Frågor och svar om kulturmiljöprogrammet

Arbetet med kulturmiljöprogrammet har inte omfattat en inventering av varje enskild byggnad i staden, utan har fokuserat på att peka ut och avgränsa särskilt värdefulla kulturmiljöer.

I beskrivningarna av områdena finns råd och riktlinjer. Dessa ska läsas som en hjälp kring hur du som fastighetsägare kan tänka kring underhåll och förändringar. Kulturmiljöprogrammet påverkar inte gällande byggrätt enligt den detaljplan som gäller för din fastighet.

Vid handläggning av bygglovsansökningar gör miljö- och stadsbyggnadskontoret alltid en bedömning av byggnadens kulturhistoriska värde. Om en byggnad inte finns med i kulturmiljöprogrammet men byggnaden omfattas av en detaljplan eller områdesbestämmelse med planbestämmelser om skydd av kulturvärden eller rivningsförbud, så är byggnaden särskilt kulturhistoriskt värdefull eftersom frågan har avgjorts i och med detaljplanen.

Eftersom kulturmiljöprogrammet pekar ut områden med särskilt kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och inte enskilda byggnader, så finns det särskilt värdefulla byggnader på Lidingö som inte omfattas av kulturmiljöprogrammets beskrivningar. De byggnaderna har givetvis också ett värde som ska beaktas vid eventuella ändringar.

Alla fastigheter inom ett kulturhistoriskt särskilt värdefullt område bör hanteras på ett varsamt sätt eftersom åtgärder som utförs på dem kan påverka upplevelsen av områdets övergripande karaktär och kulturvärden. Inom områdena finns byggnader som i sig är särskilt värdefulla och sådana som inte är det. Inom de utpekade kulturmiljöerna gäller samma regler för alla fastigheter avseende de så kallade attefallsåtgärderna.

Kulturmiljöprogrammet är ett kunskapsunderlag och är inte juridiskt bindande. Kunskapsunderlag tas fram för att tydliggöra kulturmiljöns egenskaper och dess kulturhistoriska värden, utan att dessa har vägts mot andra intressen och värden.

Ett kunskapsunderlag tas inte primärt fram för en specifik planeringsprocess eller beslutssituation utan ger generellt användbar kunskap om kulturmiljön och dess värden. Exempel på sådana är kulturmiljöinventeringar, -program, -strategier, -analyser och riksintressebeskrivningar.

Kulturmiljöprogrammet utgör ett stöd vid beslutsärenden i bygglovs- och planeringssammanhang.

K-märkt är ett begrepp som används i dagligt tal men som inte finns i juridisk mening. Det som menas är vanligen något av följande:

• En byggnad är skyddad som byggnadsminne.
• En byggnad har skyddsbestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelse.
• En byggnad är utpekad som värdefull i kulturmiljöprogrammet.

Byggnaden omfattas av en kulturmiljö som är utpekad i kulturmiljöprogrammet

Lidingö har inventerats och särskilt kulturhistoriskt värdefulla kulturmiljöer har pekats ut. Alla områden finns redovisade i stadens webbkarta. Där kan du se om ditt hus ligger inom ett utpekat område.

Se om din byggnad ingår i ett område som är kulturhistoriskt särskilt värdefullt. Länk till annan webbplats.

Staden har äldre byggnadsinventeringar för enskilda byggnader, dels från 1970 till 1980-talet, dels en inventering från 2013–2015. Om du kontaktar kundcenter för miljö- och stadsbyggnadskontoret kan du be om att ta del av eventuella beskrivningar som finns för din fastighet. De nås på 08-731 30 00 eller via mejl.

E-post: miljo.stadsbyggnad@lidingo.se

Byggnaden är skyddad som byggnadsminne

Det finns nio byggnadsminnen på Lidingö. Byggnadsminnen är skyddade genom kulturmiljölagen (KML). Det är länsstyrelsen som beslutar om en byggnad ska bli byggnadsminne. De ansvarar också för tillsyn och hanterar tillstånd för förändringar av byggnadsminnen.

