Marcelo mäter matsvinn i förskolan

Kocken Marcelo Brown i Rudboda förskola har fått en ny arbetsuppgift. Med start i fjol mäter han tallrikssvinn från barnens lunch. Detta som en del i arbetet mot stadens klimat- och miljömål.

Anna Granström som är stadens miljösamordnare ger en uppdatering kring klimat- och miljöarbetet som pågått sedan 2021.

För två år sedan antog Lidingö ett omfattande miljöprogram i syfte att minska stadens miljö- och klimatpåverkan. Under en femårsperiod fram till 2025 ska 129 aktiviteter inom tio målområden genomföras. Att mäta tallrikssvinnet i förskolan är en sådan aktivitet inom klimatmålet ”mat med låg klimatpåverkan”.

– I början var det lite knepigt och tog tid. Sedan kom jag in i en bra rutin där mätningen känns viktig och naturlig, berättar Marcelo.

Han jobbar i Rudboda förskola där barnens lunch antingen läggs upp på tallriken av personalen, eller om barnen är lite äldre, står uppdukad på en buffé som de själva får ta från.

– Vi har tack vare mätningen fått in ett nytt tänk hos personalen att inte lägga upp för mycket mat. De större barnen får lära sig att allt de lägger på tallriken ska ätas upp, säger Marcelo.

Köttbullar är barnens favorit

När lunchen är slut skrapar personalen av eventuella rester från tallrikarna i en hink som Marcelo tar emot i köket. Marcelo väger hinkens innehåll och för loggbok över hur många gram mat som blivit över på tallriken från dagens servering. I fjol låg snittet på 25 gram tallrikssvinn per barn och dag.

– Korv stroganoff och köttbullar ger minst svinn, men det blir ändå lite över, säger Marcelo. Jag känner att jag har fått mer koll på vad som går åt och kan numer anpassa menyn och portionsstorlekarna bättre.

Kökssvinn och serveringssvinn

I fjol mätte Marcelo tallriksvinnet dagligen. Under 2023 ska alla förskolor med tillagningskök och mottagningskök mäta under fyra veckor, där veckorna är jämnt utspridda under året. I år ska förskolorna även börja mäta kökssvinn (matsvinn som uppstår i köket) och serveringssvinn (mat som ställs fram i servering men slängs innan den når en tallrik), något som alla skolor på Lidingö redan gör i dag.

– Jag tycker att mätningarna gör nytta. Det känns bra att vi uppmärksammar och blir mer medvetna om hur mycket mat som kastas, konstaterar Marcelo.

Hur går arbetet med Lidingö stads klimat- och miljömål?

Anna Granström är stadens miljösamordnare. Vi bad henne lyfta några miljöprogramsaktiviteter som har utförts under året som gått. Det årliga miljöbokslutet sammanfattar alla verksamheters aktiviteter och kommer läggas ut på stadens webbplats i april.

Fördubblade energirådgivningar till småhusägare

Med Energimyndighetens statsbidrag har staden kunnat fördubbla antal energi- och klimatrådgivningar som vi erbjuder kostnadsfritt till Lidingös småhusägare, bostadsrättsföreningar och företag. Rådgivningen ger konkreta förslag på energibesparingsåtgärder som fastighetsägarna i 95 procent av fallen också utför.

Beräkning av CO2-utsläpp på inköp

Vi har med hjälp av ett nytt digitalt verktyg börjat beräkna alla stadens inköp kopplade till CO2-utsläpp fördelat på förvaltning och inköpskategori. Resultaten analyseras för att ta fram en lägesbild och planera inköp framåt. Avtal ska ses över så att vi i de fall där det är möjligt kan välja mer hållbara och miljövänliga alternativ.

Nya kartunderlag som visar viktiga ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster är allt sådant som naturen producerar, exempelvis rent vatten, bördig jord och pollinering. Ett nytt kartunderlag har tagits fram som visar viktiga ekosystemtjänster på Lidingö. Insikterna som kartan ger är värdefulla i arbetet med att se över vad vi behöver bevara och vart vi har behov av att förstärka dessa viktiga tjänster.

Nya kartunderlag för klimatanpassning

Staden har tagit fram fördjupade kartunderlag som visar klimatrisker som skyfall, ras och skred, och höga temperaturer, kopplade till vägsträckor, byggnader och samhällsviktiga funktioner. Det är viktigt att vi har koll på risker för att vi ska kunna prioritera åtgärder.