Lyssna
Lyssna
Skriv ut
Dela

Miljöbokslut 2021

Miljöbokslutet ger en inblick i hur vårt gemensamma arbete med miljöprogrammet går, vad vi har åstadkommit och vad som fortfarande behöver göras. Miljöbokslutet redovisades i kommunfullmäktige den 23 maj 2022.

Illustration i grönt som visar jorden, vindkraft, stad och elkontakt.

Miljöprogrammet är indelat i tre målbilder som tillsammans innehåller 10 målområden. I miljöbokslutet så är det de 10 målområdena som följs upp och det är miljöprogrammets 18 indikatorer tillsammans med förvaltningarnas utförda aktiviteter som hjälper oss att bedöma möjligheten att nå målen.

Eftersom det här är miljöprogrammets första uppföljningsår, bedöms de flesta målområden som möjliga att nå. Undantagen är Fossilfria verksamheter och Förbättrad vattenkvalité i Kyrkviken, där viss osäkerhet ändå råder, som båda kräver insatser och investeringar under en längre tidsperiod.

Stadens förvaltningar har tillsammans antagit 129 aktiviteter som ska genomföras fram till 2025. Miljöbokslutet redovisar de aktiviteter som har påbörjats eller slutförts under 2021. Sammantaget har 72 aktiviteter påbörjats och nio slutförts under året som gått. Staden har inlett fyra samarbeten med universitet och högskola och fått sammanlagt 2,58 miljoner i bidrag för projekt som rör åtgärdsarbeten i Askrikefjärden och Stockbysjön.

Miljöbokslutet är indelat efter miljöprogrammets tre målbilder:

Begränsad klimatpåverkan

Lidingö stads målbild till 2030 är att minska den globala klimatpåverkan, minska våra utsläpp av växthusgaser och anpassa staden till ett föränderligt klimat. Staden ska föregå med gott exempel och ge lidingöborna förutsätt­ningar för en långsiktigt hållbar och trygg levnadsmiljö.

Vad vi gjort för att bidra till målbildens fem målområden:

Fossilfria verksamheter

En elbild som laddas

Målet bedöms osäkert att nå till 2025.

Att stadens verksamheter ska vara fossilfria innebär bland annat att fordonsflottan ska vara fossilfri men det berör även områden som el, fjärrvärme och samhällsbetalda transporter samt stadens kapitalinvesteringar.

Pensionsmedelförvaltning

Under 2021 har stadens pensionsmedelförvaltning blivit 100 procent fossilfri. Detta betyder att placeringar inte görs i företag som ägnar sig åt prospektering, exploatering, utvinning, produktion eller distribution av kol, olja, gas, oljesand eller annan okonventionell form av olja eller gas.

Laddplatser

Utökningen av antalet laddplatser sker inom ramen för parkeringsprogrammet. Sju publika laddplatser finns i dagsläget. Inga nya tillkom 2021. Arbetet med att ta fram en långsiktigt hållbar fordonspolicyn har påbörjats och beräknas vara klar för antagande i kommunfullmäktige under 2022.

Fordon och upphandling

En förnyad konkurrensutsättning med krav på fossilfria fordon har genomförts. Krav ställs i kommande upphandlingar vilket ger möjlighet till fossilfri fordonsflotta efter 2025. En kravställning har även arbetats fram som syftar till en minskad användning av fossila bränslen i upphandlingar där transporter ingår som en del av den upphandlade varan eller tjänsten.

Elcyklar

Verksamheterna inom omsorgs- och socialförvaltningen har satsat på att minska antalet bilar och köpt in fler elcyklar samt utökat det totala antalet cyklar. Arbetet fortgår för att minska antalet bensindrivna fordon samt för att hitta alternativa färdmedel och effektivisera rutter.

Elavtal

Staden har tecknat ett nytt treårigt elavtal som försäkrar oss om att all vår inköpta el är fossilfri. Lidingö stad köper el med GoO-intyg (Guarantees of Origin) med 100 procent vattenkraft-produktion. Staden har fortsatt dialog med Stockholm Exergi och påtalar önskemålet om 100 procent fossilfri fjärrvärme.

Solceller

Under 2021 installerades solceller på Källängens skola och Gångsätrahallen vilket ökat stadens förutsättningar att producera solenergi med 40 procent. Beslut har tagits om att även den nya simhallen ska få solceller på taket. Fler lämpliga objekt har sammanställts i en prioriteringslista.

