Miljöbokslut 2024

Målet bedöms möjligt att nå till 2025.

Arbetet mot fossilfria verksamheter spänner över många områden och en stor del av insatserna är kopplade till upphandling och inköp. För att komma i mål krävs att stadens verksamheter fortsätter ställa klimatkrav vid inköp och upphandling.

Fossilfri el och fjärrvärme

Den el som staden köper in är 100 procent fossilfri. Under året har stadens elproduktion från solenergi ökat med 22 procent, från 650 MWh till 830 MWh. Andelen förnybar fjärrvärme ligger på 97 procent, dialog med Stockholm Exergi förs fortlöpande för att nå målet om 100 procent fossilfri fjärrvärme.

Med sikte på fossilfria transporter

Utsläppen från stadens transporter är oförändrad då befintlig bilpark har behållits under rådande ekonomiska läge. Andel förnybar råvara i drivmedel utgör 49 procent och andelen elbilar utgör 22 procent. Under året har inga upphandlingar av rena transporter eller fordon utförts. I upphandlingar av entreprenader och driftentreprenader har miljökrav ställts på att lätta och tunga fordon som nyttjas i entreprenaden ska uppfylla Euro VI eller senare. Staden har även kravställt på att samtliga fordon med förbränningsmotor ska drivas med bränsle av miljöklass 1 eller miljömässigt bättre. Kraven ligger i linje med de krav som ställs i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

På stadens mark har fyra publika laddplatser tillkommit vilket bidragit till att antalet på hela ön ökat till 111 laddplatser.

100 procent fossilfria kapitalinvesteringar

Stadens uppfyller även målet om 100 procent fossilfria kapitalinvesteringar. Det betyder att placeringar inte får göras direkt i företag som ägnar sig åt prospektering, exploatering, utvinning, produktion eller distribution av kol, olja, gas, oljesand eller annan okonventionell form av olja eller gas.

Underlätta för kommuninvånare och företag

Med miljöprogrammet vill staden också underlätta för kommuninvånare och företag att agera klimat- och miljösmart. Under året har staden, via Almi och deras framtidsgenerator, fortsatt att erbjuda kostnadsfri företagsrådgivning med fokus på hållbar utveckling. Almi är ett statligt bolag som även erbjuder företagslån och affärsutveckling till företag med tillväxtpotential. Under Lidingödagen fanns staden på plats för att synliggöra och svara på frågor kring stadens klimat- och miljöarbete. Staden har även fortsatt att erbjuda kostnadsfri energi- och klimatrådgivningar till småhusägare, bostadsrättsföreningar och företag.

Utsläpp av växthusgaser minskar

Sett till hela Lidingö som geografisk yta så har utsläppen av växthusgaser minskat med 70 procent mätt från basåret 1990. Utsläppen av växthusgaser ska, enligt nationella mål, minska med minst 75 procent till 2040 och 85 procent till 2045, räknat mot basår 1990. Utsläppen av växthusgaser per invånare landar på 0,6 ton vilket är betydligt lägre än rikssnittet på 4,3 ton.

Indikatorer kopplad till målområdet

• Utsläpp av växthusgaser på Lidingö ska minska
  2021 års värde: 33 158 ton
  2024 års värde: 29 600 ton
  Inget måltal är satt till 2025 eftersom rådighet saknas över indikatorn.
  
  
• Staden ska ha 100 procent fossilfria kapitalinvesteringar
  2021 års värde: 100 procent
  2024 års värde: 100 procent
  
  
• Antal publika laddplatser för elfordon ska öka
  2021 års värde: 99
  2024 års värde: 111
  Mål 2025: 60 nya laddplatser på stadens mark
  
  
• Andel förnybar råvara i drivmedel till stadens fordon ska öka
  2021 års värde: 29 procent
  2024 års värde: 49 procent
  Mål 2025: 70 procent
  
  
• Producerad el från solceller ska öka
  2021 års värde: 256 MWh
  2024 års värde: 830 MWh
  Mål 2025: 850 MWh
  
  
• Andel förnyelsebar el och fjärrvärme i stadens energianvändning ska öka
  2021 års värde: 91 procent
  2024 års värde: 97 procent
  Mål 2025: 100 procent

Målområdet Fossilfria verksamheter, miljöprogrammet

Målet bedöms möjligt att nå till 2025.

