Miljöbokslut 2022

Målet bedöms osäkert att nå till 2025.

Om stadens verksamheter ska vara fossilfria till 2030 krävs krafttag kring inköp och upphandling. Det innebär bland annat att stadens verksamheter måste börja tänka cirkulärt och hushålla med sina resurser samtidigt som anpassade klimatkrav systematiskt ställs vid alla upphandlingar.

Stadens konsumtionsbaserade CO2-utsläpp

Det klimatberäkningsverktyg som staden köpt in under 2022 kommer var en hjälp i detta arbete. Verktyget visualiserar på ett överskådligt sätt stadens konsumtionsbaserade CO2-utsläpp kopplat till förvaltning och inköpskategori. Här synliggörs även vilka som är de största bidragande leveran-törerna. Resultaten bygger på data över alla stadens inköp gjorda under åren 2019, 2020 och 2021. Verktyget skulle även kunna utgöra en grund för att ta fram en koldioxidbudget.

Klimatkrav i upphandling

Inom tekniska förvaltningen och fastighetsförvaltningen utförs idag många av de större inköpen i staden, inköp som bidrar till stora delar av stadens CO2-utsläpp. Bara under 2022 utfördes 32 upphandlingar. Därför är det viktigt att staden börja arbeta systematiskt med kravställning av klimat- och miljöaspekter vid nybyggnation och större ombyggnationer. För här finns potential för staden att göra stora utsläppsminskningar. Under året har också idrottsavdelningen startat ett samarbete med Svenska Fotbollförbundet där kunskapshöjande insatser ingått i syfte att ställa lämpliga klimatkrav vid upphandling av konstgräsplaner.

Fordonspolicy med målet om fossilfrihet

Staden har nu också fått en uppdaterad fordonspolicy där de viktigaste förändringarna är tvingande krav på att fordon som kan drivas på miljöanpassade bränslen alltid ska tankas med detta, samt att val av drivmedel vid fordonsinköp alltid ska göras utifrån målet om fossilfrihet. Inga upphandlingar av fordon har gjorts under året men vid framtida upphandlingar finns nu, sedan 2021, en framtagen kravställning som kommer användas i syfte att minska användningen av fossila bränslen i kommunorganisationen.

Ett exempel är omsorgs- och socialförvaltningens verksamheter som under året totalt sett minskat antalet fordon och påbörjat utbyte av bensin- och dieseldrivna fordon mot elfordon. En generell utmaning ligger dock i infrastrukturen, i form av bland annat parkeringsmöjligheter och strömförsörjning. Det är även viktigt att komma ihåg att antalet fordon måste anpassas efter verksamhetens behov och kan därför variera över tid beroende på antal kunder och verksamhetslokalernas geografiska placering. Genom central placering av lokalerna, med närhet till kunder och med tillgång till allmänna kommunikationsmedel skulle behovet av fordon dock kunna minskas ytterligare.

120 publika laddplatser

Under 2022 har en parkeringsplan med tillhörande genomförandeplan för laddinfrastruktur antagits med mål om att 120 publika laddplatser ska tas fram före 2030. Tre platser är högprioriterade: de två centrumparkeringarna och Bodals pendlarparkering.

Solceller

En bruttolista och prioritering över objekt med potential för installation av solceller har uppdaterats under året. Förberedelser för upphandling och installation av solceller på följande objekt har påbörjats: Torsviks idrottshall, Käppala skola och Christinaskolan. Under 2023 planeras installation av två av dessa anläggningar med en tillkommande effekt om ca 370 kWp.

Fossilfri el och fjärrvärme

Idag köper Lidingö Stad el med GoO-intyg (Guarantees of Origin) med 100 % vatten- eller vindkraftsproduktion samtidigt som en kontinuerlig dialog förs med Stockholms exergi om målet att gå från 97 till 100 procent fossilfri fjärrvärme.

Underlättande insatser för invånare och företag att agera klimatsmart

Under året har staden även arbetat för att underlätta för kommuninvånare och företag att agera klimat- och miljösmart. Bland annat så arrangerade staden en återbruksvecka i stadshusentrén med fokus på kostnadsfritt byte av vinterprylar. Staden har även via Almi och deras framtidsgenerator kunnat initiera kostnadsfri företagsrådgivning med fokus på hållbar utveckling. Under 2022 lyckades staden dessutom fördubbla antalet energi- och klimatrådgivningar till småhusägare och bostadsrättsföreningar till 62 stycken. Orsaken tros främst vara energiläget som uppmärksammat hushållen om vikten av att spara el samt att Lidingö beviljades förstärkta medel från Energi-myndigheten. Med dessa medel har staden också kunnat erbjuda 18 skolklasser kostnadsfritt deltagande i Tekniska museets populära workshop, Hållbar vision: Stad.