Lidingö stads fastighet (LSF) har undersökt möjligheten att installera solcellsanläggningar på bolagets fastigheter. Investeringskostnaden blir dock för hög i relation till att fastighetselen utgör en så pass liten del av elförbrukning samtidigt som den elöverskott som skulle behöva säljas skulle medföra ökade kostnader i både skatt och administration.

Samarbete med KTH om stadens utsläpp

Det pågående samarbetet med Kungliga tekniska högskolan (KTH) kommer att ge oss information om hur mycket utsläpp av växthusgaser stadens inköp bidrar med. På så vis ringar vi in vilka inköpskategorier staden bör fokusera på för att effektivt sänka våra koldioxidutsläpp.

Distansarbete

Staden har tagit fram riktlinjer som möjliggör fortsatt distansarbete även efter pandemin för stadens medarbetare. Ju färre transporter med fossildrivna fordon desto lägre utsläpp av växthusgaser. Det främjar även i rekryteringen och underlättar medarbetares vardag.

Underlätta för kommuninvånarna

En viktig del i miljöprogrammet är att underlätta för kommuninvånarna att agera klimat- och miljösmart. På stadens webbplats finns nu ett urval av de aktiviteter staden ska arbeta med fram till 2025. Här ges även exempel på vad kommuninvånarna själva kan göra för att bidra.

Energi- och klimatrådgivning

Staden erbjuder sedan flera år tillbaka kostnadsfri energi- och klimatrådgivning till alla småhusägare, bostadsrättsföreningar och företag. Fokus har legat på uppvärmning, laddplatser och solceller och efterfrågan på hur man sänker sina energikostnader med klimatsmarta lösningar har varit stor.

Indikatorer kopplad till målområdet

  • Utsläpp av växthusgaser på Lidingö ska minska
    Basvärde: 38 078 ton
    2021 års värde: 36 897 ton
    Inget måltal är satt till 2025 eftersom rådighet saknas över indikatorn.
  • Staden ska ha 100 procent fossilfria kapitalinvesteringar
    2021 års värde: 100 procent
  • Antal publika laddplatser för elfordon ska öka
    Basvärde: 7 stycken
    2021 års värde: 7 stycken
    Inget måltal är satt till 2025. Aktiviteten föregås av kartläggning av det geografiska behovet.
  • Andel förnybar råvara i drivmedel till stadens fordon ska öka
    Basvärde: 29 procent
    2021 års värde: 29 procent
    Måltal till 2025: 70 procent
  • Producerad el från solceller ska öka
    Basvärde: 256 MWh
    2021 års värde: 370 MWh
    Måtal till 2025: 850 MWh
  • Andel förnyelsebar el och fjärrvärme i stadens energianvändning ska öka
    Basvärde: 91 procent
    2021 års värde: 98 procent
    Måltal till 2025: 100 procent

Målområdet Fossilfria verksamheter, miljöprogrammet

Minska energianvändningen

En mobiltelefon som
visar en app för energieffektivisering i hemmet.

Målet bedöms möjligt att nå till 2025

Att minska energianvändningen har staden arbetat aktivt med i många år. Framför allt handlar det om effektiviseringsåtgärder i stadens byggnader. Förutom minskad klimatpåverkan bidrar det också till lägre driftkostnader för staden.

Gatubelysning

Under 2021 har arbetet med utbyte av gatubelysningen till LED fortsatt och cirka 10 procent av alla armaturer byts ut per år. Även stadens skulpturer ska få energieffektivare belysning.

Elabonnemang

Lidingö stads tomt AB (LST) har lagt över el abonnemangen på hyresgästerna istället för bolaget, vilket förväntas ge en minskad energianvändning. Energideklarationerna följs upp regelbundet och planerade åtgärder i bolagets byggnader förväntas resultera i minskad energianvändning.

Energieffektivisering

Även Lidingö stads fastighet (LSF) har utfört energideklarationer i samtliga fastigheter under 2021. Arbetet med energieffektivisering är ständigt pågående och bland annat byts armaturer, vitvaror med mera löpande ut till mer energieffektiva installationer. Dessutom görs insatser för att minska vattenförbrukningen.