Staden har i många år arbetat aktivt med energieffektivisering, inte minst i det egna fastighetsbeståndet. Förutom en minskad klimatpåverkan bidrar effektiviseringen till en ökad försörjningstrygghet, konkurrenskraft och innovation men också lägre driftkostnader.

Energisparprojekt på idrottsanläggningar och skolor

Under året har energiförbrukningen minskat med 3 procent. För att nå målet om en årlig minskning på 4 procent framöver krävs ytterligare investeringar i ny teknik.

Energioptimeringsprojektet som drivits på sex större skolor och idrottshallar är en av orsakerna till minskningen. Staden har bland annat optimerat värme- och ventilationssystemen i Högsätrahallen, Gångsätrahallen, ishallen och Lidingövallen. Projektet har lett till att ytterligare fem fastigheter med energibesparningspotential kommer ses över.

På Rudboda förskola har optimeringsåtgärder utförts sedan 2023. Bland annat har fönster bytts ut, ventilationen effektiviserats och den direktverkande elen plockats bort till fördel för installation av bergvärme och nytt vattenburet uppvärmningssystem.

Ventilationsaggregat med närvarostyrning

I lokaler för daglig verksamhet har energieffektiva ventilationsaggregat med närvarostyrning installerats vilket gör att systemet sköts automatiskt och anpassar luftflödet efter behov.

89 procent av gatubelysningen har LED

Optimering av gatubelysningen har fortsatt och vid årsskiftet bestod 89 procent av gatubelysningen av LED. Energiåtgången för gatubelysning har minskat med 4 procent sedan 2023, med en besparing på drygt 70 000 kWh.

Tillsyn visar på proaktivt energiarbete

Tillsynsenheten har sett över stadens energieffektiviseringsarbete och kontrollen visar att staden arbetar aktivt med energieffektivisering i både stadens fastigheter och när det gäller tex gatubelysning. Uppföljning kommer att göras under 2025/2026.

Indikator kopplad till målområdet

• Lidingö stads (organisationens) energianvändning ska minska
  2021 års värde: 150,3 kWh per m2
  2024 års värde: 141,4 kWh per m2
  Mål 2025: 130 kWh per m2
  

Målområdet Minska energianvändningen, miljöprogrammet

Målet bedöms osäkert att nå till 2025.

Ett förändrat klimat förväntas bland annat leda till ännu fler och kraftigare skyfall, värmeböljor och snöoväder och samtidigt en oberäknelig variation av dessa från år till år. Klimatanpassning innebär långsiktiga investeringar med fokus på förebyggande insatser, allt i syfte för att minska risken för stora skador på samhället ur både ekonomiskt och socialt perspektiv.

Staden har kartunderlag som visar riskområden på ön kopplat till översvämning, höga temperaturer, ras och skred samt erosion. Kartunderlagen utgör en viktig del i planeringen av nya anläggningsprojekt för att i ett tidigt skede kunna identifiera var fördjupade utredningar behöver göras.

Staden behöver även arbeta med befintlig infrastruktur och bebyggelse. Under 2024 påbörjades en utredning för att identifiera de 10 mest kritiska vägpartierna på Lidingö avseende översvämning till följd av skyfall och ras och skred. De två huvudstråk som utreds är Norra- och Södra Kungsvägen/Gåshagaleden. Resultatet kommer att ge vägledning kring behovet av förebyggande insatser.

I samband med framtagandet av den nya översiktsplanen kartlades de vägsträckor, samhällsviktiga funktioner och den bebyggelse som ligger inom ett så kallat klimatriskområde. Ett nästa steg är att inventera vilka kommunala fastigheter och verksamheter som kan bli påverkade. Resultatet kommer att ge vägledning kring behovet av förebyggande insatser.

Indikator saknas för detta målområde.

