Huvudinnehållet startar här

Lyssna
Lyssna
Skriv ut
Dela

Matavfall

Ungefär 30 procent av din soppåse består av matavfall som kan bli klimatsmart biogas och biogödsel. Att sortera ut matavfallet är enkelt och bidrar till ett miljövänligare Lidingö.

Illustration av en avfallspåse med texten Att sortera ut matavfall är smart för både miljön och plånboken

Ditt matavfall blir biogödsel och fordonsgas

Matavfallet transporteras till en biogasanläggning. där det bearbetas till en flytande blandning som kallas för slurry. Slurryn genomgår en rötningsprocess då miljontals hungriga mikro­organismer sätter i sig maten som du kastat. Gaserna som frigörs när mikro­organismerna smälter skrov­målet samlas in och förädlas till fordons­gas.

Material som blir kvar efter rötningen kallas biogödsel. Biogödseln är sprängfylld av näring och mullämnen och sprids på åkrar där ny mat odlas. På så sätt kommer ditt matavfall till nytta på mer än ett sätt. Vi lyfter på hatten och säger tack för maten!

Obligatoriskt att sortera ut matavfall 2024

Obligatoriskt från 1 januari 2024

Matavfallssortering har varit frivilligt på Lidingö sedan 2009, men den 1 januari blir det obligatoriskt i hela landet efter förändringar i lagstiftningen. Det innebär att både hushåll och verksamheter är skyldiga att sortera ut sitt matavfall ur restavfallet och att Lidingö stad är skyldig att hämta det.

Det här gäller för småhus

Under hösten har vi ställt ut bruna matavfallskärl till de småhus som inte redan sorterade innan och nu ser vi fram emot att de fylls med matavfall. För den som inte sorterar ut något matavfall har Staden en möjlighet att debitera fastighetsägaren en felsorteringsavgift enligt taxa då restavfallet innehåller matavfall.

Tillfällig dispens från utsortering av matavfall

Bor du i en- eller tvåfamiljshus och komposterar ditt matavfall behöver du inte ansöka om dispens från utsortering av matavfall. Om du väljer att kompostera ditt matavfall behöver du anmäla det till staden.

Om utsortering av matavfall inte går att genomföra kan du som fastighetsägare ansöka om dispens från obligatorisk utsortering. En dispens är tidsbegränsad och medges endast vid särskilda skäl, till exempel om du har platsbrist eller vid dåliga arbetsmiljöförhållanden. Ingen får dispens permanent och i ansökan behöver du ange varför du söker dispens och hur du ska lösa utsorteringen innan dispenstiden går ut.

Utsortering av matavfall, ansökan om dispens, e-tjänst Länk till annan webbplats.

Vad räknas som matavfall?

Vi ser till att ditt matavfall omvandlas till biogas och biogödsel. En påse med 2 kilo matavfall, omvandlat till biogas kan driva en personbil 2,5 kilometer. Eftersom biogödseln kommer att spridas på åkermark för att odla ny mat är det viktigt att matavfallet hålls fritt från plast och övrigt avfall.

Matavfall (brunt kärl)

  • Matrester (tillagade och råa)
  • Mat som blivit dålig
  • Skal, ben och kärnor
  • Kaffesump och kaffefilter
  • Tesump och tepåsar
  • Ofärgat hushållspapper
  • Ofärgade pappersservetter

Restavfall (grönt kärl)

  • Mindre mängd jord, sand och lecakulor. Större mängder lämnas på återvinningscentral
  • Snittblommor och krukväxter
  • Dammsugarpåsar och innehåll
  • Tobak, cigarettfimpar och snus
  • Kattsand, djurströ och hundbajspåsar
  • Blöjor, bindor och tamponger
  • Tuggummi
  • Grillkol och aska

Tips för dig som sorterar matavfall

Med lite enkla knep slipper du både fukt och lukt från ditt avfall.

Tips under sommaren

  • Använd gärna dubbla papperspåsar under den varma perioden.
  • Byt påse minst var tredje dag, även om den inte är helt fylld.
  • Ställ kärlet på en skuggig plats.
  • Rengör ditt kärl med jämna mellanrum, gärna någon extra gång på sommaren. Häll i några droppar ättika i kärlet efteråt.

Undvik fukt

  • Använd alltid påshållaren, den håller påsen luftad och torr.
  • Låt blött avfall rinna av i vasken innan det läggs i påsen.
  • Låt kaffesumpen torka till en stund innan du slänger den.
  • Släng ofärgat hushållspapper och använda ofärgade pappersservetter med matavfallet, det suger upp en hel del av fukten.
  • Använd dubbla papperspåsar om matavfallet är mycket blött.
  • Fyll aldrig papperspåsen till mer än den streckade linjen så att du kan vika in kanten ordentligt.

Undvik lukt

  • Slå in fiskrens och räkskal i ofärgat hushållspapper innan du slänger det i papperspåsen.
  • Vik ihop papperspåsen noggrant innan du lägger den i avfallskärlet.
  • Ställ kärlet i skugga under de varma sommarmånaderna.
  • Rengör ditt kärl med jämna mellanrum, gärna någon extra gång på sommaren. Häll i några droppar ättika i kärlet efteråt.
  • Täck inte över påsen med lock eller dylikt.

Undvik fastfrusna papperspåsar i kärlet

  • Låt matavfallet rinna av ordentligt i vasken innan du lägger det i papperspåsen. Använd gärna slaskskrapa.
  • Använd alltid påshållaren som du fick av oss. Den håller påsen luftad och torr.
  • Är din papperspåse fuktig kan du lägga den ute i någon timme innan du lägger den i avfallskärlet.

Behöver du beställa nya påsar så kan du beställa via Mina sidor som finns både under e-tjänster och direkt under avfall.

Kompostering

Trädgårdskompost

En trädgårdskompost gör du enkelt av exempelvis kompostgaller. Du kan lägga ner allt avfall som kommer från trädgården, men inte restavfall.  En välskött kompost ska i stort sett inte lukta alls. Kontakta gärna grannen innan du placerar en kompost vid en tomtgräns och placera komposten så att grannen inte störs.

Hushållskompost

Att kompostera matavfall är ett enkelt och bra sätt att nyttja dina matrester och producera din egen jord. Innan du anlägger en kompost för restavfall ska du göra en anmälan till miljö- och stadsbyggnadsnämnden. Anmälan är avgiftsfri för en- och tvåfamiljshus.

Kompostering av annat avfall, anmälan e-tjänst Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Behållaren för hushållskompost ska vara tät

Behållaren måste vara tät, det vill säga ha både lock och botten, så att råttor, möss och fåglar inte tar sig in. Under vintern krävs också att behållaren är isolerad, annars kommer förmultningsprocessen inte i gång.

Behållaren bör rymma runt 50 liter restavfall per person.

Vad du kan lägga i hushållskomposten

Du kan kompostera praktiskt taget allt från växt- och djurriket. Undvik däremot att lägga dit aska, dammsugarpåsar, blöjor, vaxat papper och kemikalier. För att undvika att sprida ogräs bör du inte lägga i ogräsplantor i frö eller som gått i blom i komposten.

Lukt

Matavfallet måste hela tiden täckas med strö, exempelvis kompostjord, sågspån eller torvmull, för att undvika dålig lukt och små flugor. Om komposten blir för blöt eller för kompakt kan den börja lukta. I en fungerande varmkompost tar processen från avfall till kompostjord mellan åtta och tio månader.

Till toppen av sidan