Även om vissa nämnder inte kommit i gång fullt ut med planerade aktiviteter så har handlingsplanerna ändå bidragit till att frågan kring energieffektivisering lyfts, även inom de verksamheter som vanligen inte berörs av frågan.

Indikator kopplad till målområdet

  • Lidingö stads (organisationens) energianvändning ska minska
    Basvärde: 150,3 kWh per m2
    2021 års värde: 154,2 kWh per m2
    Måltal till 2025: 130 kWh per m2

Målområdet Minska energianvändningen, miljöprogrammet

Klimatanpassa staden

Ett hus som flyter på en
jättelik livboj.

Målet bedöms möjligt att nå till 2025

Staden behöver identifiera de risker som staden står inför, exempelvis vid stora skyfall, värmeböljor, översvämningar, ras och skred, och planera för detta. Att anpassa staden till ett föränderligt klimat innebär långsiktiga investeringar med fokus på förebyggande åtgärder. Att insatserna är långsiktiga är av största vikt för att minska risken för stora skador på samhället ur både ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Vid klimatanpassningsåtgärder finns också stora möjligheter att skapa synergieffekter med åtgärder som rör dagvattenhantering och ekosystemtjänster.

Webbkartan visar risker

Som ett första steg i klimatanpassningsarbetet har viktig information lagts in i stadens webkarta. Webkartan är ett verktyg för stadens handläggare och planerare. Kartan visar var risk för översvämning finns till följd av höjda havsnivåer eller omfattande skyfall. Den visar även områden med risk för höga temperaturer, områden med risk för ras och skred samt erosionsförutsättningar. Informationen i webkartan används vid till exempel detaljplanering och kommer även utgöra ett underlag vid bedömning av risker och prioritering av åtgärder för stadens fastigheter, byggnader och verksamheter.

Stadens krisfolder

Arbetet med klimatanpassning berör även stadens arbete med säkerhet och krishantering. I stadens krisfolder "Om krisen kommer till Lidingö", som gavs ut till samtliga hushåll på Lidingö under hösten 2021, så finns bland annat information om vart de största översvämningsriskerna finns på Lidingö.

Indikator saknas för detta målområde.

Målområdet Klimatanpassa staden, miljöprogrammet

Mat med låg klimatpåverkan

En avfallspåse i papper med
utsorterat matavfall.

Målet bedöms möjligt att nå till 2025

Maten som serveras i stadens verksamheter ska vara god, näringsrik och ha en låg klimatpåverkan samtidigt som matsvinnet ska minska. Det matavfall som ändå uppstår ska samlas in och användas som en resurs.

CO2-utsläpp från mat

För att lyckas behöver staden sammanställa och följa utvecklingen över verksamheternas utsläpp från mat. Staden bör sträva efter en nivå på drygt 1 kg CO2/kg mat enligt WWF:s One Planet Plate. Under 2021 låg Lidingös snittvärde på 2,1 kg CO2/kg mat, vilket avser inköp gjorda av både förskolornas egna kockar och inköp genomförda av kostentreprenörer för förskola, grundskola, gymnasium och äldreomsorg. I stadens avtal med de externa kostentreprenörerna framgår det att det ska finnas ett aktivt arbete för att minska CO2-utsläppen från maten.

Matsvinn

Under 2021 mättes tallrikssvinnet i skolor, förskolor och äldreomsorg med externa kostentreprenörer till 30,4 gram/serverad portion i snitt. Stadens förskolor med kök i egen regi kommer påbörja mätning av matsvinn 2022. Som förberedelse har vågar köpts in och de har fått svara på en enkät om hur matsvinnet hanteras idag. Svaren ska analyseras och lämpliga åtgärder ska sättas in 2022. Rutiner ska underlätta så att matsvinnet mäts och rapporteras på gemensamt sätt.

Externa kostentreprenörer ska enligt avtal, förutom tallrikssvinn, även väga kökssvinn och serveringssvinn i köken och rapportera till staden två gånger per år. På sikt kan detta även bli aktuellt för verksamheter med kök i egen regi. Kostentreprenörerna ska även bedriva ett aktivt arbete för att minska matsvinnet. Under 2021 anordnades som exempel en matsvinnstävling där vinnande skola vann en fredagsefterrätt.

Översyn av förvaringsutrymme

Under hösten 2021 gjordes även en översyn av förvaringsutrymmena i skolornas tillagningskök i syfte att minska matsvinnet. En likande översyn planeras att genomföras på förskolorna under 2022.