Indikatorer kopplad till målområdet

• Utsläpp av växthusgaser på Lidingö ska minska
  Basvärde: 34 981 ton
  2022 års värde: 36 019 ton
  Inget måltal är satt till 2025 eftersom rådighet saknas över indikatorn.

• Staden ska ha 100 procent fossilfria kapitalinvesteringar
  2022 års värde: 100 procent

• Antal publika laddplatser för elfordon ska öka
  Basvärde: 7
  2022 års värde: 7
  Inget måltal är satt till 2025. Aktiviteten föregås av kartläggning av det geografiska behovet.

• Andel förnybar råvara i drivmedel till stadens fordon ska öka
  Basvärde: 29 procent
  2022 års värde: 38 procent
  Måltal till 2025: 70 procent

• Producerad el från solceller ska öka
  Basvärde: 256 MWh
  2022 års värde: 370 MWh
  Måtal till 2025: 850 MWh

• Andel förnyelsebar el och fjärrvärme i stadens energianvändning ska öka
  Basvärde: 91 procent
  2022 års värde: 97 procent
  Måltal till 2025: 100 procent

Målområdet Fossilfria verksamheter, miljöprogrammet

Målet bedöms möjligt att nå till 2025.

Staden har i många år arbetat aktivt med energieffektivisering, inte minst i det egna fastighetsbeståndet. Förutom en minskad klimatpåverkan bidrar effektiviseringen till en ökad försörjnings-trygghet, konkurrenskraft och innovation men också lägre driftkostnader.

Energieffektivisering av stadens is-anläggningar

Under 2022 har fokus legat på att energieffektivisera stadens is-anläggningar. Lidingövallen och Exakt arena (före detta Childhoodhallen) har fått nya installationer med effektivare kylning vilket bidragit till besparingar på 10 procent. Här kommer även undermätare att installeras för att kunna synliggöra hur utomhustemperaturens variation påverkar energiförbrukningen. När detta samband kan visualisera ges möjligheten att sätta ett pris per timme vid olika utomhustemperaturer vilket kan leda till en ökad kostnadsmedvetenhet. Under 2023 kommer alla större idrottshallar att inventeras och kontrolleras, varav utvalda kommer att få närvarostyrning och CO2-styrning. Allt i syfte att optimera uppvärmningen och luftflödena ytterligare.

Värmepumpsanläggningar

Ett nytt serviceavtal med energisparprofil, och med en och samma leverantör, har handlats upp för både is-anläggningar och värmepumpsanläggningar. Något som kommer förbättra dialogen kring stadens energieffektivisering.

VA-pumpstationer

När det gäller VA-pumpstationer så jämförs idag antal kWh fördelat på dricks- respektive spillvattenanläggningar, i enlighet med Svenskt Vatten. Inga direkta besparingsåtgärder har utförts under 2022. Men för att underlätta energiuppföljningen (VITEC) så planerar staden att lägga upp avloppspumpstationerna i det ordinarie energiuppföljningssystemet.

Överflyttningen av energioptimeringen från Lidingö stads fastighet till stadens energiuppföljningssystem är något försenat men planeras vara färdig till sommaren 2023.

Gatubelysningen

Effektivisering av gatubelysningen är något som sker löpande där ca 10 procent av alla armaturer byts ut mot LED årligen enligt plan. Under 2022 har 831 armaturer bytts ut vilket motsvarar drygt 7 % av all belysning. Även för gatubelysningen finns planer på att den ska läggas in i det ordinarie energiuppföljningssystemet. Under året har också stadens belysning av skulpturer inventerats och bytts ut till LED där behov fanns, bland annat vid stadshusets nya trappa.

Omvärldsanalys med åtgärdsförslag

Staden har även tagit fram en rapport som visar på förutsättningar och alternativa vägval som bör göras för att anpassa Lidingö till energimarknaden samt till nuvarande och kommande krav. Rapporten innehåller en omvärldsanalys med fokus på elmarknad, värme och kyla samt transporter. Den innehåller även åtgärdsförslag för det kommunala fastighetsbeståndet men även strategiska åtgärder för hela Lidingö. Som ett led i detta kommer bland annat drift- och energioptimering av fastighetsbeståndet att ses över under 2023 samtidigt som upphandlad konsult kommer ha i uppdrag att ifrågasätta befintliga driftstrategier för utvalda större fastigheter och samtidigt utbilda och utveckla stadens drifttekniker.

Indikator kopplad till målområdet

• Lidingö stads (organisationens) energianvändning ska minska
  Basvärde: 150,3 kWh per m2
  2022 års värde: 144,1 kWh per m2
  Måltal till 2025: 130 kWh per m2

Målområdet Minska energianvändningen, miljöprogrammet

Målet bedöms möjligt att nå till 2025.