Lidingös byggnadsminnen:

• Villa Skogsbacken (Apelsinvillan)
• Täcka Udden
• Radhusen på Canadastigen
• Villa Högberga
• Villa Klippudden
• Libertas fyr
• Lidingsberg
• Villa Högudden
• Villa Finedal

Byggnadsminnen, Länsstyrelsens webbplats Länk till annan webbplats.
Kulturmiljölagen, Riksantikvarieämbetets webbplats. Länk till annan webbplats.

Byggnaden har skyddsbestämmelser i en detaljplan

Skyddsbestämmelser i detaljplaner kan vara formulerade på olika sätt. Vanligen finns ett rivningsförbud, men det kan också vara särskilda byggnadsdetaljer som ska bevaras eller specifika material och metoder som ska användas.

I detaljplaner används i dag huvudsakligen tre beteckningar för kulturhistoriskt värdefulla byggnader:
q – reglerar skydd av kulturvärden
k – reglerar byggnadens karaktärsdrag
r – anger rivningsförbud

I äldre detaljplaner kan andra beteckningar än q, k, och r finnas.

Hitta detaljplanen för din fastighet, webbkarta Länk till annan webbplats.

I Lidingös kulturmiljöprogram pekas särskilt kulturhistoriskt värdefulla områden ut. I programmet har inte varje enskilt hus i staden inventerats utan arbetet har fokuserat på att peka ut och avgränsa särskilt kulturhistoriskt värdefulla områden. Det kan vara så att en byggnad som i sig inte bedöms vara särskilt kulturhistoriskt värdefull ligger inom ett område som har pekats ut som särskilt kulturhistoriskt värdefullt.

I vissa områden är det den större övergripande strukturen som är ett av de viktiga karaktärsdragen. I de fallen kommer även byggnader som är mindre värdefulla att ingå. I sådana områden är det viktig att alla byggnader hanteras på ett varsamt sätt eftersom åtgärder som utförs på dem kan få konsekvenser på intilliggande fastigheter med mer värdefulla byggnader.

Vad är särskilt kulturhistoriskt värde?

För att en byggnad ska betraktas som särskilt värdefull i plan- och bygglagens och Boverkets byggreglers mening krävs det att byggnadens värde är så stort att dess bevarande kan sägas utgöra ett verkligt allmänt intresse.

I de allmänna råden i Boverkets byggregler (BBR) 1:2213 ges exempel på vad som är särskilt värdefullt. Exempel på detta är:

• Byggnader som representerar en tidigare vanlig byggnadskategori eller konstruktion som nu har blivit sällsynt.
• Byggnader och bebyggelsemiljöer som belyser tidigare bostadsförhållanden, sociala och ekonomiska villkor, arbetsförhållanden och olika gruppers livsvillkor. Bostadsförhållanden kan även belysas av de ekonomibyggnader som tidigare tillhörde en bostad. Med grupper kan avses till exempel kön, ålder, yrke eller minoritetsgrupper.
• Byggnader eller bebyggelsemiljöer som belyser tidigare stadsbyggnadsideal och arkitektoniska ideal samt värderingar och tankemönster. Exempel som belyser tidigare värderingar kan vara olika typer av institutionsbyggnader som ofta präglas av sin tids människosyn.
• Byggnader som har representerat för lokalsamhället viktiga funktioner eller verksamheter. Det kan vara olika samhällsfunktioner som skolan eller järnvägsstationen eller andra verksamheter som fyllt en central roll för lokalsamhället som till exempel smedjan, butiken, biografen, badhuset eller den dominerande arbetsplatsen.

En byggnad eller bebyggelsemiljö kan även vara särskilt värdefull om den tydliggör samhällsutvecklingen. Exempel på detta är:

• Byggnader eller bebyggelsemiljöer som till exempel illustrerar folkrörelsernas framväxt, massbilismens genombrott, immigration och emigration.
• Byggnader eller bebyggelsemiljöer som har tjänat som förebilder eller på annat sätt varit uppmärksammade i sin samtid.
• Byggnader eller bebyggelsemiljöer som präglas av en stark arkitektonisk idé.
• En byggnad eller bebyggelsemiljö kan också vara särskilt värdefull om den i sig utgör en källa till kunskap om äldre material och teknik.