Workshop med RISE

Research Institute of Sweden (RISE) har genomfört en workshop kring minskat matsvinn tillsammans med Lidingös skolor. Arbetet fortsätter kring den digitala porten som visar närvaro, antal luncher, specialkost och rätternas klimatpåverkan.

Inom äldreomsorgens verksamheter finns ett krav på att maten ska kunna avbeställas med kort varsel samt att entreprenören ska stämma av menyerna med verksamhetschefen för att säkerställa att den mat som levereras är omtyckt av målgruppen. Detta sammantaget har både minskat verksamhetens kostnader och matsvinnet.

Matavfallsinsamling

Under 2021 har Lidingö stads fastighet fört dialog med sina hyresgäster om att införa matavfallsinsamling. Arbetet har nu kommit så långt att både val av kärl och placering är definierade och installation av kärl görs 2022.

Staden vill att även kommuninvånarna minskar sitt matavfall och sorterar det avfall uppstår. Målet är att mängden matavfall kvar i restavfallet ska minska med hälften fram till 2023. Staden arbetar aktivt med att få fler matavfallskunder och har fått ett positivt bemötande i kontakten med flera stora fastighetsägare. Staden fortsätter med kampanjen #älska matavfall tillsammans med SÖRAB och hämtpersonalen fortsätter utdelning av kärlhängare med budskapet att det både är lätt och blir billigare om matavfallet sorteras ut. För 2021 uppmättes ett värde på 25,2 kg/invånare enligt plockanalys gjord av SÖRAB 2021.

Indikatorer kopplad till målområdet

  • Utsläpp från mat ska minska
    Basvärde: 2,1 kg CO2 per kg mat
    2021 års värde: 2,1 kg CO2 per kg mat
    Inget måltal är satt till 2025 men staden har som ambition att sträva efter en nivå på drygt 1 kg CO2 per kg mat enligt WWF:s One Planet Plate.
  • Matsvinn ska minska
    Basvärde: 30,4 gram per barn, elev eller kund
    2021 års värde: 30,4 gram per barn, elev eller kund
    Inget måltal är satt till 2025 men staden har som ambition att sträva efter en så låg nivå som möjligt.
  • Mängd matavfall kvar i restavfallet ska minska
    Basvärde: 25,2 kg per invånare
    2021 års värde: 25,2 kg per invånare
    Målet är att matavfall kvar i restavfallet ska minska med hälften till 2023.

Målområdet Mat med låg klimatpåverkan, miljöprogrammet

Hållbart byggande

En nybyggnad med
trästomme.

Målet bedöms möjligt att nå till 2025

Lidingö stad ska minska utsläppen av växthusgaser bland annat genom att staden fortsätter med ambitionen att våra nybyggnationer och större ombyggnationer ska vara långsiktigt hållbar och ha en klimat- och miljömässigt god kvalité.

Miljökonsekvenser i detaljplaner

Ett steg på vägen är att ge miljökonsekvenser ett större fokus och tydliggöra dessa ännu mer i våra detaljplaner. Rutiner och manualer har setts över för att systematiskt få in frågan i planerna samt för att redan i förarbetena lyfta vilka undersökningar som behöver göras.

Miljöcertifiering

Under 2022 kommer nya arbetssätt kring miljöcertifiering av byggnader att tas fram. Nybyggna-tioner och ombyggnationer som är relevanta för en certifiering ska kartläggas och rutiner ska tas fram som säkerställer att certifieringsprocessen löper som en röd tråd från upphandling till slutbesiktning samt förvaltas därefter.

Byggavfall

I bygglovsprocessen säkerställer vi att byggherren har kännedom om den nya avfallsförordningen och hur byggavfall ska sorteras ut.

Indikator kopplad till målområdet

  • Andel byggnader med miljöcertifiering ska öka
    Basvärde saknas, aktiviteten föregås av kartläggning och framtagande av rutiner som ska säkerställa att certifieringsprocessen löper som en röd tråd från upphandling till slutbesiktning.

Målområdet Hållbart byggande, miljöprogrammet

Rikt växt- och djurliv

Lidingös målbild till 2030 är att ha ett attraktivt och varierat landskap med en bevarad mångfald av djur och växter. De växt- och djurarter som finns naturligt på och runt Lidingö ska ges goda möjligheter att fortleva i livskraftiga bestånd. Lidingöborna ska ha god tillgång till värdefulla grönområden för rekreation och naturupplevelser.

