilt och allmänt intresse inte alltid ihop. Lidingö stads politiker och tjänstemän arbetar för samtliga Lidingöbors bästa. Ibland måste därför kompromisser göras. Målkonflikter föreligger såväl inom, som mellan huvudmål och hanteras från fall till fall.

En ambition med Lidingö stads trafikpolicy är att dialog och information mellan Lidingö stad och Lidingöborna ska vara fortsatt bra. Trafikpolicyn med tillhörande planer ska ligga till grund för kunskapsbyggande och för att underlätta kommunikation.

• Lidingö ska ha ett effektivt, tillgängligt och framkomligt trafiksystem för samtliga trafikslag.

Både investeringar och driftåtaganden inom Lidingös trafiksystem bör genomsyras av ambitionen att förbättra framkomlighet, säkerhet och miljö för alla trafikslag.

Målet innebär att samtliga trafikslag systematiskt analyseras för att investeringar ska ske där de bäst behövs, ur en funktionell och ekonomisk synvinkel. När förbättringar för ett trafikslag utförs ska försämringar för andra trafikslag undvikas i möjligaste mån. Målet gäller även drift och underhåll.

Samtliga trafikslag som finns på Lidingö behövs och ska bedömas likvärdigt i planering och prioritering. Utgångspunkten ska vara att Lidingöborna själva vid resande tillåts styra sina val av trafikslag.

Målet går i linje med Lidingös vision och verksamhetsområdesmål.

Arbetet mot måluppfyllelse innebär bland annat:

Ta fram en gång- och cykelplan.

• Förbättra för fordonstrafikens, godstrafikens och kollektivtrafikens framkomlighet i en framkomlighetplan.
• Förbättrad parkeringsreglering för att främja ökad tillgänglighet och framkomlighet genom en parkeringsplan.
• Trafikens negativa påverkan på omgivningen ska fortsatt vara låg och minska.

Målet innebär att de negativa effekterna av trafik och resande ska minska. Till negativa effekter hör bland annat buller och emissioner. Staden ska slå vakt om den goda livsmiljön på Lidingö och ge Lidingöborna förutsättningar för en god hälsa. Det förutsätter att alla bidrar till att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling. Stadens egna verksamheter ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt.

Målet innebär att Lidingö stad måste skapa och underhålla lösningar som ger förutsättningar för effektiva, säkra och miljövänliga transporter. Det går i linje med vad som krävs för att minska buller, klimatpåverkan och för att uppfylla andra miljömål, t.ex. Sveriges miljömål om god luftkvalitet. Målet skapar även förutsättning för Lidingö att bidra till de regionala mål som finns uppsatta i RUFS 2050.

Målet går i linje med vision och verksamhetsområdesmål.

Arbetet mot måluppfyllelse sker bland annat genom att framtagandet av en handlingsplan mot trafikbuller.

• Trafiksäkerheten ska vara fortsatt hög för samtliga transportsätt, och Lidingös offentliga rum ska fortsatt vara trygga och trivsamma

Målen innebär att hålla hög faktisk trafiksäkerhet och trygghet för samtliga trafikanter i en strukturerad arbetsprocess.

I arbetet för att skapa en säker trafikmiljö är det av stor vikt att hänsyn tas till den omgivande miljön och till de boende. Innan en större åtgärd genomförs ska synpunkter på förslagen tas in från Lidingöborna. Det är av stor vikt att staden jobbar med en god drift samt underhåll av stadens allmänna platser.

Målen går i linje med stadens vision och verksamhetsområdesmål.

Målen följs upp i samtliga planer med koppling till trafikpolicyn samt fördjupas i trafiksäkerhetsplan, där även mätbara mål sätts upp. Målet utgår från en verksamhetsförbättringsmodell som ger kontinuerlig uppföljning av styrning och mål.

Måluppfyllnad

I Trafikpolicyn saknas mätbara mål. Dessa ska skapas i de planer som har koppling till trafikpolicyn.

Målen som sätts i planerna ska vara mätbara per invånare. På så sätt blir det enklare att följa upp åtgärderna.

I huvudsak är det Teknik- och fastighetsförvaltningen som ansvarar för framtagande av de planer som har koppling till trafikpolicyn.