Ett förändrat klimat förväntas bland annat leda till ännu fler och kraftigare skyfall, värmeböljor och snöoväder och samtidigt en oberäknelig variation av dessa från år till år. Klimatanpassning innebär att förebyggande åtgärder sätts in för att anpassa samhället till de klimatförändringar vi redan märker av idag och de som vi inte kan förhindra i framtiden.

Staden behöver därför identifiera de klimatrisker som Lidingö som samhälle står inför och planera för detta. Att anpassa staden till ett föränderligt klimat innebär långsiktiga investeringar med fokus på förebyggande åtgärder. Att insatserna är långsiktiga är av största vikt för att minska risken för stora skador på samhället ur både ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Vid klimatanpassningsåtgärder finns också stora möjligheter att skapa synergieffekter med åtgärder som rör dagvattenhantering och ekosystemtjänster.

Staden har identifierat klimatriskerna

Under 2021 uppdaterades stadens interna webbkarta med de senaste klimatriskkartorna från Länsstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Statens geotekniska institut (SGI). Utifrån dessa har staden under 2022 arbetat vidare med att ta fram fördjupade kartunderlag och analyser. De fördjupade underlagen visar graden av risk för att byggnader, vägar eller samhällsviktiga funktioner ska drabbas av översvämning, ras och skred, erosion eller höga temperaturer. Under våren 2023 kommer kompletterande underlag att tas fram med fokus på markstabilitet och översvämning.

Viktig del i nya översiktsplanen

Kartunderlagen kommer att utgöra en viktig del i den nya översiktsplanen, i detaljplanearbeten och vid bedömning av risker och prioritering av åtgärder för stadens fastigheter, byggnader och verksamheter. Arbetet med klimatanpassningsåtgärder har också stark koppling till stadens säkerhets- och beredskapsarbete där underlagen blir en viktig del i att synliggöra kritiska vägpunkter, ringa in utsatta områden och prioritera åtgärder. Klimatrisker kommer även framöver att utgöra en del i stadens risk- och sårbarhetsanalyser och kontinuitetsplaner.

Under 2022 har Lidingö stads fastighet utfört en egen första analys över bolagets fastigheter och vilka av dessa som ligger i zoner med översvämningsrisk. Med stadens nya kartunderlag för samtliga klimatrisker kommer detta arbete att kunna utvecklas under de kommande åren.

Indikator saknas för detta målområde.

Målområdet Klimatanpassa staden, miljöprogrammet

Målet bedöms möjligt att nå till 2025.

Maten som serveras i stadens verksamheter ska vara god, näringsrik och ha en låg klimatpåverkan samtidigt som matsvinnet ska minska. Det matavfall som ändå uppstår ska samlas in och användas som en resurs. För att lyckas med detta behöver staden arbeta systematiskt med frågan och sammanställa och följa utvecklingen inom samtliga verksamhetsgrupper.

CO2-utsläpp från mat

CO2-utsläppen från den mat som stadens verksamheter köper in låg under 2022 kvar på samma nivå som året innan, det vill säga 2,1 kg CO2/kg mat. Staden bör sträva efter en nivå på drygt 1 kg CO2/kg mat enligt WWF:s One Planet Plate. I avtalet med stadens externa kostentreprenörer framgår att leverantören ska arbeta aktivt för att minska CO2-utsläppen från den mat som köps in. Dock finns inget måltal för leverantören at sträva mot. Under 2022 har leverantörerna fokuserat på att använda råvaror med mindre klimatpåverkan. Samarbete sker också med verksamheterna som upplyser eleverna om de vegetariska alternativen som alltid finns genom att servera dessa alternativet först i matsalen.

Matsvinn

Under 2022 slängdes det 36 ton mat i Lidingös skolor. I denna siffra är både kökssvinnet, serveringssvinnet och tallrikssvinnet inräknat, i enlighet med Livsmedelsverkets uppdelning av matsvinn. I kökssvinnet inkluderas lagringssvinnet, beredningssvinnet och tillagningssvinnet. Stadens upphandlade kostentreprenörer mäter samtliga tre fraktioner ute på de kommunala skolorna och äldreboendena. Stadens kostentreprenörer ska enligt avtalet arbeta aktivt för att minska matsvinnet och därför har bland annat matsvinnsveckan genomförts under året i syfte att öka medvetenheten hos eleverna. Dock finns inget måltal för leverantören att sträva mot.

Under 2022 har 14 av de 21 förskolorna som har tillagningskök och mottagningskök påbörjat mätningen av tallrikssvinn. Ambitionen är att alla kommunala förskolor ska mäta samtliga tre matsvinnfraktioner så att staden får en enhetlig och jämförbar mätmetod.

Snitt för tallrikssvinnet i de kommunala verksamheterna landade 2022 på 17,8 gram/serverad portion. Så här skiljdes sig snittet för tallrikssvinnet mellan de olika verksamhetsgrupperna.