Vad vi gjort för att bidra till målbildens tre målområden:

Främja biologisk mångfald

En äng med en mångfald
av blommor i olika färger. 

Målet bedöms möjligt att nå till 2025

Staden har idag 373 hektar skyddad natur. Att utöka naturskyddet till ytan och samtidigt ta sikte på sammanhängande och variationsrik natur har stor betydelse för främjandet av den biologiska mångfalden. Detta ger även ökad attraktivitet för boende och besökare. Grönområden ger även skydd under värmeböljor och stora skyfall, vilket skapar synergieffekter med målområdet klimatanpassa staden och visualisera och värdera ekossystemtjänster.

Utöka naturreservatet

För att främja den biologiska mångfalden har ett förslag tagits fram för hur staden kan utöka nuvarande natur-reservat och inrätta ett nytt naturreservat. Beslut om att inrätta nytt reservat beräknas tas av kommunfullmäktige under 2022.

Lidingöflora

Att inventera och dokumentera växt- och djurlivet är en viktig pusselbit för att främja den biologiska mång-falden. Snart kommer det att finnas en Lidingöflora, där alla växter på Lidingö finns dokumenterade.

Fiskeförbud

Ett fiskeförbud har införts i Ekholmsnässjön, i Gråviken och utanför Gråvikens mynning. Förbudet är till för att främja rekryteringen av gädda, abborre och gös. Skötselförslag för vattenområden i nuvarande naturreservat har tagits fram och dessa utgör underlag till ny skötselplan för Långängen-Elfviks naturreservat och ska gynna den biologiska mångfalden i Lidingös vattenmiljöer.

Undersökningar i Stockbysjön och Kottlasjön

Stockbysjön har de senaste åren haft en övergödningsproblematik. Undersökningar för att hitta orsaken har gjorts och staden har nu beviljats ett bidrag från Länsstyrelsen på 1,08 miljoner kronor för förbättringsåtgärder. Utöver detta har även dagvattentillflödena till Kottlasjön och Stockbysjön undersökts, i syfte att få reda på mängden vatten och tillskott av mängden gödande ämnen som rinner till sjöarna. Även Kottlasjöns bottenfauna har studerats för att förstå orsaken till massförekomsten av svärmande fjädermyggor som skedde under våren 2021.

Blommande gräsytor

Ändrad skötsel av gräsytorna ska bidra till en ökad blomning och biologisk mångfald då vi skapar ängar istället. Vårt nya driftavtal innebär färre antal klippningar av högvuxet gräs samt senare-läggning av den första gräsklippningen. Även bruksgräset ska klippas mer sällan. En inventering av nya tänkbara ängsytor har påbörjats och även arbetet med att ta fram en handlingsplan för att minska mängden invasiva växter.

Indikatorer kopplad till målområdet

  • Areal skyddad natur ska öka
    Basvärde: 450 ha
    2021 års värde: 450 ha
    Måltal till 2025: 850 ha
  • Areal ängsskötsel ska öka
    Basvärde: 30 ha
    2021 års värde: 30 ha
    Måltal till 2025: 45 ha
  • Andel genomförda åtgärder i grönplan ska öka
    Basvärde: 4 stycken
    2021 års värde: 6 stycken
    Måltal till 2025: 17 stycken

Målområdet Främja biologisk mångfald, miljöprogrammet

Visualisera och värdera ekossystemtjänster

Symboler som visar de
fyra kategorierna inom ekosystemtjänster: försörjande, reglerande, stödjande
och kulturella.

Målet bedöms möjligt att nå till 2025

Ekosystemtjänster är de tjänster och produkter som naturens ekosystem producerar och som är viktiga för människors överlevnad och livskvalitet, till exempel rening av dricksvatten, matpro-duktion, luftrening och bullerdämpning. Naturens ekosystem har även rekreativa värden som ökar vårt välbefinnande. Vi vill synliggöra vilka ekosystemtjänster som finns inom Lidingö som geografiskt område. Det finns metoder för att värdera tjänsterna så att det blir lättare att fatta väl avvägda beslut vid fysisk planering. Exempelvis kan gröna ytor värderas högt på grund av deras vattenrenande effekt. Visualisering och värdering av ekosystemtjänster hänger ihop med klimatanpassnings-åtgärder och åtgärder som rör dagvattenhantering och bevarande av biologisk mångfald.