Lokala riktlinjer för hantering av användningen av tidigare års överskott i
resultatreserv för en ökad flexibilitet och därmed bidra till god ekonomisk
hushållning.

Policy för hantering av resultatreserv RER och resultatutjämningsreserv RUR Pdf, 180.3 kB. (Pdf, 180.3 kB)

1 Regelverk för hantering av resultatreserver

Sedan 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Syftet med resultatutjämningsreserven är att kommunerna ska kunna utjämna skatteintäkter över tiden för att undvika drastiska neddragningar.

Resultatutjämningsreserven ska således inte användas för finansiering av kostnadshöjande åtgärder/reformer som skapar ett långsiktigt åtagande för kommunen. De kommuner och regioner som väljer att använda sig av möjligheten med att reservera medel i en resultatutjämningsreserv ska även besluta om lokala riktlinjer för hanteringen av denna.

Under hösten 2023 beslutade riksdagen om ändrade regler i kommunallagen gällande RUR. De nya reglerna om resultatreserv (RER) trädde i kraft 1 januari 2024, det vill säga börjar gälla från och med räkenskapsåret 2024. Förändringen innebär att den nya resultatreserven (RER) införs samt att resultatutjämningsreserven (RUR) fasas ut under en tioårsperiod och ingen ytterligare reservering kan göras.

Kommunfullmäktige beslutade i november 2013, reviderad december 2020, om lokala riktlinjer för hantering av resultatutjämningsreserv, RUR. Dessa riktlinjer ersätts av nedanstående.

Under en övergångsperiod kommer staden ha både en resultatutjämningsreserv
(RUR) och en resultatreserv (RER).

1.1 Riktlinje för resultatutjämningsreserv, RUR

I Lidingö stad gäller följande för hanteringen av resultatutjämningsreserv RUR:

→ Uttag får göras ur resultatutjämningsreserven de år prognosen av det årliga underliggande skatteunderlaget, understiger den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren i riket.

→ Medlen från resultatutjämningsreserven ska täcka ett negativt resultat i årsredovisningen, så att balanskravsresultatet blir i balans.

→ Kommunstyrelsen lämnar förslag i årsredovisningen till Kommunfullmäktige avseende disposition av resultatutjämningsreserv.

Ovanstående tillämpas fr.o.m. årsredovisning 2024.

1.2 Riktlinje för resultatreserv, RER

I Lidingö stad gäller följande för hanteringen av resultatreserv RER:

Reservering
→ Staden kan efter det finansiella målet är uppnått reservera medel i en resultatutjämningsreserv. Den årliga reserveringen får uppgå till en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning.

→ En reservering får göras om resultatreserven efter reserveringen uppgår till ett belopp som motsvarar högst fem procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning.

→ Kommunstyrelsen lämnar, i budgetförslag eller årsredovisning, förslag om reservering till kommunfullmäktige.

Disponering

→ Uttag får göras ur resultatreserven för att täcka större oförutsedda utgiftsökningar eller inkomstbortfall under ett enskilt år.

→ Medel från resultatreserven ska täcka ett negativt resultat, så att balanskravsresultatet uppnås.

→ Kommunstyrelsen lämnar förslag i årsredovisningen till Kommunfullmäktige avseende disposition av resultatutjämningsreserv.

Ovanstående tillämpas fr.o.m. årsredovisning 2024

I kommunallagen 8 kap. § 2-3 behandlas medelsförvaltning. Kommuner ska förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. Fullmäktige ska meddela föreskrifter om medelsförvaltning och särskilda föreskrifter för förvaltning av medel avsatta för pensionsförpliktelser.

Finanspolicyn omfattar Lidingö stad med helägda bolag och är ett ramverk från kommunfullmäktige i syfte att ange övergripande målsättningar, ansvarsfördelning och principer för finansverksamheten inom kommunkoncernen. Med finansverksamheten avses upplåning, utlåning, borgen, likviditetshantering, placeringar och finansiell riskhantering.

Denna policy ersätter ”Övergripande mål och strategi för förvaltning av pensionsmedel” samt ”Placeringsföreskrifter för förvaltning av pensionsmedel” från 2008.

