Miljöbokslut 2023

Målet bedöms osäkert att nå till 2025.

Arbetet mot fossilfria verksamheter spänner över många områden och en stor del av insatserna är kopplade till upphandling och inköp. För att staden ska komma i mål krävs att stadens verksamheter ställer om till ett cirkulärt tänk och blir bättre på att ställa klimatkrav vid inköp och upphandling.

Med sikte på fossilfria transporter

När det gäller transporter så har andel förnybar råvara i drivmedel i stadens fordonsflotta ökat från 38 till 49 procent. HVO100 är nu fullt implementerat på alla fordon med dieselmotor. Andelen elbilar i organisationen ligger på 22 procent. Ett tiotal fordon har också bytt förvaltning inom staden för att återbruka och hålla nere kostnaderna.

Vid upphandling av transporter ställs krav på att fordon som kan drivas på miljöanpassade bränslen alltid ska tankas med detta, samt att val av drivmedel vid fordonsinköp alltid ska göras utifrån målet om fossilfrihet. Under året har inga upphandlingar av rena transporter eller fordon utförts.

Däremot har upphandlingar av entreprenader och driftentreprenader utförts och där har klimatkrav ställts på att lätta fordon ska uppfylla Euro 6 eller senare och att tunga fordon ska uppfylla Euro VI. Klassningen innebär att det finns en gräns för hur mycket kväveoxid- (NOx) och kolvätegaser som ett vägfordon får släppa ut per kilometer. Staden har även kravställt på att samtliga fordon med förbränningsmotor ska drivas med bränsle av miljöklass 1 eller miljömässigt bättre. Klassningen innebär att dieseln inte får innehålla hälsofarliga polyaromatiska kolväten och att det finns en gräns för hur mycket svavel som får ingå i dieseln. Dessa krav ligger i linje med de krav som ställs i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Under 2023 har en genomförandeplan tagits fram som visar hur infrastrukturen för laddplatser etappvis ska byggas ut med målet om 150 publika laddplatser fram till 2030. Den första etappen innefattar 32 laddplatser vid Lidingövallen, stadshusparkeringen och parkeringen vid Friggavägen i Lidingö centrum. I dag finns 99 publika laddplatser på ön, fördelade på 15 laddstationer, enligt Chargefinder och Teslas reseplanerare.

Fossilfri el och fjärrvärme

Den el som staden köper in är 100 procent fossilfri. Den nya elhandelspolicy som togs fram under året kommer att underlätta säkerställandet av att alla elavtal är baserade på 100 procent fossilfri energi. Fortlöpande avstämningar görs med elhandelsmäklaren för att dels prissäkra och säkerställa fastställda volymer men även för att bekräfta att elen verkligen kommer från fossilfri energiproduktion.

Under året har egenproduktionen av förnybar el från solcellsanläggningar ökat från 370 kWp till 650 kWp (kilowatt peak, ett mått på effekten på solcellsanläggningen vid ideala förhållanden) efter installation på Käppala skola och Torsviks förskola. Under 2024 får även Torsviks idrottshall en anläggning vilket ökar den installerade effekt till hela 800 kWp. Under året har en ny plan tagits fram för installation av solcellsanläggningar för perioden 2024–2026. I denna har det årliga måltalet för installerade solcellsanläggningar utökats till 500 kWp.

När det gäller fjärrvärmen så förs dialog med Stockholm Exergi angående vikten av 100 procent fossilfri fjärrvärme. I dag ligger snittet på 97–98 procent. Under en kall vinter minskar den andelen då de fossilfria energislagen inte räcker till. Dialog har även förts med Stockholm Exergi kring möjligheten att köpa andelar i koldioxidlagring (CCS-carbon capture system). Staden inväntar avtalsförslag. Stockholm Exergi planerar driftsättning av CCS-anläggningen till 2026.

De konsumtionsbaserade koldioxidutsläppen har minskat

Organisationens konsumtionsbaserade CO2-utsläpp (koldioxid) har minskat med 22,5 procent mellan 2019 och 2022, från 31 500 ton co2-ekv (koldioxid ekvivalenter) till 24 400 ton co2-ekv. Drygt hälften av dessa utsläpp kommer från upphandling och inköp kopplat till anläggnings-, bygg- och driftarbete.