Målområdet Klimatanpassa staden, miljöprogrammet

Målet bedöms möjligt att nå till 2025.

Maten som serveras i stadens verksamheter ska vara god, näringsrik och ha en låg klimatpåverkan samtidigt som matsvinnet ska minska. Det matavfall som ändå uppstår ska samlas in och användas som en resurs. För att lyckas med detta behöver staden fortsätta att arbeta systematiskt med frågan och följa utvecklingen inom samtliga verksamhetsgrupper.

Koldioxidutsläpp från maten ska minska (CO2)

Staden följer utvecklingen av CO2-utläppen från samtliga matinköp som görs inom de kommunala verksamheterna, både från stadens egna kockar och inköp genomförda av upphandlade kostentreprenörer för förskola, grundskola, gymnasium och äldreomsorg. CO2-utsläppen från mat låg 2024 på 2,5 kg CO2 /kg mat, vilket är en mindre ökning från förra året. Staden bör sträva efter en nivå på drygt 1 kg CO2/kg mat enligt WWF:s One Planet Plate. Enligt avtalet med stadens kostentreprenörer ska leverantören arbeta aktivt för att minska CO2-utsläppen från den mat som köps in. Rött kött från betande djur är det livsmedel som står för högst klimatavtryck. För att långsiktigt minska klimatavtrycket från måltider behöver en högre andel av måltiderna bestå av vegetabiliska livsmedel.

Kostentreprenören samarbetar med verksamheterna som bland annat upplyser eleverna genom att servera de vegetariska alternativen först i matsalen. Under året har aktiviteter kring klimatsmart meny och svenska råvaror genomförts.

Matsvinnet ska minska

Stadens kostentreprenörer levererar mat till de kommunala grundskolorna, gymnasieskolan och äldreboenden. Årets snitt för tallrikssvinnet i de kommunala verksamheterna landade på 24,2 gram/serverad portion, vilket motsvarar ungefär ett halvt jästpaket. Det är ett lågt värde jämfört med nationellt snitt.

Så här såg snittet ut inom en specifik grupp:

• Skolor med upphandlad kostentreprenad: 22,4 gram/serverad portion
• Förskolor med tillagning i egen regi samt mottagningskök: 31,2 gram/portion
• Äldreboenden med upphandlad kostentreprenad: 22,3 gram/serverad portion

Enligt avtal ska leverantören följa Livsmedelsverkets handbok för minskat matsvinn och ett proaktivt arbetet utföras i verksamheterna. Ett sådant exempel är de matsvinnstävlingar som utförs mellan olika skolor. För att öka kunskapen kring matsvinn får eleverna kunskap om just deras matsvinnsmängd, vad det innebär och hur de kan påverka mängden.

Under året har en fortbildningsdag för förskolornas kockar genomförts i syfte att kartlägga hur matbeställningar görs och hur sambandet mellan planering av menyer, inköp och minskat matsvinn kan förbättras.

För att minska matsvinnet inom äldreomsorgen så har avtalen justerats för att möjliggöra avbeställning av mat så sent som en dag innan. Även anpassning av menyn till rätter som verkligen uppskattas av de äldre har haft positiv effekt.

Matavfall i restavfallet har minskat med 67 procent

Sedan 1 januari 2023 är det obligatoriskt för alla hushåll och verksamheter att sortera ut sitt matavfall. Plockanalys visar att mängden matavfall i restavfallet har minskat med 67 procent. Matavfallsobligatoriet har gett resultat.

Indikatorer kopplad till målområdet

• Utsläpp från mat ska minska
  2021 års värde: 2,1 kg CO2 per kg mat
  2024 års värde: 2,5 kg CO2 per kg mat
  Inget måltal är satt till 2025 men staden har som ambition att sträva efter en nivå på drygt 1 kg CO2 per kg mat enligt WWF:s One Planet Plate.
  
  
• Matsvinn ska minska (tallrikssvinnet)
  2021 års värde: 30,4 gram per barn, elev eller kund
  2024 års värde: 24,2 gram per barn, elev eller kund
  Inget måltal är satt till 2025 men staden har som ambition att sträva efter en så låg nivå som möjligt.
  