• Skolor med upphandlad kostentreprenad: 12,45 gram/serverad portion
• Förskolor med tillagningskök: 33,7 gram/portion
• Förskolor med mottagningskök: 57,6 gram/portion
• Äldreboenden med upphandlad kostentreprenad: 3,98 gram/serverad portion

Under 2022 var skolornas snitt för kökssvinnet 10 gram/portion och för serveringssvinnet 10,5 gram/portion. Så här skiljde sig mängden kökssvinn, serveringssvinn och tallrikssvinn i skolorna mellan stadens två kostentreprenörer.

Incontro (skolor på norra ön)
Kökssvinn 7 g/portion
Serveringssvinn 13,3 g/portion
Tallrikssvinn 15,2 g /portion

ISS (skolor på södra ön)
Kökssvinn 13 g/portion
Serveringssvinn 7,7 g/portion
Tallrikssvinn 9,5 g /portion

I stadens nya avtal för äldreboenden finns nu krav om att enhetscheferna ska kunna stämma av menyn med leverantören för att anpassa den till kundens önskemål samtidigt som boendet ska kunna avbeställa maten med endast en dags framförhållning. Detta sammantaget har resulterat i nöjdare kunder, lägre matsvinn och minskade kostnader. Arbetet fortsätter med att sprida kännedom om avtalet till personalen som arbetar med beställning av mat.

Matavfallsinsamling från hushåll

Staden har även fortsatt arbetet med att öka antalet hushåll som sorterar ut matavfall. Under 2022 tillkom 1029 stycken viket betyder att 61 procent av Lidingös hushåll nu har tillgång till matavfallssortering. I december 2022 beslutade regeringen om obligatorisk utsortering och insamling av matavfall från samtliga hushåll och verksamheter med start den 1 januari 2024. Detta kommer att medföra förändrade arbetssätt där fokus sannolikt kommer skifta från att få hushåll att ansluta sig till matavfallsinsamlingen, till att i stället få dem att sortera rätt. En bidragande faktor till att fler anslutit sig kan vara den matavfallskampanj som staden gjort tillsammans med SÖRAB. Under kampanjen placerade avfallsentreprenören en kärlhängare på restavfallskärl där matavfallskärl inte finns. Under 2023 kommer staden att göra utskick till alla hushåll som inte sorterar matavfall för att informera och berätta om de nya reglerna som träder i kraft från 2024.

I stadens egna hyresfastigheter har kärl för matavfallsinsamling installerats under 2022 i samråd med stadens avfallsansvarige. Arbetet fortsätter under 2023. De soprum som används är också alla ändamålsenliga.

Indikatorer kopplad till målområdet

• Utsläpp från mat ska minska
  Basvärde: 2,1 kg CO2 per kg mat
  2022 års värde: 2,1 kg CO2 per kg mat
  Inget måltal är satt till 2025 men staden har som ambition att sträva efter en nivå på drygt 1 kg CO2 per kg mat enligt WWF:s One Planet Plate.

• Matsvinn ska minska (tallrikssvinnet)
  Basvärde: 30,4 gram per barn, elev eller kund
  2022 års värde: 17,8 gram per barn, elev eller kund
  Inget måltal är satt till 2025 men staden har som ambition att sträva efter en så låg nivå som möjligt.

• Matsvinn från beredning till servering ska minska
  Basvärde: 10,25 gram per barn, elev eller kund (2022)
  2022 års värde: 10,25 gram per barn, elev eller kund
  Inget måltal är satt till 2025 men staden har som ambition att sträva efter en så låg nivå som möjligt.

• Mängd matavfall kvar i restavfallet ska minska
  Basvärde: 25,2 kg per invånare
  2022 års värde: 25,2 kg per invånare
  Målet är att matavfall kvar i restavfallet ska minska med hälften till 2023. Nästa mätning görs 2024.

Målområdet Mat med låg klimatpåverkan, miljöprogrammet

Målet bedöms osäkert att nå till 2025.

Från den 1 januari 2022 gäller krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Det innebär att alla byggherrar ska redovisa vilken påverkan bygganden har på klimatet. Syftet med lagen om klimatdeklaration är att bidra till att minska klimatpåverkan från byggskedet.

Klimatkrav i upphandling

Förutom att följa lagen kan staden arbeta för minskade CO2-utsläpp genom att systematiskt ställa klimatkrav i upphandling. Staden behöver bli bättre på att tänka cirkulärt och bland annat ställa krav på demonterbarhet vid nybyggnad eller ombyggnad av kommunägda fastigheter för att underlätta återbruk av byggmaterial men också för att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar bebyggelse.