Inventera ekosystemtjänster

Arbetet med inventering av ekosystemtjänster kräver stora insatser och kommer påbörjas 2022 i samband med kommunens nya översiktsplan. Därefter ska vi fastställa hur vi i staden framöver systematiskt ska arbeta för att värdet av ekosystemtjänster vägs in i detaljplanearbetet och vid exploatering av mark.

Indikator saknas för detta målområde.

Målområdet Visualisera och värdera ekossystemtjänster, miljöprogrammet

Minska nedskräpningen

En flicka som plockar
skärp i naturen.

Målet bedöms möjligt att nå till 2025

Staden ska arbeta med att minska nedskräpningen för att förebygga föroreningar i natur och i vatten, undvika skador för människor och djurliv och därmed bidra till en renare ö.

Strategisk placering av papperskorgar

För att minska nedskräpningen arbetar staden med strategisk placering av skräpkorgar där en viktig faktor är att få med placeringen redan vid gestaltning och framtagande av utrustningslista i nya projekt.

Skräpplockardagarna

Under 2021 deltog 11 förskolor och grundskolor på skräpplockardagarna som anordnas av Håll Sverige Rent. Målsättningen är att alla Lidingös förskolor och skolor ska delta i skräpplockar-dagarna år 2025 och ett ökat samarbete mellan stadens förvaltningar ska göra detta möjligt.

Inom omsorgs- och socialförvaltningen pågår sedan flera år tillbaka ett skräpplockarinititativ från den dagliga verksamheten. Plockningen sker framförallt runt stads-huset och runt de olika lokaler som förvaltningen disponerar. Verksamheten kommer att delta i skräpplockardagarna under 2022.

Skräpmätning

Undersökning av nedskräpning vid motionsspåren hanns inte med under 2021. Planen är att genomföra en så kallad "skräpmätning" tillsammans med Håll Sverige Rent vid strategiskt utvalda plaster vid motionsspåren, idrottsanläggningarna och friluftsområden under 2022.

Identifiera prioriterade områden

Miljö- och stadsbyggnadskontoret ska via tillsyn och samarbete med teknik- och fastighets-förvaltningen identifiera prioriterade områden och arbetssätt som ska leda till renare vatten och natur. Arbetet påbörjas 2022.

Indikator kopplad till målområdet

  • Antal skräpföremål per yta ska minska
    Basvärde: 5,8 antal per yta
    2021 års värde: 5,8 antal per yta
    Måltal till 2025: 2,5 antal per yta

Målområdet Minska nedskräpningen, miljöprogrammet

Rika och livskraftiga vattenmiljöer

Lidingö stads målbild till 2030 är att minska den negativa påverkan på vattenområden på och runt Lidingö. De vattenmiljöer som Lidingö omges av ska vara rika och livskraftiga. Lidingöborna ska ha tillgång till rekreation och naturupplevelser i värdefulla vattenmiljöer.

Vad vi gjort för att bidra till målbildens två målområden:

Förbättra vattenkvalitén i Kyrkviken

Ett rent och klart
vatten.

Målet bedöms osäkert att nå till 2025

De mätningar som har gjorts i Kyrkviken visar på förekomst av syrefria bottnar och att åtgärder behöver vidtas. En förbättrad vattenkvalité skulle bidra till minskad algblomning och återskapande av livskraftiga vattenmiljöer för fisk och andra vattenlevande organismer. Kyrkviken omges dessutom av många vackra promenadstråk och vyer och ett levande vatten skulle öka rekreations-värdet ytterligare. Målområdet hänger ihop med områdena för rena dagvattnet och ekosystemtjänster. Förutom att göra insatser i själva Kyrkviken med dess övergödningsproblematik och syrefria bottnar behöver först det dagvatten som når Kyrkviken renas.

Dagvattendammar

Under 2021 har arbetet med dagvattendammar påbörjats. Dagvattendammarna ska samla upp det dagvatten som nu går orenat ut i Kyrkviken. Nu pågår förprojektering och geotekniska utredningar som kommer följas av framtagande av bland annat tillstånds- och systemhandlingar. Förhoppningen enligt nuvarande tidsplan är att dammarna ska stå klara senhösten 2024.