En byggnad eller bebyggelsemiljö kan vara särskilt värdefull från konstnärlig synpunkt om den uppvisar särskilda estetiska kvaliteter eller har en hög ambitionsnivå med avseende på arkitektonisk gestaltning eller i utförande och materialval eller i konstnärlig gestaltning och utsmyckning.

En byggnad eller bebyggelsemiljö kan även vara särskilt värdefull om den värderas högt i ett lokalt sammanhang. Exempel på detta kan vara byggnader som har haft stor betydelse i ortens sociala liv eller för ortens identitet eller i lokala traditioner.
En byggnad kan anses vara särskilt värdefull från miljömässig synpunkt om den utgör en del av en miljö som uppfyller de ovanstående kriterierna.

De flesta byggnader kan på ett eller annat sätt anses uppfylla något av de angivna kriterierna, men i begreppet "särskilt värdefull" ligger att byggnaden särskilt väl ska belysa ett visst förhållande eller i sitt sammanhang ha få motsvarigheter som kan belysa samma förhållande.

Få motsvarigheter ska förstås i relation till hela byggnadsbeståndet och behöver bedömas från såväl ett nationellt som regionalt och lokalt perspektiv. Även om en byggnadstyp kan vara vanlig i en region så kan det finnas få motsvarigheter i ett nationellt perspektiv. En i och för sig vanligt förekommande byggnadstyp kan i sitt sammanhang ha få motsvarigheter som kan förmedla samma berättelse.

Vem avgör om något uppfyller kraven för särskilt värdefullt?

I de fall länsstyrelsen eller Riksantikvarieämbetet pekat ut eller identifierat kulturhistoriska värden, så som riksintressen, byggnadsminnen eller fornlämningar är det klarlagt att objektet eller miljön har särskilda värden som ska beaktas.

När staten inte pekat ut värden åligger det kommunen att identifiera och skydda kulturhistoriska värden. Värdering bör ske systematiskt och med vedertagen värderingsmetod. För att göra bedömningen enligt exempelvis värderingsmetoden ovan krävs en sakkunnig med bland annat historisk- och arkitekturhistorisk kunskap och vana att läsa av, beskriva och identifiera bebyggelsemönster och kulturhistoriska värden.

Den fördjupade översynen av Lidingös kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer har till syfte att på förhand kartlägga de områden som visar på värden som motsvarar fordringarna för särskilt värdefull i plan- och bygglagens mening på Lidingö.

Nej. Om din byggnad bedöms som särskilt värdefull eller ligger inom ett sådant område tittar handläggaren extra på att just det som är värdefullt inte går förlorat om åtgärden du sökt lov för genomförs. Bygglovsansökan kan beviljas om inga viktiga karaktärsdrag går förlorade under förutsättning att förslaget följer gällande plan för fastigheten.

Vissa åtgärder kräver bygglov eller anmälan

Vissa åtgärder är bygglovspliktiga eller kräver att du gör en anmälan. Läs mer på hemsidan om när det krävs bygglov eller en anmälan.

• Bygglov och anmälan, mer information Länk till annan webbplats.
  
• Ansökningsprocessen för bygglov eller anmälan Länk till annan webbplats.
  

Du får inte förvanska byggnaden

En särskilt värdefull byggnad får inte förvanskas enligt plan- och bygglagen (8 kap. 13 § PBL). Det gäller även om ändringen inte kräver bygglov. Vad som är en förvanskning beror på vilka slags värden byggnaden har. Om viktiga karaktärsdrag eller kulturhistoriska värden försvinner när du gör en ändring så kan det vara en förvanskning.

Ändringar ska göras varsamt

För alla byggnader gäller plan- och bygglagens varsamhetskrav (8 kap. 17 § PBL) som anger att ändringar ska göras varsamt så att byggnadens karaktär och kulturhistoriska värden bevaras.

Attefallsåtgärder på särskilt värdefulla fastigheter eller inom särskilt värdefulla områden kräver bygglov

När de så kallade attefallsåtgärderna infördes 2014, infördes även en undantagsbestämmelse i plan- och bygglagen som säger att de inte får vidtas på en byggnad eller i områden som bedöms vara kulturhistoriskt särskilt värdefulla.

Syftet med bestämmelsen var att låta kommunerna bibehålla möjligheten att pröva om en åtgärd är varsam och om en åtgärd innebär en förvanskning av byggnaden eller området.