  
• Mängd matavfall kvar i restavfallet ska minska
  2021 års värde: 25,2 kg per invånare
  2024 års värde: 8,4 kg per invånare
  Mål 2025: 13 kg per invånare
  

Målområdet Mat med låg klimatpåverkan, miljöprogrammet

Målet bedöms möjligt att nå till 2025.

Miljöcertifiering vid nybyggnation

För att säkerställa ett hållbart byggande i kommunal regi så har staden som policy att nyproduktion och större ombyggnationer ska förberedas för certifiering enligt Miljöbyggnad lägst nivå silver och för energi nivå guld. Miljöbyggnad guld ska nås för hela bygget om det är kostnadseffektivt ur ett livscykelperspektiv. Staden redovisar alltid de indikatorer som krävs för miljöbyggnadscertifiering. Det vill säga redovisningen följer praxis för skarp ansökan, dock görs inget faktiskt inskick för granskning av SGBC (Sweden Green Building Council) av kostnadsskäl. Ingen nybyggnation har skett under 2024.

Kompensationsåtgärder vid exploatering av mark

Markanvisningar sker sällan på Lidingö men när det görs så hanteras kompensationsåtgärder inom varje projekt. Rutinen är viktig för att säkerställa att viktig grönstruktur bevaras eller kompenseras för där den inte är möjlig att sparas.

Vid detaljplanearbeten säkerställer planbeskrivningen i sin tur att processen för behovsbedömning och undersökning av betydande miljöpåverkan följs.

Indikator kopplad till målområdet

• Andel byggnader med miljöcertifiering ska öka
  2022 års värde: 1
  2024 års värde: Ingen nybyggnation har påbörjats under 2024.
  Inget måltal är satt till 2025 men staden har som ambition att sträva efter en så hög nivå som möjligt.
  

Målområdet Hållbart byggande, miljöprogrammet

Målet bedöms möjligt att nå till 2025.

Gränsmarkering i våra nya naturreservat

Under året har staden påbörjat gränsmarkering och skyltning i nya naturreservatet i Sticklinge och i den utökade delen i Långängen–Elfvik. Med de nya reservaten har arealen skyddad natur på Lidingö ökat från 450 hektar till 823 hektar. Det är en stor och viktig insats för att långsiktigt skydda och bevara värdefulla skogar och alla dess arter och samtidigt göra dem tillgängliga för naturupplevelser – nu och i framtiden. Det är även viktigt ur ett klimatanpassningsperspektiv att bevara grönområden för att ge skydd under värmeböljor och stora skyfall.

Fler blommande ängsytor gynnar biologisk mångfald

Arealen ängsyta har ökat med 19 procent och ligger nu på 42 hektar. Blommande ytor är en av de viktigaste åtgärderna för att gynna våra pollinatörer och främja den biologiska mångfalden. Staden har genom sina driftavtal minskat antalet gräsklippningar och senarelagt den första klippningen på stadens gräsytor i syfte att låta maskrosorna blomma. Nya ängsytor tillkommer också allt eftersom staden ställer om och renoverar parker. Inventeringen av pollinatörer på Lidingö har också gett vägledning för att utöka ängsytorna vid bland annat Kyttingeparken.

Utredningar ger oss kunskap att göra rätt

Under året har ett flertal utredningar och undersökningar påbörjats för att främja biologisk mångfald på ön, bland annat en inventering av bostadsnära natur och prioritering av åtgärder. En behovsanalys av var grönstrukturen behöver stärkas har påbörjats i syfte att gynna eklevande arter och pollinatörer. Arbetet med att friställa ekar i Sticklinge naturreservat är initierat och en handlingsplan för fortsatt arbete kommer tas fram under 2025. Utredning av skötselinsatser i våtmarker och vart de skulle kunna utökats har påbörjats. Exempelvis har möjligheten att återställa diket mellan östra och västra långängskärret utretts.