Miljöcertifiering

Ett sätt för staden att arbeta med detta vid nybyggnation eller större ombyggnationer är att redovisa alla de indikatorer som krävs för certifieringen miljöbyggnad. Idag görs detta genom att redovisningen följer praxis för skarp ansökan, däremot görs inget faktiskt inskick för granskning av SGBC (Sweden Green Building Council) av kostnadsskäl.

Miljöchecklista

Ett annat sätt är det påbörjade arbetet kring en miljöchecklista. Checklistan ska baseras på kraven för miljöcertifiering och kunna anpassas efter det specifika projektet. Checklistan ska tydliggöra hur det specifika projektet ska uppfylla klimat- och miljökraven och vara till hjälp för projektledare och entreprenörer att nå kraven för de olika certifieringarna. Checklistan ska även fungera som en redovisning till beställaren. Miljöchecklistan kommer att vara ett viktigt stöd vid både kravställande i upphandling och vid uppföljning under projektets gång.

Indikator kopplad till målområdet

• Andel byggnader med miljöcertifiering ska öka
  Basvärde saknas
  2022 års värde: 100 procent
  Inget måltal är satt till 2025 men staden har som ambition att sträva efter en så hög nivå som möjligt.

Målområdet Hållbart byggande, miljöprogrammet

Målet bedöms möjligt att nå till 2025.

Lidingö stad har i dag 450 hektar skyddad natur och många grönområden med höga naturvärden. Något Lidingö, som tätortsnära kommun, kan vara mycket stolt över. Att som Lidingö utöka naturskyddet till ytan, och samtidigt ta sikte på sammanhängande och variationsrik natur är en av de viktigaste insatserna för att främja den biologiska mångfalden. Detta ger också ökad attraktivitet för boende och besökare samtidigt som dessa grönområden ger skydd under värmeböljor och stora skyfall.

Utökat naturreservat

Med sikte på detta har staden arbetat vidare med förslag till beslut om nytt och utökat naturreservat i Sticklinge och Långängen-Elfvik. Under 2023 kommer samråd att hållas och beslut om naturreservaten planeras kunna fattas av kommunfullmäktige i slutet av 2023.

Mer ängsyta

Även arealen för ängsyta har utökats med 2 hektar, i områden kring Mölna och Högberga. För att få fart i utökningen av ängsyta och nå uppsatta måltal är det dock viktigt att fortsätta arbetet med visualisering i webbkartan, skapa intern samsyn och arbeta systematiskt kring planering och drift av ängsytor. Staden behöver även säkerställa att de som arbetar med frågan innehar relevant kompetens. I kommande budgetunderlag bör det också framgå hur vi kan klippa på olika sätt och vilken betydelse val av sätt får för den biologiska mångfalden och samtidigt hur valet står sig i relation till kostnaden.

Minska antalet gräsklippningar

Under 2022 har staden minskat antalet gräsklippningar samt senarelagt första gräsklippningen av högvuxet gräs i syfte att låta maskrosorna blomma klart, för att gynna de tidiga pollinatörerna. Klippningarna ska även ha en ökad distans till skogsbryn i syfte att öka antalet örter. Även bruksgräset klipps färre gånger.

Invasiva växter och pollineringsplan

Andra insatser som staden utfört under det gångna året är att ta fram förslag till program och handlingsplan för invasiva växter, arbetat vidare med Lidingöfloran och pollineringsplanen. I det sistnämnda har staden beviljats LONA-bidrag på 200 000 kr. Staden har också återupptagit beskärningen av fruktträd på allmän plats och påbörjat uppdateringen av trädplanen. Även här har staden ansökt om ett LONA-bidrag på 250 000 kr. Genom att förnya skyltningen på norra och södra ön har staden också kunnat ökat tillgängligheten till naturområden.

Vattenbufflar

Under året har vattenbufflar betat på Gråvikens strandängar i syfte att öka den biologiska mångfalden och på sikt stärka fiskpopulationen. Informationsskyltar om infört fiskeförbud har satts upp i anslutning till Ekholmsnässjön och Gråviken. Staden har även sett över lämpliga grönytor i syfte att omvandla kulverterade diken till öppna diken. Här har Kyttingeparken varit först ut i samband med upprustning av lekparken.

Permanent utställning på biblioteket

Biblioteket har skapat en permanent hylla i stadshusentrén med rubriken, "Klimat, miljö och hållbarhet". Bokhyllan innehåller aktuell litteratur på temat och är uppdelad efter litteratur för vuxna, för barn och unga samt med information från staden med koppling till miljöprogrammet, naturkartan och energi- och klimatrådgivningen. Syftet med bokhyllan är att skapa en ökad medvetenhet hos Lidingös medborgare. Genom att placera bokhylla i stadshusentrén är förhoppningen att denna typ av litteratur ska synliggöras även hos de målgrupper som inte direkt efterfrågar den.