Finanspolicy för kommunkoncernen Lidingö stad Pdf, 259.3 kB. (Pdf, 259.3 kB)

Syfte med finanspolicyn

Syftet med finanspolicyn är att:

• ange mål och riktlinjer för stadens finansverksamhet
• ange hur ansvaret för finansverksamheten är fördelad
• identifiera vilka finansiella risker staden är exponerad för och hur riskerna ska hanteras.

Mål med finansverksamheten

De övergripande målsättningarna för finansverksamheten inom staden är att medverka till god ekonomisk hushållning genom att:

• säkerställa betalningsförmågan på kort och lång sikt och trygga tillgången på kapital
• säkerställa en god likviditetshantering
• inom kommunkoncernen utnyttja stordriftsfördelar och effektivisera finansiering, kapitalflöden, likviditetshantering, betalningsrutiner och övriga finansiella tjänster
• minska belastningen på enskilda års verksamhetsbudget hänförliga till pensionsskulden i ansvarsförbindelsen.

Finansverksamheten ska bedrivas på ett betryggande sätt och enligt med på området gällande lagstiftning samt EU-rättsliga principer. Verksamheten ska kännetecknas av hög kompetens, affärsmässighet och effektiva beslutsprocesser.

Samordning av finansverksamheten inom kommunkoncernen

Stadsledningskontorets ekonomienhet är kommunkoncernens gemensamma finansfunktion och arbetar ur ett kommunkoncernperspektiv. All extern lånefinansiering och placering ska göras genom stadsledningskontorets ekonomienhet i stadens namn.

Staden och de kommunala företagens likvida medel och betalningsflöden skall samord­nas i ett gemen­samt koncernkontosystem.

Kommunstyrelsen ska genom stadsledningskontorets ekonomienhet erbjuda staden och samtliga bolag upplåning och placering med villkor motsvarande kommunkoncernens externa finansieringskostnad med utrymme för omkostnadsersättning och risk. En översyn av villkoren ska årligen genomföras eller vid behov för marknadsmässighet.

Organisation och ansvarsfördelning

Stadens ansvarsfördelning fastställs i stadens delegationsordning. Bolagens ansvarsfördelning fastställs i finanspolicy för Lidingö Stads Fastighet AB och Tomtbolaget AB.

Kommunfullmäktiges ansvar

• Fastställa finanspolicy
• Årligen besluta om kommunkoncernens totala externa upplåning

Kommunstyrelsens ansvar

• Fastställa riktlinjer för finansverksamheten som definieras i finanspolicyn
• Årligen besluta om låneramar för staden och varje enskilt bolag inom ramen för total utlåning
• Fastställa storlek på in- och utlåningsmarginal vid upplåning respektive placering för bolagens räkning.

Styrelsen i de kommunala bolagens ansvar

• Ansvarar för att följa stadens riktlinjer samt löpande följa bolagets finansiella situation genom rapportering från VD

Likviditetsförvaltning

Stadens likvida medel ska förvaltas på ett sådant sätt att en god betalningsberedskap upprätthålls vid alla tillfällen. Utöver detta gäller att medlen ska placeras så att en god avkastning erhålls samtidigt som säkerheten inte åsidosätts.

Riskhantering

Vid valet av löptid ska hänsyn tas till placeringshorisonten utifrån stadens likviditetsprognoser. Placeringar får ske genom bankinlåning, i räntebärande värdepapper samt räntefonder. Vid placering direkt i räntebärande värdepapper är lägsta tillåtna rating BBB-/Baa3 från Standard & Poor’s respektive Moody’s. Placeringar ska göras i svenska kronor.

Pensionsmedelsförvaltning

Staden har ett långsiktigt åtagande för utbetalning av pensioner. Sedan 1998 avsätter staden särskilda medel för dessa framtida pensionsutbetalningar. Syftet med förvaltningen är främst att minska belastningen på enskilda års verksamhetsbudget hänförliga till pensionsskulden i ansvarsförbindelsen.

Mot bakgrund av syftet och stadens långsiktiga åtagande ska pensionsmedels-förvaltningen ha en långsiktig karaktär.

Övergripande mål och strategi

Det övergripande målet med pensionsmedelsförvaltningen är att dedikera avsatta medel mot de framtida pensionsutbetalningarna från ansvarsförbindelsen. Det innebär att skulden amorteras allteftersom pensionsförmånerna betalas ut. Skulden ökar dock genom uppräkning med KPI eller reallöneökningar för att säkra dess värde.

