Detta behövs vid ansökan

Alla ritningar som skickas in med ansökan ska vara fackmannamässigt utförda. Det innebär att de ska

• vara ritade med linjal på vitt papper med rena, svarta linjer
• vara korrekt måttsatta och skalenliga
• ha angiven skala och skalstock (ett måttsatt skalstreck som visar skalan).
• vara försedda med uppgift om fastighetsbeteckning, åtgärd, vem som har upprättat handlingen samt datum.

När det gäller enklare ritningar kan du i vissa fall göra dem själv, men i många fall är det bättre att ta hjälp av en sakkunnig på området, till exempel en arkitekt. Om du behöver ritningar på befintliga byggnader kan du beställa det från bygglovsarkivet, via Lidingö stads kundcenter.

Situationsplan är en ritning som visar fastigheten (tomten), byggnaderna och omgivningen ovanifrån. På situationsplanen behöver alla förändringar du tänker göra vara utritade och måttsatta. Situationsplanen kan vara i skala 1:500 eller 1:400.

På ritningen ska alltid följande vara med:

• Nya och existerande byggnader. Om planen gäller en tillbyggnad behöver du markera den (skraffera) för att särskilja den från befintlig byggnad.
• Tydliga markeringar om någonting ska rivas (du kan till exempel kryssa över byggnaden och skriva "rivs").
• Mått- och lägesbestämning av alla ny- och tillbyggnader, med vinkelräta mått från tre byggnadshörn till tomtgräns.
• Tillfartsväg, parkering, eventuella murar och uteplatser.

Vilken typ av kartunderlag som behövs till situationsplanen beror på vad du ska bygga. Det vanligaste för tillbyggnader och nya komplementbyggnader är en nybyggnadskarta B. För nybyggnad krävs en nybyggnadskarta A. Är du osäker på vilken typ av karta du behöver kan du ta kontakt med bygglovsenheten.

Kartor för bygglov och anmälan

Exempel – Situationsplan (1.05 MB) Länk till annan webbplats.

Markplaneringsritning är en ritning över tomten där du utöver byggnadens placering också redovisar markhöjder, marksektioner, uppfyllnader, murar, slänter, infart, parkering och liknande. Nuvarande och blivande marknivåförhållanden/marklinjer ska redovisas fram till tomtgräns.

Skillnaden mot situationsplanen är att markplaneringsritningen utförligare redovisar vilka markförändringar som kommer att göras på tomten. En markplaneringsritning behövs oftast när du ska bygga nytt eller göra större tillbyggnader.

För att kunna göra en markplaneringsritning behöver du beställa en nybyggnadskarta.

Kartor för bygglov och anmälan

Exempel – Markplaneringsritning (69.99 KB) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Planritningarna i en bygglovsansökan ska vara i skala 1:100 och visa byggnadens våningsplan ovanifrån med rumsindelning. På planritningen syns dörrar, fönster, skorsten, trappor, altaner etc. Varje våning visas separat, till exempel källarplan, entréplan, övre plan och vindsplan. Markera de ändringar du vill göra. Tillkommande väggar ska skrafferas och väggar som ska tas bort streckas.

Exempel – Planritningar (81.85 KB) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fasadritningar är ritningar som visar byggnaden betraktad rakt framifrån. Vanligtvis har en byggnad fyra fasader, exempelvis mot söder, norr, öster och väster. Alla berörda fasader ska finnas med på ritningen. På fasadritningen ska även taket, fönster, dörrar, altaner, skorsten, trappor, takkupor och annat som är en permanent del av fasaden redovisas. Liksom planritningarna ska fasadritningarna i bygglovsansökan vara i skala 1:100.

Exempel – Fasader (84.38 KB) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sektionsritningar visar byggnaden i genomskärning och ska vara i skala 1:100. Sektionsritningar visar bland annat golv, bjälklag, tak och skorsten. Även rumshöjder ska anges i sektionsritningen.

Sektionsritningar behövs för bygglov när du bygger nytt, bygger till eller gör andra förändringar som påverkar konstruktionen.

Exempel – Sektionsritning (45.52 KB) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

En kontrollplan behövs för alla byggåtgärder som kräver bygglov eller anmälan. Kontrollplanen är ett dokument som beskriver de kontroller som ska utföras under projektets gång för att uppfylla bestämmelserna i Plan- och Bygglagen. Kontrollplanen ska vara anpassad för det aktuella projektet.

Den som är byggherre – oftast du som är fastighetsägare – är ansvarig för att det finns en kontrollplan och att den följs. För de flesta projekt behöver du ta hjälp av en kontrollansvarig för att upprätta kontrollplanen och kontrollera att den följs. Då ska även namn på kontrollansvarig finnas med i bygglovsansökan.