Driva livsmedelsverksamhet

Du som vill starta och bedriva ett livsmedelsföretag måste skicka in en anmälan om registrering oss, senast två veckor innan verksamheten planerar att starta. Det gäller även dig som tar över en redan registrerad verksamhet. Sedan 1 januari 2019 kommer en sanktionsavgift att utfärdas för de företag som startat utan att registrera sin verksamhet.

Anmäla livsmedelsanläggning, e-tjänst Länk till annan webbplats.

Registreringsavgift och avgift för kontroll

Staden tar ut en avgift för registrering av en livsmedelsverksamheten. Avgiften motsvarande en timmes arbete för registrering av en livsmedelsverksamheten.

Därefter genomförs kontroller av verksamheten regelbundet.

Vad räknas som livsmedelsverksamhet?

Alla verksamheter som på något sätt hanterar livsmedel eller sätter livsmedel på marknaden räknas som en livsmedelsverksamhet. Butiker, restauranger, bryggerier, försäljare av kosttillskott, skolor är några exempel på livsmedelsverksamheter. Tillsyn görs även på företag som säljer livsmedel via e-handel.

När du startar

Redan första dagen du startar din verksamhet ska detta finnas/vara på plats:

• Registrering hos oss. Detta gäller även vid ägarbyte och vid byte av organisationsnummer.
• Rutiner för verksamheten.
• Lokalen ska vara anpassad till verksamheten.
• Verksamhetsutövaren ska känna till de lagar som är relevanta för sin verksamhet.

Det är du som bedriver en livsmedelsverksamhet som ansvarar för att dina livsmedel är säkra att äta, rätt märkta och håller den kvalitén som utlovas.

Livsmedelsinspektörer gör besök i din verksamhet för att kontrollera livsmedelssäkerhet och redlighet. Med livsmedelssäkerhet menas bland annat att livsmedlen ska hanteras, tillagas och förvaras på ett säkert sätt så att konsumenter inte blir sjuka av maten som serveras. Med redlighet menas att konsumenter får det de betalar för och inte blir lurade. För dig som företagare betyder det att informationen mot kund ska vara korrekt samt att märkning och presentation ska följa de regler som finns.

Kontrollbesök

Alla verksamheter som hanterar livsmedel och är registrerade hos kommunen får kontrollbesök av våra livsmedelsinspektörer. Hur ofta kontrollbesöken genomförs på din verksamhet beror bland annat på hur stor din verksamhet är och vilken typ av livsmedelshantering du har.

Kontrollbesöken görs oftast oanmälda, inspektörerna kommer till verksamheten utan att ha bokat en tid innan. Om kontrollen innebär till exempel granskning av märkning eller hemsida kan kontrollen genomföras på distans. Som verksamhetsutövare är det ditt ansvar att se till att livsmedelslagstiftningen följs inom din verksamhet.

Vid inspektionerna fokuserar inspektören på olika områden beroende på vad som tidigare noterats samt specifika områden som livsmedelsgruppen har valt att kontrollera extra. Anledningen till att allt inte kontrolleras vid en och samma inspektion är för att det finns för mycket att kontrollera, varje inspektion skulle ta för lång tid.

Kontrollrapport

Efter varje kontrollbesök skickas en skriftlig kontrollrapport till verksamheten. I den står det om avvikelser noterades under besöket samt lagstöd som avvikelsen grundas på. I kontrollrapporten framgår även om och hur eventuella avvikelser kommer att följas upp. Fanns det många avvikelser eller alvarligare avvikelser vid besöket följer livsmedelsinspektörerna upp dessa genom extra kontroll.

Uppföljning av avvikelser

Uppföljning av avvikelserna sker på olika sätt beroende på hur allvarlig avvikelsen bedöms att vara. Uppföljande kontroller sker vanligtvis inom 1–5 veckor beroende på typ av avvikelse. Är avvikelsen allvarlig kan du få ett föreläggande direkt på plats.

Är avvikelserna åtgärdade vid den uppföljande kontrollen så skickas en kontrollrapport efter besöket samt ett beslut om avgift (både för den ordinarie kontrollen samt för den extra uppföljande kontrollen) efter det avslutas ärendet.

Om avvikelsen kvarstår vid det uppföljande besöket fattas antingen ett beslut om föreläggande (med eller utan vite) eller så görs ytterligare uppföljning av avvikelserna.

Du som har en registrerad livsmedelsverksamhet betalar en avgift efter varje genomförd livsmedelskontroll som miljö- och stadsbyggnadskontoret genomför. Verksamhetens kontrollfrekvens speglar anläggningens kontrollbehov och bestäms genom riskklassning av verksamheten.

Faktura efter varje besök

Du får en faktura efter varje genomförd livsmedelskontroll. Hur stor avgiften blir avgörs av hur lång tid varje kontroll tar, inklusive för- och efterarbete. Kontrollfrekvensen bestäms genom riskklassning enligt Livsmedelsverkets modell.

Planera för avgiften

En vanlig kontroll tar sammanlagt ungefär fyra timmar. I en kontroll ingår förarbete, platsbesök, rapportskrivning och administrativ handläggning som är kopplad till kontrollen. Om avvikelser noteras och det behövs ett uppföljande besök så debiteras det som tidigare i efterhand.

