Starta livsmedelsverksamhet

All yrkesmässig hantering av livsmedel ska ske i en lokal som är godkänd som livsmedelslokal.

Vad är en livsmedelsanläggning?

En verksamhet räknas som livsmedelsföretag om:

• Företaget är verksamt i livsmedelskedjan (artikel 3 p. 2 i förordning (EG) 178/2002).
• Verksamhetsformen har en viss organisation (beaktandesats 9 i förordning (EG) 852/2004).
• Verksamhetsformen har en viss kontinuitet (beaktandesats 9 i förordning (EG) 852/2004).

Verksamheter som omfattas är bland annat restauranger, caféer, skol- och förskolekök, matbutiker, torghandlare, importörer och matmäklare.

Anmäl din anläggning i god tid

Om du ska starta en ny livsmedelsverksamhet eller är på väg att ta över någon annans livsmedelsanläggning är du skyldig att anmäla detta till miljö- och stadsbyggnadskontoret, som är kontrollmyndighet. Anmälan ska inkomma senast två veckor innan verksamheten startar. Vi behöver uppgifter om vilken typ av hantering som kommer att ske och vilken omfattning, anläggningens adress samt uppgifter om livsmedelsföretagaren.

Anmäla livsmedelsanläggning, e-tjänst Länk till annan webbplats.

Brott att inte anmäla

Det är ett brott mot livsmedelslagen att starta ett livsmedelsföretag utan att anmäla detta. Från och med 1 januari 2019 gäller nya regler för livsmedelsföretagare som inte anmäler sin verksamhet. Reglerna innebär bland annat att den som påbörjar en ny registreringpliktig livsmedelsverksamhet utan att först ha gjort en anmälan till kontrollmyndigheten, riskerar att få betala en sanktionsavgift som tillfaller staten. Detsamma gäller även för den som tar över en redan registrerad livsmedelsverksamhet och inte anmäler detta.

Tillståndet är personligt

Ditt tillstånd att sälja eller förmedla livsmedel är personligt och hör ihop med den person eller det företag som anmält verksamheten till kontrollmyndigheten. Om din verksamhet förändras är du skyldig att uppge detta för kontrollmyndigheten. Samma sak gäller om verksamheten upphör.

Flera verksamheter

Ibland har en företagare ansvar för flera olika verksamheter som berörs av livsmedelslagstiftningen. I ett sådant fall kan mer än en registrering krävas hos kommunen. I vissa fall kan det då bli så att samma verksamhetsutövare har anmälda verksamheter i till exempel både Stockholm och på Lidingö. Hör av dig till miljö- och stadsbyggnadskontoret om du har frågor kring detta.

Vad krävs av dig som livsmedelsföretagare?

Lokalens förutsättningar

En grundförutsättning att lokalen där livsmedel hanteras är anpassad för verksamheten.
Att tänka på är bland annat:

• Ytor behöver vara täta, släta och lätt rengörbara om oförpackade livsmedel ska hanteras.
• Flöden ska separeras till exempel av rent och smutsigt och av kyckling och grönsaker.
• Livsmedel ska kunna förvaras vid rätt temperatur.

Om lokalen inte är optimal kan det i vissa fall kompenseras med att det finns rutiner i anläggningens system för egenkontroll som tar hänsyn till detta.

Egenkontroll

Du som skall starta en livsmedelsverksamhet måste enligt livsmedelslagen ha ett system för egenkontroll, som är baserat på HACCP-principerna och God Hygien Praxis (GHP.)

Systemet för egenkontroll är till för att undvika de faror som kan förknippas med livsmedelshanteringen. Då väldigt många människor blir matförgiftade varje år har behovet av att hantera och kontrollera riskerna med matförgiftning eller felaktig märkning vuxit fram. Målet är att livsmedel som släpps ut på marknaden ska vara säkra.

Rutiner för god hygien

Ett livsmedelsföretag måste ta fram rutiner baserade på god hygien praxis (GHP) för att ha kontroll på de faror som finns i samband med hanteringen av livsmedel. Ett annat uttryck för GHP är grundförutsättningar. Typiska rutiner som vanligtvis behöver finnas i ett livsmedelsföretag är till exempel rutin för övervakning av temperaturer, hygien och rengöring. Det är också viktigt att ha rutiner för att inte vilseleda konsumenterna med felaktig märkning eller liknande.