Kapitalet i pensionsmedelsförvaltningen ska användas för att täcka den likvid som avser de årliga utbetalningarna hänförliga till den pensionsskuld som avser förmåner intjänade före 1998. Utöver de årliga betalningarna kan amortering av pensionsskulden göras genom försäkring.

För att långsiktigt säkerställa att staden har möjlighet att göra årliga uttag från pensionsmedelsförvaltningen ska målet vara att tillgångarnas värde överstiger värdet på pensionsskulden med 25 procent (Konsolidering = Tillgångar/Skulder = 125 procent).

Om konsolideringen överstiger 125 procent efter årets uttag för att möta pensionsutbetalningarna kan överskottet tas ut och användas för att minska stadens upplåningsbehov och låneskuld.

Utöver detta är målet för pensionsmededelsförvaltningen att ge en långsiktig avkastning på 3 procent per år i reala termer, det vill säga justerat för inflation.

Ansvarsfulla placeringar

Placeringar medges inte direkt i företag som har produktion eller försäljning av vapen, krigsmateriel, pornografi, tobaks- och alkoholvaror eller spel- och casinoverksamhet som en väsentlig del av verksamheten. Placeringar ska dessutom vara fossilfria, vilket betyder att investeringar inte ska ske i företag som ägnar sig åt prospektering, exploatering, utvinning, produktion eller distribution av kol, olja, gas, oljesand eller annan okon­ventionell form av olja eller gas.

Finansiering

Kommunfullmäktige fattar årligen beslut om ram för upplå­ning. Med upplåning avses alla former av finansiering, leasing och kreditlöften. Målet med skuldförvaltningen är att optimera kommunkoncernens finansiella resultat inom givna risklimiter. Detta ska uppnås genom en effektiv och långsiktig skuldförvaltning utan spekulativa inslag. Staden ska eftersträva en god diversifiering avseende lånens förfallostruktur och avseende långivare upplåning, vars enda syfte är att skapa räntevinster för staden, ska inte förekomma

Riskhantering

I syfte att begränsa finansieringsrisken ska förfallen på stadens upplåning spridas över tiden. Kommunstyrelsens finansiella direktiv ska ange maximal löptid för upplåning och maximal andel kapitalförfall inom ett år samt intervall för kapitalbindningstid. Godkända motparter vid tecknande av kreditlöften är motparter eller instrument med rating om minst A- (S&P) eller A3 (Moody’s). Upplåning får även ske inom koncernen genom lån från stadens bolag och pensionsmedelsförvaltning.

I syfte att begränsa ränterisken ska ränteomsättningstillfällena på lån och derivat spridas över tiden. Kommunstyrelsens finansiella direktiv ska ange maximal räntebindningstid för upplåning och maximal andel ränteförfall inom ett år samt intervall för räntebindningstid.

Rapportering och uppföljning

Likviditets-, pensionsmedels- och finansförvaltningen ska följas upp i kommunstyrelsen i samband med stadens ekonomiska månadsrapport. Uppföljningen ska verifiera att placeringar, upplåning och risker överensstämmer med finanspolicy och finansiella riktlinjer och redovisa det finansiella resultatet.

Näringslivspolicyn visar inriktningen för stadens förhållande till det lokala näringslivet. Näringslivspolicyn har arbetats fram i samverkan med Lidingös företagare och stadens förvaltningar.

Genom att arbeta med ett antal fokusområden ser vi till att visionen och målen nås. I policyn beskrivs stadens ambition inom fokusområdena infrastruktur, service och samverkan, upphandling, kompetensförsörjning och lokal service till näringslivet.

Näringslivspolicyn ska bidra till ett gott och utvecklande näringslivsklimat där staden och företagen arbetar mot samma mål. Målet är ”Det ska vara enkelt att vara företagare på Lidingö. Företagen ska vara nöjda och lyckas med sin verksamhet”. Policyn gäller från och med 22 april 2024 tills vidare.

För att nå målen har näringslivspolicyn fem fokusområden.

1. Infrastruktur
2. Lidingö stads service till företag och intern samverkan.
3. Upphandling och konkurrensutsättning
4. Kompetensförsörjning och samarbete mellan skola och näringsliv
5. Lokal service till näringslivet

Lidingö stads näringslivspolicy Länk till annan webbplats.