Indikatorer kopplad till målområdet

• Areal skyddad natur ska öka
  Basvärde: 450 ha
  2022 års värde: 450 ha
  Måltal till 2025: 850 ha

• Areal ängsskötsel ska öka
  Basvärde: 30 ha
  2022 års värde: 32 ha
  Måltal till 2025: 45 ha

• Andel genomförda åtgärder i grönplan ska öka
  Basvärde: 4
  2022 års ackumulerade värde: 8
  Måltal till 2025: 17

• Andel genomförda och påbörjade åtgärder i blåplan som rör biologisk mångfald ska öka
  Basvärde: 3
  2022 års ackumulerade värde: 4
  Måltal till 2025: 6

Målområdet Främja biologisk mångfald, miljöprogrammet

Målet bedöms möjligt att nå till 2025.

Ekosystemtjänster är de tjänster och produkter som naturens ekosystem producerar och som är livsavgörande för människors överlevnad och livskvalitet. Exempel på ekosystemtjänster kan vara rening av dricksvatten, matproduktion, luftrening och bullerdämpning. Naturens ekosystem har även rekreativa värden som ökar vårt välbefinnande. Därför är det viktigt att staden synliggöra vilka ekosystemtjänster som finns inom Lidingö som geografiskt område.

Kartläggning av ekossystemtjänster utförd

Med detta som utgångspunkt har staden, inom ramen för arbetet med den nya översiktsplanen, utfört en kartläggning och analys av ekosystemtjänster. Kartläggningen ger en överblick över vilka områden som tillhandahåller ekosystemtjänster, vilka som har potential att tillhandahålla och områden där det idag är brist på ekosystemtjänster. Den visar vart Lidingös värdekärnor finns placerade och vart sambanden behöver förstärkas. Kartläggningen kommer under 2023 läggas in i webbkartan. Därefter kommer staden arbeta vidare med förslag på åtgärder för att bevara, utveckla och skapa förutsättningar för ekosystemtjänster.

Värdera ekosystemtjänster vid fysisk planering

Med hjälp av kartläggningen kan staden sedan värdera ekosystemtjänsterna så att det blir lättare att fatta väl avvägda beslut vid fysisk planering. Exempelvis kan gröna ytor värderas högt på grund av deras vattenrenande och svalkande effekt. Visualisering och värdering av ekosystemtjänster är också starkt sammankopplat med klimatanpassningsåtgärder och åtgärder som rör dagvattenhantering och bevarande av biologisk mångfald.

Indikator saknas för detta målområde.

Målområdet Visualisera och värdera ekossystemtjänster, miljöprogrammet

Målet bedöms möjligt att nå till 2025.

Staden arbetar löpande för att minska nedskräpning och förebygga föroreningar i natur och vatten, främst för att undvika skador för människor och djurliv men också för att bidra till en renare ö. Exempel på föroreningar kan vara fimpar och mikroplaster.

Strategisk placering av papperskorgar

I samband med upphandling och nytt avtal har därför placeringen av skräpkorgar setts över. Under året har 39 nya skräpkorgar tillkommit. Skräpkorgarna har placerats ut strategiskt samtidigt som allmänhetens efterfrågan har försökt tillgodoses.

Skräpinventering runt stadens fastigheter

Under året har också Lidingö stads fastighet utfört en skräpinventering runt sina fastigheter som visar var utökat behov av skräpkorgar finns och var åtgärder behöver sättas in.

En genomlysning har även utförts av skräpkorgar i anslutning till idrottsanläggningarna. Här är det tömningen som är den stora utmaningen och därför kommer nya lösningar att ses över, såsom skräpkorgar som drivs av solceller och som meddelar när det är dags för tömning.

Skräpplockardagar

Under 2022 deltog grupper från 40 förskolor och grundskolor i Håll Sverige Rents skräpplockardagar som anordnas varje vår. Deltagna plockade totalt ihop 170 säckar med skräp runt om på Lidingö. Målsättningen är att det ska blir fler förskolor och skolor som är med på skräpplockardagarna 2023. Även daglig verksamhet deltog i årets skräpplockardagar, vilket blev en mycket uppskattade aktivitet.

Stadens arbete för minskad nedskräpning kontrolleras

Miljö- och stadsbyggnadskontoret har också bedrivit tillsyn på stadens arbete för minskad nedskräpning. Egenkontrollen har setts över och ett samarbete med tekniska förvaltningen är inlett för att minska nedskräpningen.

Indikator kopplad till målområde

• Antal skräpföremål per yta ska minska
  Basvärde: 5,8 antal per yta
  2022 års värde: 5,8 antal per yta
  Måltal till 2025: 2,5 antal per yta

• Andel förskolor och skolor som deltar i skräpplockardagarna
  Basvärde: 27 procent
  2022 års värde: 40 procent
  Måltal till 2025: 100 procent

Målområdet Minska nedskräpningen, miljöprogrammet

Målet bedöms osäkert att nå till 2025.