Hazard Analysis Critical Control Points, HACCP, faroanalys med kritiska styrpunkter

Förutom de rutiner som systemet för egenkontroll ska baseras på behöver ett livsmedelsföretag arbeta med det som lagstiftningen kalla HACCP. HACCP står för Hazard Analysis Critical Control Points, faroanalys med kritiska styrpunkter. Det innebär att du i en faroanalys identifierar de moment i verksamheten som är kritiska ur livsmedelshygienisk synpunkt (s k kritiska kontroll-/styrpunkter) och övervakar hanteringen så att hälsofarorna kan minskas eller helt tas bort. Med kritiska ur livsmedelshygienisk synpunkt menas att det saknas ett efterföljande moment i hanteringen av ett livsmedel som kan ta bort faran. Ett exempel är tillagning av kyckling för direkt servering, där är det viktigt att hela kycklingen är genomstekt. Om inte detta skett finns en risk stor risk att konsumenten blir magsjuk.

Saknar du kunskap?

Saknar du kunskap när det gäller att upprätta ett system för egenkontroll måste du se till att utbilda dig. Du kanske även måste ta hjälp utifrån, till exempel av din branschorganisation eller en konsult. Lagstiftningen uppmanar olika branscher att ta fram tolkningar för hur just deras medlemmar kan uppnå lagstiftningen. Fler och fler branscher kommer med sådana riktlinjer som dessutom är godkända av Livsmedelsverket. Bland annat har Svensk Handel och Sveriges Kommuner och Landsting tagit fram riktlinjer för sina verksamheter. På Livsmedelsverkets hemsida kan du hitta mer information om HACCP, egenkontroll och branschriktlinjer.

Ett undantag från kravet på ett system baserat på HACCP-principerna kan vara möjligt då endast förpackade livsmedel hanteras.

Säkra livsmedel

Alla som släpper ut livsmedel på marknaden ska kunna garantera att livsmedlen är säkra. Enligt lagstiftningen är det verksamhetsutövaren som har det primära ansvaret att följa lagen och garantera säkra livsmedel (artikel 1 p.2 ai förordning (EG) 852/2004).

Avgift för årlig kontroll 

För att finansiera den offentliga livsmedelskontrollen tar miljö- och stadsbyggnadskontoret ut en avgift av livsmedelsföretagarna via en årsavgift.

Kontrollbehov styr avgift

Avgiftens storlek beror på hur stort kontrollbehov som en anläggning har. Kontrollbehovet är framtaget med hjälp av Livsmedelsverkets modell för riskklassificering. Risken räknas fram genom att använda parametrar för vilken typ av livsmedelshantering som förekommer samt omfattning och om livsmedlet riktar sig till känsliga grupper så som äldre och barn. Om en anläggning anses ha ett väldigt litet kontrollbehov kan det bli aktuellt att ta ut denna avgift per timme för de gånger som kontroll sker.

God kontroll och hygien kan sänka avgiften

Denna avgiftsmodell tar också hänsyn till erfarenheter från ditt företag när det väl är i drift. För varje år kan alltså avgiften förändras. Finns det inga avvikelser vid den årliga kontrollen kommer kontrolltiden och därmed kontrollavgiften att sänkas. De verksamheter som missköter livsmedelshanteringen kan istället få förstärkt kontroll och därmed en högre årlig avgift. Förändring av kontrolltid verkställs inte förrän till nästkommande år.
 
Avgifter och kontrolltid för offentlig kontroll enligt livsmedelslagen finns i Lidingö stads författningssamling F 33 /2019.

Övrigt att tänka på

• Byggarbeten får inte utföras i livsmedelslokal när köksverksamheten är i drift.
• Köldmedieanläggning med sammanlagd köldmediefyllning över 10 kg ska anmälas. Kontakta miljö- och stadsbyggnadskontoret, reception 08-731 33 22.
• Ombyggnationer kan kräva bygglov och/eller bygganmälan. Kontakta miljö- och stadsbyggnadskontoret, reception 08-731 33 22.
• Installation av gas till exempel i spisar kräver tillstånd för hantering av brandfarlig vara. Kontakta miljö- och stadsbyggnadskontoret, reception 08-731 33 22.
• Ny-, om- eller tillbyggnad av livsmedelslokal kan kräva installation av fettavskiljare. Kontakta teknik- och fastighetsförvaltningen, växel 08-731 30 00.