Du som har en väl fungerade verksamhet med bra rutiner och egenkontroll kan få en snabbare handläggning. Ett tips är därför att ha koll på alla krav i lagstiftningen som är relevanta för din verksamhet och ha ordning på dina dokument.

Vem har bestämt detta?

Riksdagen har bestämt att kontroll av livsmedelsverksamheter ska debiteras efter kontrollbesöket och att alla kommuner ska införa detta senast 31 december 2024.

Timkostnad

• Taxan för livsmedelstillsyn är 1 595 kronor/timme (från och med 1 januari 2023).
• Kostnaden omfattar vår självkostnad för tillsynen och innehåller både direkta och indirekta kostnader.
• Timavgifterna betalas per påbörjad halvtimme när det inte finns någon fastställd fast taxa. De baseras på den faktiskt nedlagda tiden i ett enskilt ärende och betalas i efterskott.
• Timavgift debiteras inte bara för den tid som våra inspektörer lägger på tillsyn ute på plats hos en verksamhet, utan också för förberedelser och efterarbete samt den tid vi lägger ner på att exempelvis begära in olika handlingar och kompletteringar.
• Ju bättre ordning man har på sin verksamhet och sina papper, desto mindre tid behöver vi lägga ner på tillsynen.

Du som livsmedelsföretagare ansvarar för att dina livsmedel är säkra, så att ingen ska bli sjuk eller lurad. Tydliga rutiner och bra arbetssätt i din verksamhet leder till säkrare livsmedel.

Lokalens förutsättningar

En grundförutsättning är att lokalen där livsmedel hanteras är anpassad för verksamheten.

Det betyder till exempel att

• ytor behöver vara täta, släta och lätt rengörbara om oförpackade livsmedel ska hanteras.
• lokalen ska utformas med ett bra flöde för att förhindra att livsmedel förorenas.
• livsmedel ska kunna förvaras vid rätt temperatur.
• det ska finnas handtvättställ utrustade med tvål och pappershanddukar.
• inga skadedjur ska kunna ta sig in i lokalen.
• om lokalen inte är optimal kan det i vissa fall kompenseras med att det finns rutiner i anläggningens system för egenkontroll som tar hänsyn till detta.

Egenkontroll

Alla som driver ett livsmedelsföretag ska ha tillräcklig kunskap och tydliga rutiner för hur livsmedel ska hanteras. Det kallas för egenkontroll, egenkontrollprogrammet ska vara anpassad efter de risker som finns i din verksamhet.

Vad ska ingå i min egenkontroll?

Egenkontrollen ska minst innehålla ett antal grundläggande rutiner enligt något som kallas för god hygien praxis (GHP). I din rutin ska det framgå vad som ska kontrolleras, hur ofta kontrollerna ska ske samt vad verksamheterna ska göra om något avviker från rutinen. Exempelvis om temperaturen på livsmedlen är +10°C i kylen men tillverkaren rekommenderar att livsmedlet bör förvaras i +4°C. Då måste du kunna avgöra om dina livsmedel är säkra att använda, hur länge du kan använda dem eller om du måste kasta dem. Alla typer av livsmedelsverksamheter ska uppfylla dessa krav.

Rutiner ska finnas för bland annat underhåll av lokal, rengöring, temperaturprocesser, personlig hygien, kunskap och utbildning. Har du en livsmedelsverksamhet som har en mer omfattande hantering av livsmedel, till exempel tillagning av rått kött, nedkylning eller hantering av specialkost ska ditt system även bygga på principerna för HACCP.

HACCP, faroanalys med kritiska styrpunkter

Förutom de rutiner som systemet för egenkontroll ska baseras på behöver ett livsmedelsföretag arbeta med det som lagstiftningen kallar HACCP. HACCP står för Hazard Analysis Critical Control Points, faroanalys med kritiska styrpunkter. Det innebär att du i en faroanalys identifierar de moment i verksamheten som är kritiska ur livsmedelshygienisk synpunkt och övervakar hanteringen så att hälsofarorna kan minskas eller helt tas bort. Ett exempel är tillagning av kyckling där det viktigt att hela kycklingen är genomstekt. Om inte detta skett finns en risk stor risk att konsumenten blir magsjuk. Ett undantag från kravet på ett system baserat på HACCP-principerna finns om verksamheten endast hanterar förpackade livsmedel.

Saknar du kunskap?

Kunskap inom livsmedelshygien är en förutsättning för att driva en livsmedelsverksamhet. Saknar du kunskap när det gäller att upprätta ett system för egenkontroll måste du se till att utbilda dig. Du kanske även tar hjälp utifrån, till exempel av din branschorganisation eller en konsult. På Livsmedelsverkets hemsida kan du hitta mer information om HACCP, egenkontroll och branschriktlinjer.

• Ombyggnationer, ändringar av lokalen eller dess användningsområde kan kräva bygglov och/eller bygganmälan.
• Köldmedieanläggning med sammanlagd köldmediefyllning över 14 ton CO2e ska anmälas.
• Installation av gas till exempel i spisar kräver tillstånd för hantering av brandfarlig vara.
• Ny-, om- eller tillbyggnad av livsmedelslokal kan kräva installation av fettavskiljare.

För vidare hjälp kontakta kundservice:

Telefon: 08-731 30 00