Samarbete för fler unga i rörelse 

Det är inte ovanligt att unga lägger sportskorna på hyllan när de når tonåren, något som ofta resulterar i en fritid utan tillräckligt med rörelse. För att råda bot på detta och skapa en meningsfull fritid för öns unga, fördjupas samarbetet mellan idrottsenheten och ungdomsavdelningen.

Många unga som idrottat och varit aktiva i föreningslivet som barn slutar med sin aktivitet när de blir tonåringar. Ofta beror det på att de inte längre hinner med eller för att kraven blivit för stora.

I Lidingö stads idrottspolitiska program, som antogs 2020, finns ett särskilt fokus på meningsfull fritid för barn och unga mellan 13 och 20 år. Sedan årsskiftet jobbar därför fritidsledaren Hanna Lindqvist i en nyinrättad tjänst som ska fungera som en brygga mellan ungdomsavdelningen och idrottsenheten.

Tillsammans med kollegor från fritidsgårdar och idrottsenheten, föreningslivet och ungdomar från elevdemokratin, ELD, ska Hanna Lindqvist fånga upp behov och ta fram idéer och planer för samarbeten. Gemensamt ska man försöka hitta nya vägar som kan locka unga att stanna kvar i föreningslivet eller börja med något nytt som de tidigare inte har provat.

– Mycket handlar om att lyssna på ungdomarna, förstå hur de vill ha det och få dem i rörelse på deras villkor. Vi ser att önskemålen är väldigt olika beroende på vem man är, hur ens kompissituation ser ut, om man är kille, tjej eller ickebinär eller har särskilda behov, säger Hanna Lindqvist.

– Killar drar lättare ihop en grupp som går ner till fotbollsplanen och lirar lite spontant även om de inte tillhör ett fotbollslag. Tjejer gör inte riktigt så och då behöver vi hitta det som är just deras grej och erbjuda dem det.

Förslag och idéer från unga

Förra året lanserades initiativet Vision Lidingö där ungdomar fick komma med förslag och idéer som det nu jobbas vidare med. Fokus i arbetat handlade om att fånga upp hur stadens ytor för fysisk aktivitet behöver utformas för att attrahera unga. Samtalen som ungdomarna förde med tjänstemän och politiker i kultur- och fritidsnämnden handlade också om vad som gör att unga slutar med aktiviteter och hur man kan vända det, men också hur man kan nå dem som inte alls vill delta i föreningslivet.

– Vi har fått mycket värdefull input i möten med ungdomarna, genom enkätundersökningar och genom ungdomsenhetens erfarenheter. Vi uppfattar att tjejer exempelvis gärna går på gym tillsammans. Även killar är intresserade av gymträning, men ibland kan till exempel kostnaden utgöra ett hinder. Vi tittar därför på möjliga samarbeten med bland annat föreningen Friskis & Svettis Lidingö och Gångsätrahallens gym, säger Lena Björk, idrottsutvecklare Lidingö stad.

Förhoppning om idrottsskola i höst

Barn och ungdomar med npf-diagnoser är en viktig målgrupp att nå. De deltar inte i föreningslivet i så stor utsträckning som önskas, men målet är att ändra på det genom att visa upp vad föreningslivet kan erbjuda och inspirera till rörelse.

– Vi ser att även den här gruppen vill väldigt olika saker. Därför jobbar vi just nu tillsammans med föreningslivet på en idé om en bred idrottsskola för barn och ungdomar med npf-diagnos som förhoppningsvis ska kunna komma i gång till hösten, säger Lena Björk.

Förutom att jobba tillsammans med föreningslivet och andra frivilliga aktörer på Lidingö, har gruppen även tät dialog med flera enheter inom staden. Ur Vision Lidingö kom många idéer som har fångats upp av exempelvis parkenheten - en hel del av det du kommer att se efter upprustningen av Rudbodaparken och parken vid Tryffelslingan, har öns ungdomar bidragit med. Även det årliga sommarlovsprogrammet SOL har utökats genom breda samarbeten.

– Det är så viktigt att många olika enheter jackar i varandra och att vi lyssnar på de det handlar om, så att vi tillsammans kan skapa en meningsfull fritid för barn och unga på Lidingö, säger Hanna Lindqvist.