Vattenbufflarna gynnar mångfalden vid Gråviken

Betet av strandängarna vid Gråviken med vattenbufflar har fortsatt under 2024 och har gett positiva effekter för den biologiska mångfalden.

Förskolepedagogik kring biologisk mångfald

Lidingös förskolor är duktiga på att utgå ifrån barnens intresse för djur och natur och på så sätt skapa en relation till naturen och vikten av biologisk mångfald. Förutom att besöka närliggande naturområden, är det väldigt uppskattat hos barnen att få bygga insektshotell, att plantera olika blommor, fröer och kärnor i odlingslådor och på så sätt följa kretsloppet. På Klockargårdens förskola har barnen bland annat fått följa en fjärils utveckling från larv, puppa, till flygfärdig fjäril.

Skolklasser skapar skolträdgård

Även skolklasser arbetar med den biologiska mångfalden i ordinarie undervisning. Bodals skola har exempelvis skrivet insändare om biologisk mångfald och planterat växter för pollinerare. Bo skola har ett pedagogiskt arbete genom sin skolträdgård där de sår, planterar, vattnar, rensar, skördar och förädlar. Elever har också haft möjlighet att besöka biblioteket under temaveckan ”Ett myllrande liv på Lidingö”.

Underlätta för kommuninvånare och företag

För att inspirera och underlätta för kommuninvånare och företag att agera klimat- och miljösmart arrangerade staden i samband med biologiska mångfaldens dag bland annat en guidad vandring i nya naturreservatet och tävlingen "Lidingös rikaste brf" för att synliggöra trädgårdars nytta för att främja biologisk mångfald på ön. Här erbjöds även möjligheten att byta fröer och sticklingar. Sedan 2022 har biblioteket en permanent bokhylla med litteratur inom klimat, miljö och hållbarhet i stadshusentrén. Under året anordnade biblioteket tillsammans med, Naturskyddsföreningen, Tillsammansodlarna, Lidingös FN-förening och nätverket Ett hållbart Lidingö, fyra föredrag på temat. Biologisk mångfald var även stadens fokus under årets Lidingölopp där bland annat fröpåsar delades ut till besökare för självsådd i hemmaträdgårdar.

Indikatorer kopplad till målområdet

• Areal skyddad natur ska öka
  2021 års värde: 450 ha
  2024 års värde: 823 ha
  Mål 2025: 850 ha
  

• Areal ängsskötsel ska öka
  2021 års värde: 30 ha
  2024 års värde: 41,7 ha
  Mål till 2025: 45 ha
  

• Andel påbörjade åtgärder i grönplan ska öka
  2021 års värde: 4
  2024 års ackumulerade värde: 16
  Mål 2025: 17

• Andel påbörjade åtgärder i blåplan som rör biologisk mångfald ska öka
  2021 års värde: 3
  2024 års ackumulerade värde: 7
  Mål 2025: 6

Målområdet Främja biologisk mångfald, miljöprogrammet

Målet bedöms möjligt att nå till 2025.

Ekosystemtjänster är de tjänster och produkter som naturens ekosystem producerar och som är livsavgörande för människors överlevnad och livskvalitet. Exempel på ekosystemtjänster kan vara rening av dricksvatten, matproduktion, luftrening och bullerdämpning. Naturens ekosystem har även rekreativa värden som ökar vårt välbefinnande.

Kartläggning och analys av ekosystemtjänster har gjorts och kartunderlag finns framtaget. Arbete med att göra kartunderlaget mer användarvänligt pågår. Underlagen kommer ligga till grund för stadens arbete med att bevara, utveckla och skapa förutsättningar för ekosystemtjänster på Lidingö. Underlagen kommer att underlätta värdering av ekosystemtjänster vid fysisk planering. Exempelvis kan gröna ytor värderas högt på grund av deras vattenrenande och svalkande effekt. Visualisering och värdering av ekosystemtjänster är också starkt sammankopplat med klimatanpassningsåtgärder och åtgärder som rör dagvattenhantering och bevarande av biologisk mångfald.

Som en del av detta arbete har uppdateringen av trädplanen påbörjats och förväntas slutföras under 2025.

