Våld i nära relation

Våld i nära relationer är ett samhällsproblem och inbegriper såväl rättsliga, sociala som hälso- och sjukvårdsaspekter. Arbetet mot våld i nära relationer tar sin utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna. Ingen människa har rätt att kontrollera, hota, slå eller trakassera någon annan människa, inom eller utom familjen.

Alla kan drabbas

Våld i nära relation sker mellan alla kön och alla åldrar och kan anta många former. Det kan vara till exempel både fysiskt och psykiskt, sexuellt och ekonomiskt. Våldet tenderar ofta att bli allvarligare ju längre relationen pågår. Genom ett regelbundet och systematiskt bruk av olika former av våld och hot försöker förövaren kontrollera och utöva makt över den som utsätts för våldet. Men våld i nära relation kan även ske utan intention att utöva makt och kan uppstå genom exempelvis svårigheter som finns inom personens funktionsnedsättning, missbruk, psykiska ohälsa eller demens.

Definition av nära relation

Lidingö stad använder definitionen ”närstående” i enlighet med Socialstyrelsens definition som anges i brottsofferparagrafen 5 kap. § 11 Socialtjänstlagen. Socialstyrelsen anger att utgångspunkten för om någon ska betraktas som närstående eller inte, är om det finns en nära och förtroendefull relation mellan den som utövat våldet och den som utsatts för brottet.

Personer som befinner sig i en beroendeställning i sin dagliga livsföring kan komma att befinna sig i en beroendesituation gentemot personal och kan därmed ha en fast och varaktig relation exempelvis vårdpersonal och god man. Även relationerna mellan medboende kan ses som fasta och varaktiga relationer.

Ytterligare en grupp närstående är anhöriga: vilket omfattar exempelvis släktingar vänner, kollegor och grannar.

De vanligast förekommande formerna av våld och flera kan förekomma samtidigt.

Fysiskt våld

Varje oönskad fysisk beröring och handling som uppfattas som obehag, orsakar fysisk smärta eller skadar dig. Fysiskt våld behöver inte generera synliga skador eller märken för att betraktas som fysiskt våld.

Psykiskt våld

Kränkningar med ord och handlingar som riktar sig mot din person, egendom eller ditt människovärde. Det kan handla om verbala kränkningar, isolering, hot och kontroll av olika slag. Det kan handla om hot om att ta barn, skada husdjur, förhindra sömn med mera. Psykiskt våld innefattar även latent våld vilket kan vara en påminnelse om tidigare våld eller signaler om att nya våldshandlingar ligger nära.

Sexuellt våld

Är när du blir tvingad att delta i eller se på sexuella handlingar eller porrfilm mot din vilja. Det innefattar sexuella trakasserier, våldtäkt, fysiskt våld riktat mot könsorgan eller att ”ställa upp” på sex för att slippa fysiskt eller psykiskt våld.

Materiellt våld

När någon som står dig nära med avsikt förstör möbler och kläder eller slår eller sparkar i väggar och dörrar med syfte att skrämma dig.

Ekonomiskt våld

Ekonomiskt våld är när någon som står dig nära tar dina pengar eller ägodelar, kontrollerar din ekonomi – eller att du inte tillåts ha insyn i den gemensamma ekonomin. Det kan också handla om att du tvingas skriva på papper eller uppge bankkoder eller utpressas att utföra ekonomiska oegentligheter.

Social utsatthet

Kan ske genom frihetsinskränkning som isolering där du blir begränsad eller hindrad att träffa släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter. Du får inte ha något eget socialt umgänge och får du umgås med några sker detta inte ensam utan under kontrollerade former.

Försummelse

Kan innebära bristande omsorg exempelvis i samband med omvårdnad av funktionsnedsatta och äldre. Det kan handla om du undanhålls medicin, inte får tillräckligt med näringsrik kost eller blir lämnad utan tillsyn.

Hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingar som motiveras med att den som utsätts för våld och förtryck har skadat familjens heder. Våldet ses och uttalas av kollektivet som en legitim, oundviklig handling för att straffa olydnad, bevara familjens heder och värna om släktens sociala överlevnad. Hot, kontroll och våld kan användas både för att återupprätta hedern eller hindra att den förloras. Hedersvåld kan drabba både flickor och pojkar, män och kvinnor.

En särskilt utsatt grupp är HBTQ-personer då kärlek och sexualitet, enligt hedersnormerna, hör hemma i ett äktenskap mellan en man och en kvinna. Både kvinnor och män är delaktiga i att upprätthålla hedersnormerna. Hedersnormerna begränsar individens handlingsfrihet och livsutrymme och omintetgör de mänskliga rättigheterna. Våldet är ofta sanktionerat av närstående och de som utövar våldet skyddas av övriga anhöriga.

Våld mot husdjur

Kan vara fysiskt med slag och sparkar eller psykiskt genom att skrämma och skapa en otrygg tillvaro. Det kan också handla om vanvård ­­– att inte se till djurets grundläggande behov av omsorg. Våld mot djur kan även användas för att kontrollera eller hota personer i djurets närhet. Majoriteten av Sveriges kvinnojourer har mött våldsutsatta kvinnor och barn som upplevt våld mot djur. De möter även kvinnor som stannar kvar i relationer för att skydda djuren.