Förbättrande åtgärder

Under tre år har vattenmiljön i Kyrkviken studerats. Staden har utfört mätningar av bland annat fosfor, kväve, växtplankton och bottenlevande djur. Studien avslutas våren 2022 och därefter kommer förslag på förbättrande åtgärder för vattenkvaliteten i Kyrkviken tas fram. Dessa ska genomföras först när dagvattnet är renat.

Samarbete med Stockholms universitet kring Askrikefjärden

Kyrkviken mynnar i Askrikefjärden, och är ett vatten som ska leva upp till miljökvalitetsnormer till 2027. Staden har inlett ett samarbete med Stockholms universitet och har fått bidrag på 1,5 miljon kronor från FORMAS för att tillsammans med universitet ta fram kunskapsunderlag som kan ligga till grund för åtgärdsprogram i Askrikefjärden. Samarbetet räknar med att komma med ett förslag till 2023.

Lidingö stad arbetar även sedan slutet av 2020 tillsammans med Stockholm, Solna, Danderyd och Nacka för att ta fram underlag till åtgärdsprogram för en förbättrad vattenkvalité i Lilla Värtan. För detta projekt beviljades kommunerna ett statligt LOVA-bidrag.

Indikatorer kopplad till målområdet

  • Ekologisk och kemisk status i Kyrkviken ska förbättras
    Ett flertal insatser krävs under en längre tidsperiod för att åstadkomma förbättringar. Målet är att Kyrkvikens vatten ska uppnå både ekologisk och kemiskt god status till 2027.
  • Andel genomförda och påbörjade åtgärder i blåplan ska öka
    Basvärde: 4 stycken
    2021 års värde: 6 stycken
    Måltal till 2025: 17 stycken

Målområdet Förbättra vattenkvalitén i Kyrkviken, miljöprogrammet

Rena dagvattnet

En vision av hur
dagvattendammar med rekreationsvärde i Kyrkviken skulle kunna utformas.

Målet bedöms möjligt att nå till 2025

För att vattenkvalitén på och runt om Lidingö ska förbättras och miljökvalitetsnormerna uppnås till 2027 är det viktigt att dagvattnet omhändertas så nära källan som möjligt, exempelvis genom infiltration eller att vattnet renas och fördröjs på plats innan det avleds. Målområdet hänger ihop med områdena för klimatanpassning och ekosystemtjänster. En öppen dagvattendamm bidrar förutom att rena dagvatten, även till biologisk mångfald, omhändertagande av skyfall och en sänkning av temperaturen under varma sommardagar. Dessutom kan den utgöra en attraktiv vistelsemiljö för Lidingöborna.

Dagvattenhanteringsplan

Att ta fram en dagvattenhanteringsplan är viktigt för att strategiskt kunna arbeta med hur vi renar dagvattnet på ett effektivt sätt och därigenom bidra till en långsiktigt god vatten-kvalité på och runt om Lidingö. Detta arbete förväntas startas upp under 2022.

Rening och fördröjning av dagvatten

Även om dagvattenhanteringsplanen inte är färdigställd så utföras insatser när möjlighet ges i olika projekt. Under 2021 har tre platser pekats ut och åtgärder satts in för rening och fördröjning av dagvattnet. Sedan åtgärdsarbetet påbörjades 2019 har sammanlagt tolv platser pekats ut och åtgärder satts in. Påbörjad åtgärd med att ta bort kantsten för att öka infiltrationen av dagvatten i grönytor har också fortsatt under 2021. Staden har även startat en utredning för att se över lämpliga platser för snöupplag samtidigt som förbättrade rutiner vid tillsyn av gödselhantering har börjat tillämpas.

Dagvattendammar

Större insatser pågår även i Kyrkviken där dagvattnet idag går orenat ut i viken. Konsult har handlats upp för detaljprojektering och upprättande av upphandlingsunderlag för reningsåtgärder i form av bland annat dagvattendammar men även park och rekreation i området runt Kyrkviken.

Indikatorer kopplad till målområdet

  • Antal utpekade platser för rening och fördröjning av dagvatten ska öka
    Basvärde: 9 stycken
    2021 års värde: 12 stycken
    Inget måltal är satt till 2025. Insatser är delvis beroende av vilka bygg- och anläggningsprojekt som kommer under året.

Målområdet Rena dagvattnet, miljöprogrammet

Mer information
Kontakt
Till toppen av sidan