Detta innebär att attefallsåtgärder inte får utföras i områden som bedömts som kulturhistoriskt särskilt värdefulla. Det innebär alltså att normal bygglovsplikt gäller för åtgärderna så som tillbyggnad och komplementbyggnader. Dessa ska då prövas mot förutsättningarna i gällande detaljplan.

Följande åtgärder kräver därför bygglov inom ett område som är särskilt kulturhistoriskt värdefullt:

• 30 kvm komplementbyggnad, som får inredas till bostad (så kallat attefallshus).
• 15 kvm tillbyggnad av huvudbyggnad.
• Vissa mindre takkupor.
• Inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus.

Bygglovsbefriade åtgärder kräver inte bygglov – men var varsam

Bygglovsbefriade åtgärder som skärmtak över uteplats eller friggebod får du utföra utan bygglov och anmälan, om de uppfyller kraven för att betraktas som bygglovsbefriade, även om byggnaden ligger inom ett särskilt värdefullt område. Men du ska alltid vara varsam och anpassa det du bygger till huset, för även om en åtgärd inte kräver bygglov så får särskilt värdefulla byggnader inte förvanskas.

Läs mer om vad som gäller för bygglovsbefriade åtgärder på Boverkets webbplats:

Bygglovsbefriade åtgärder för en- och tvåbostadshus - PBL kunskapsbanken - Boverket Länk till annan webbplats.

Solfångare och solcellspaneler kräver oftast inte bygglov om de är placerade så att de följer takets form.

Om ditt hus är särskilt kulturhistoriskt värdefullt eller ligger inom ett område som är särskilt kulturhistoriskt värdefullt behöver du söka bygglov för solceller som monteras på en byggnad. Miljö- och stadsbyggnadskontoret gör en bedömning från fall till fall med hänsyn tagen till anläggningens utformning, placering och påverkan på byggnaden i sig och området.

Ofta är det möjligt att ge bygglov för solceller även inom områden som är särskilt värdefulla. Om åtgärden inte innebär en väsentlig ändring av byggnadens karaktärsdrag kan åtgärden vara bygglovsbefriad trots att den utförs inom ett särskilt värdefullt område.

Vid installation av solceller på privata fastigheter kommer Lidingö stad inte ta ner träd på stadens mark som skymmer solen för anläggningen.

Du kan måla i samma färg som du har i dag utan att det krävs bygglov. Om du vill byta färg helt så är det bra att kontakta miljö- och stadsbyggnadskontoret och stämma av eftersom byte av kulör kan vara bygglovspliktigt.

Ställ dig följande frågor när du ska välja färg till en byggnad:

• Vilken färg hade huset när det byggdes?
• Vilket år är huset byggt?
• Vilka färger var vanliga på hus på den tiden?
  

Det betyder att du ska utgå från byggnaden och ta hand om det befintliga. Enligt plan- och bygglagen ska ändringar på alla byggnader vara varsamma så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag (8 kap. 17 § PBL).

Du är varsam om du vid underhåll och ändringar:

• utgår från de karaktärsdrag och värden som just din byggnad har, till exempel takform, fasadmaterial, fönsters indelning och utformning, färgsättning.
• underhåller befintliga material hellre än byter.
• låter det nya anpassa sig till byggnadens arkitekturstil och vad som var typiskt när huset byggdes.
  

Varje beskrivning avslutas med råd och riktlinjer för respektive kulturmiljö. Dessa är just råd och syftet är att de ska ge inspiration och vägledning kring hur fastighetsägare kan tänka kring förvaltningen av den egna fastigheten för att de värden som karaktäriserar området i dag ska bevaras för framtiden.

De är också ett stöd vid handläggning av bygglovs- och planärenden för staden. De råd och riktlinjer som ges är inte juridiskt bindande.

Om ditt hus är kulturhistoriskt särskilt värdefullt har du möjlighet att söka bidrag hos Länsstyrelsen.

• Byggnadsvårdsbidrag hos Länsstyrelsen Länk till annan webbplats.
  
• Ansök om byggnadsvårdsbidrag hos Länsstyrelsen Länk till annan webbplats.