Målet handlar om att uppnå miljökvalitetsnormerna och förbättra vattenkvalité i Kyrkviken för att kunna återskapa de livskraftiga vattenmiljöer för fisk och andra vattenlevande organismer som en gång existerade. Kyrkviken omges dessutom av många vackra promenadstråk och vyer, och ett levande vatten skulle öka rekreationsvärdet ytterligare.

Övergödningsproblematik och höga halter av metaller

De mätningar som utfördes i Kyrkviken mellan 2019-2021 visar att åtgärder behöver vidtas eftersom det finns en övergödningsproblematik och förhöjda halter av koppar, zink och TBT. Baserat på de undersökningar som genomförts så har följande miljöproblem identifierats:

• Övergödning/förhöjda näringshalter till följd av förhöjd extern och intern näringsbelastning.
• Övergödningsproblematik i form av höga växtplanktonmängder, cyanobakterieblomningar, allvarlig syrgasbrist vid bottnarna, ett utarmat bottenfaunasamhälle och ett fisksamhälle ur balans.
• Förhöjda halter av koppar, zink och TBT, samt betydande lokal påverkan av metaller.

Kontinuerlig provtagning viktig

I augusti 2022 påbörjades en 3-årig mätning på tre provpunkter i Kyrkviken. Fortsatt mätning är av stor vikt för att få en bra bild av förändringar i området och för att kunna dra slutsatser kring möjliga orsaker med koppling till historiska och pågående verksamheter och händelser. Provtagningarna finansieras med bidrag från FORMAS i projektsamarbete med Stockholms universitet kring Askrikefjärden. Mätningen innefattar parametrarna näringsämnen, klorofyll, metaller och miljögifter.

Reningsåtgärder i inre Kyrkviken

Sedan årsskiftet 2021/2022 har staden också arbetat med en fördjupad studie av reningsåtgärder i inre Kyrkviken. Allt i syfte att optimera planerad anläggning med hänsyn tagen till bland annat topografi, markens beskaffenhet, grundvattennivåer, placering av ledningar i mark och tillflöden. Utvärdering av uppmätta flöden och kontroll av befintligt ledningsnät pågår så att dimensioner och utformning av dammar, diken och våtmarker kan fastställas. Därefter kvarstår detaljprojektering och upprättande av underlag till relevanta myndigheter. Under året har även systemhandlingar kommit på plats i syfte att utveckla natur- och rekreationsvärden i inre delar av Kyrkviken i samband med den planerade dagvattenanläggningen.

Miljöfarliga verksamheter

Staden har under 2022 påbörjat en undersökning av vilka miljöfarliga verksamheter (inkl. dagvattenutsläpp) runt Kyrkviken som kan påverka vattnets kvalité. Här ingår både kända och okända verksamheter. Tillsynen kommer att bedrivas med fokus på utsläpp till dagvatten och hantering av kemikalier och olyckor. Arbetet kommer att pågå fram till 2026.

Båtlivets miljöpåverkan

Staden har genom en regelbunden kontakt med Lidingö Båtförbund och alla dess medlemsföreningar, i synnerhet Lidingö båtklubb och Lidingö Segelsällskap som båda ligger belägna i inre Kyrkviken, fört dialog om vikten av ett alltjämt pågående arbete kring att minska båtlivets miljöpåverkan på Lidingös vattenmiljöer. Under 2022 låg fokus på bottenfärger. Målsättning för 2023 är att skapa temaveckor tillsammans med Lidingö Båtklubbs medlems-föreningar för att öka kunskapen kring Lidingös vattenkvalité och båtlivets miljöpåverkan.

Avlopp- och dagvattenutsläpp

Även Lidingö stads Tomt AB har gjort insatser för Kyrkviken genom att vid framtida avtal med Lidingö roddklubb möjliggöra anslutning till kommunalt avlopp. Bolaget har även sett till att dagvattenfrågan beaktas i avtalet inom fastigheten Båtbyggaren som ligger i inre Kyrkviken. Ny rutin medför numera att dagvattenfrågor och klimatrisker alltid beaktas vid nya avtal.

Kottlasjön bevakas också

I augusti 2022 påbörjades även en utökad mätning på redan pågående provpunkt i Kottlasjön. Med denna mätning utökas provtagningen från två till fyra gånger per år. Fortsatt mätning är av stor vikt för att få en bra bild av förändringar i området och för att kunna dra slutsatser kring möjliga orsaker med koppling till historiska och pågående verksamheter och händelser. Den utökade provtagningen stärker även bedömningsunderlaget för utfallet av aluminiumbehandling som utfördes 2017. Den utökade provtagningen finansieras med bidrag från FORMAS i projektsamarbete med Stockholms universitet och pågår i tre år. Mätningen innefattar parametrarna näringsämnen, klorofyll och metaller.