Indikator saknas för detta målområde.

Målområdet Visualisera och värdera ekossystemtjänster, miljöprogrammet

Målet bedöms möjligt att nå till 2025.

Staden arbetar löpande för att minska nedskräpning och förebygga föroreningar i natur och vatten. Ett förebyggande arbete är viktigt för att undvika skador för människor och djurliv men också för att bidra till en renare miljö.

Skräpkorgar på rätt ställen

Ett sätt för staden att förebygga nedskräpning är att se till att det finns tillräckligt många skräpkorgar och att de sitter på rätt ställe. Detta arbete pågår löpande och allmänhetens önskemål vägs ofta in. Under året har nya skräpkorgar har satts upp vid lekparker och hundhagar, och en testplats för förpackningssortering har installerats i Rudbodaparken. Fallfrukt städades bort för att motverka råttor.

Ett test med digitaliserade soptunnor, som drivs med solceller och meddelar när de behöver tömmas, genomfördes också. Projektet visade att tekniken fungerade, men att avtalet med entreprenören behövde förbättras.

Bra förebyggande arbete mot nedskräpning

Den tillsyn som utförts under året visar att staden har ett bra förebyggande arbete och åtgärdsarbete mot nedskräpning.

Skräpplockardagar engagerar

Skräpplockardagarna, som anordnas av Håll Sverige Rent, engagerade stadens förskolor, skolor, daglig verksamhet och föreningar. Aktiviteten genomförs årligen och är en uppskattad pedagogisk aktivitet som lär deltagarna om nedskräpningens påverkan på djur, natur och samhälle. Under 2024 deltog 4117 personer i Skräpplockardagarna som tillsammans samlade in 140 säckar skräp.

Indikator kopplad till målområde

• Antal skräpföremål per yta ska minska
  2021 års värde: 5,8 antal per yta
  2024 års värde: 1,9 antal per yta
  Mål 2025: 2,5 antal per yta
  

Målområdet Minska nedskräpningen, miljöprogrammet

Målet bedöms osäkert att nå till 2025.

Målet handlar om att förbättra vattenkvalité i Kyrkviken för att uppnå miljökvalitetsnormerna och för att kunna återskapa de livskraftiga vattenmiljöer för fisk och andra vattenlevande organismer som en gång existerade. Kyrkviken omges av många vackra promenadstråk och vyer, och ett levande vatten skulle dessutom öka rekreationsvärdet ytterligare. Målområdet har sina utmaningar eftersom åtgärder behöver sättas in under en längre tidsperiod för att kunna åstadkomma förbättringar.

Förbättrande insatser för Kyrkviken

Kyrkviken har dålig ekologisk status och uppnår inte god kemisk status. Kontinuerlig provtagning är därför av stor vikt för att upptäcka förändringar inom ett område och möjliga orsaker. Fortlöpande utvärdering av provresultaten utförs, vilket lett till att extra undersökningar av fosfor och miljö-gifter i sediment har gjorts. Dessa används som underlag till åtgärder för en bättre vattenkvalitet. Bland annat har underlaget för att planera fällning av fosfor i viken kompletterats, så att en fällning skulle kunna genomföras 2025. Projekteringen av dagvattendammarna i inre Kyrkviken har färdigställts. Anläggande av dammarna och kringliggande parkområde planeras påbörjas under 2025.

Staden har sedan 2023 ett pågående tillsynsprojekt som undersöker vilka miljöfarliga verksamheter som kan påverka Kyrkvikens vattenmiljöer. Fokus ligger på utsläpp till dagvattennätet och kemikaliehantering. Sedan start har tillsyn på hästgårdar, Lidingö kyrkogård och Lidingö brandstation utförts och nu senast kontrollerades utsläppspunkterna för dagvatten i inre Kyrkviken. Projektet förväntas pågå till 2026.

Under året har underlag till nya arrendeavtalet för hästgårdar tagits fram med bland annat krav för gödselhantering i syfte att minska tillförsel av gödande ämnen till Kyrkviken.