En översiktlig utredning av Västra Långängskärrets möjliga påverkan på Kottlasjön utfördes under 2021. Eftersom ingen uppenbar tillförsel av näring till Kottlasjön via Västra Långängskärret kunde identifierats har inga vidare utredningar behövt göras under 2022.

Åtgärder i Stockbysjön

Under året har även en slutrapport med utökade undersökningar och åtgärdsförslag i Stockbysjön genomomförts vilket gjort att staden kunnat påbörja en utökad 3-årig provtagning av näringsämnen, klorofyll och metaller. Även reduktionsfiske och behandling med fosforbindandeämnen har påbörjats. För dessa insatser har staden beviljats ett LOVA-bidrag på 1,1 miljoner.

Åtgärdsprogram för Lilla Värtan

Lidingö stad arbetar även sedan slutet av 2020 tillsammans med Stockholm, Solna, Danderyd och Nacka för att ta fram underlag till åtgärdsprogram för en förbättrad vattenkvalité i Lilla Värtan. Under året har delrapporter upprättats för näringsämnen och miljögifter samt för hydrologiska åtgärder. Syftet med åtgärdssamarbetet är att nå miljökvalitetsnormer i vatten till 2027. Projekt är förlängt till sommaren 2023 och finansieras med hjälp av LOVA-bidrag.

Oljeskyddsplan

Slutligen har en oljeskyddsplan färdigställts som säkerställer att rutiner och beredskap finns för att förhindra och sanera skador på vattenmiljöerna vid eventuella utsläpp.

Indikatorer kopplad till målområdet

• Ekologisk och kemisk status i Kyrkviken ska förbättras
  Ett flertal insatser krävs under en längre tidsperiod för att åstadkomma förbättringar. Målet är att Kyrkvikens vatten ska uppnå både ekologisk och kemiskt god status till 2027.

• Andel genomförda och påbörjade åtgärder i blåplan ska öka
  Basvärde: 4
  2022 års ackumulerade värde: 13
  Måltal till 2025: 17

Målområdet Förbättra vattenkvalitén i Kyrkviken, miljöprogrammet

Målet bedöms möjligt att nå till 2025.

För att vattenkvalitén på och runt om Lidingö ska förbättras och miljökvalitetsnormerna uppnås till 2027 är det viktigt att staden arbetar strategiskt med dagvattenfrågan och att dagvattnet omhändertas så nära källan som möjligt. Detta kan göras genom infiltration eller att vattnet renas och fördröjs på plats innan det avleds. Öppna dagvattenlösningar bidrar förutom att rena dagvatten, även till biologisk mångfald, omhändertagande av skyfall och en sänkning av temperaturen under varma sommardagar. Dessutom kan den utgöra en attraktiv vistelsemiljö för Lidingöborna.

Dagvattenhanteringsplan en viktig grundsten

Att ta fram en dagvattenhanteringsplan kommer att spela en vital roll för att staden ska kunna arbeta strategiskt med effektiv dagvattenrening och att på sikt kunna uppnå en långsiktigt god vattenkvalité på och runt om Lidingö. Under 2023 kommer tekniska förvaltningen att förstärka sin kompetens och påbörja framtagandet av en dagvattenhanteringsplan. Dagvattenhanteringsplanen kommer även utgöra en viktig del i den nya översiktsplanen.

Nya snöupplagplatser

Under 2022 har staden gjort en förstudie och utredning av olika typer av reningsåtgärder för att optimera planerad dagvattenanläggning i inre Kyrkviken. Samtidigt har bygglov getts för två nya snöupplagsplatser, en vid Gåshagaleden och en intill Trolldalstippen för att minska föroreningarna till Lidingös vattenmiljöer.

Dagvattendammarna kontrollers

Miljö- och stadsbyggnadskontoret har bedrivit tillsyn på stadens dagvattendammar med syfte att säkerställa att dammarna fungerar som avsett. Resultatet visar brister i egenkontrollen där bland annat uppdaterade skötselrutiner för dagvattendammarna saknades. Dagvattendammar kräver kontinuerligt underhåll för att upprätthålla sin funktion och uppdaterade skötselrutiner är därför av stor betydelse.

Indikatorer kopplad till målområdet

• Antal utpekade platser för rening och fördröjning av dagvatten ska öka
  Basvärde: 9
  2022 års ackumulerade värde: 12
  Inget måltal är satt till 2025. Insatser är delvis beroende av vilka bygg- och anläggningsprojekt som kommer under året.

• Andel genomförda och påbörjade åtgärder i blåplan som rör dagvatten ska öka
  Basvärde: 2
  2022 års ackumulerade värde: 6
  Måltal till 2025: 7

Målområdet Rena dagvattnet, miljöprogrammet