Sedan den 1 maj 2023 gäller också Transportstyrelsens nya regler för mottagning av avfall från fritidsbåtar. Vid kontroll hade alla Lidingös fribåtshamnar godkända avfallshanteringsplaner.

Kottlasjön uppnår god vattenstatus

Precis som Kyrkviken provtas vattnet i Kottlasjön löpande. Efter utförd fosforfällning uppnår Kottlasjöns vatten både god ekologisk och kemisk status. Även provfisket som utfördes 2024 visar på god ekologisk status. För att minska problemet med fintrådiga alger i Stockbysjön har reduktionsfisket och pilotstudien med fosforfällning fortsatt och arbete kommer löpa vidare in i 2025.

Skolklasser lär sig om våra vattenmiljöer

Stadens kommunala skolor är duktiga på att väva in aktiviteter som rör elevernas närmiljö. Under skräpplockardagarna plockade skolans elever skräp vid Kyrkvikens strandlinje och diskuterade sambandet mellan hur vi beter oss, våra vanor och vattenkvalitén för oss och för livet i vattnet. Käppala skola deltog i det globala projektet ”World Water Monitoringday”, där man mäter kvalitén i vattendrag och laddar upp i en databas. Skolan jämförde vattenkvalitén i Kottlasjön och Kyrkviken. Rudboda skola i sin tur arbetade med temat "Staden" som behandlade vattnets kretslopp på Lidingö. Skolan fick besök från Käppalaverket som gav kunskap om hur staden hanterar avloppsvattnet och vilken effekt det får på vårt badvatten. Även Bodals skola hade fokus på reningsverk och försurning i vatten. Skolan gjorde labbövningar kring hur man neutraliserar försurat sjövatten.

Indikatorer kopplad till målområdet

• Andel påbörjade åtgärder i blåplan ska öka
  2021 års värde: 4
  2024 års ackumulerade värde: 10
  Mål 2025: 17
  

• Ekologisk och kemisk status i Kyrkviken ska förbättras
  Ett flertal insatser krävs under en längre tidsperiod för att åstadkomma förbättringar. Målet är att Kyrkvikens vatten ska uppnå både ekologisk och kemiskt god status till 2027.
  

Målområdet Förbättra vattenkvalitén i Kyrkviken, miljöprogrammet

Målet bedöms osäkert att nå till 2025.

För att vattenkvalitén på och runt om Lidingö ska förbättras är det viktigt att staden arbetar strategiskt med dagvattenfrågan och att dagvattnet omhändertas så nära källan som möjligt genom infiltration i närliggande ytor. Under året har staden påbörjat uppdateringen av dagvattenpolicyn. I arbetet ingår även utredning av ytliga avrinningsvägar vid skyfall. Policyn är viktig för att staden ska kunna arbeta strategiskt med effektiv dagvattenrening. Liljevägen, Ringvägen och Hövdingevägen är exempel på tre platser där staden ändrat dagvattenhanteringen. Här fångas dagvattnet nu upp av närliggande grönytor i stället för att gå ut i havet via ledningar.

Under både 2022 och 2024 utfördes tillsyn på stadens dagvattendammar. Syftet var att säkerställa att dammarna fungerade som avsett. 2024 års resultat visar fortsatta brister i skötsel och underhåll av dammarna och behov av uppdaterade skötselrutiner. Uppföljande tillsyn kommer ske både 2025 och 2026. Dagvattendammar kräver kontinuerligt underhåll för att upprätthålla sin funktion och uppdaterade skötselrutiner är av stor betydelse.

Indikatorer kopplad till målområdet

• Antal utpekade platser för rening och fördröjning av dagvatten ska öka
  2021 års värde: 9
  2024 års ackumulerade värde: 15
  Inget måltal är satt till 2025. Insatser är delvis beroende av vilka bygg- och anläggningsprojekt som kommer under året.
  

• Andel påbörjade åtgärder i blåplan som rör dagvatten ska öka
  2021 års värde: 2
  2024 års ackumulerade värde: 7
  Mål 2025: 7

Målområdet Rena dagvattnet, miljöprogrammet