Staden har sedan hösten 2022 arbetat med Svalnas klimatberäkningsverktyg, Carbonintelligence, som på ett överskådligt sätt visar kommunorganisationens konsumtionsbaserade CO2-utsläpp. Klimatberäkningsverktyget ska ses som en kompass som visar vart fokus bör ligga för att minska utsläppen vid upphandling och inköp och är ett stöd i stadens arbete mot fossilfria verksamheter. Inmatad data bygger på alla stadens inköp gjorda under åren 2019–2022. I klimatberäkningsverktyget visas utsläpp och kostnader per förvaltning och per inköpskategori men även vilka som är de största bidragande leverantörerna.

Verktyget kan även visa mål, trend och koldioxidbudget räknat mot ett angivet år. Denna vy är under utveckling för att bland annat möjliggöra anpassning efter de olika förvaltningarnas förutsättningar och behov.

Underlätta för kommuninvånare och företag

Med miljöprogrammet vill staden också underlätta för sina invånare och företag att agera klimat- och miljösmart. I december 2023 anordnade staden en klimatvecka med målgruppsanpassade aktiviteter. Syftet med veckan var att visa stadens fokus i klimat- och miljöarbetet och samtidigt inspirerar Lidingöbor och företag att delta i resan. Exempel på event som erbjöds var, utställning i stadshusentrén om stadens klimat- och miljömål, utställningen "Bortom fossilsamhället" av Hersby gymnasieelever, panelsamtal om hur vi gör Lidingö klimatsmartare, workshop för företag och högskola kring industriell symbios, föreläsning till gymnasieelever och stadshusanställda om AI - Ett verktyg i klimatomställning. Utöver dessa aktiviteter bjöds även lokala föreningar och nätverk in att hålla i egna event på temat.

Via Almi och deras framtidsgenerator fortsätter staden att erbjuda kostnadsfri företagsrådgivning med fokus på hållbara affärsmodeller. Lidingö har även lyckats behålla samma höga nivå på energi- och klimatrådgivningar (62 stycken) som staden erbjuder Lidingös småhusägare, bostadsrättsföreningar och företag. Rådgivningen är bidragsfinansierad via Energimyndigheten och möjliggör även att Lidingö har kunnat erbjuda 14 skolklasser kostnadsfritt deltagande i Tekniska museets populära workshop, Hållbar vision: Stad.

Indikatorer kopplad till målområdet

• Utsläpp av växthusgaser på Lidingö ska minska
  2021 års värde: 33 158 ton
  2023 års värde: 29 600 ton
  Inget måltal är satt till 2025 eftersom rådighet saknas över indikatorn.
  
  
• Staden ska ha 100 procent fossilfria kapitalinvesteringar
  2021 års värde: 100 procent
  2023 års värde: 100 procent
  
  
• Antal publika laddplatser för elfordon ska öka
  2021 års värde: 99
  2023 års värde: 99
  Måltal till 2025: 60 laddplatser
  
  
• Andel förnybar råvara i drivmedel till stadens fordon ska öka
  2021 års värde: 29 procent
  2023 års värde: 49 procent
  Måltal till 2025: 70 procent
  
  
• Producerad el från solceller ska öka
  2021 års värde: 256 MWh
  2023 års värde: 650 MWh
  Måltal till 2025: 850 MWh
  
  
• Andel förnyelsebar el och fjärrvärme i stadens energianvändning ska öka
  2021 års värde: 91 procent
  2023 års värde: 97 procent
  Måltal till 2025: 100 procent
  

Målområdet Fossilfria verksamheter, miljöprogrammet

Målet bedöms möjligt att nå till 2025.

Arbetet med driftstrategier, energioptimeringar och andra energibesparingsinsatser görs löpande i det dagliga arbetet. Trots detta har energiförbrukningen ökat med 0,5 procent (145,7 kWh/kvm) under föregående år.

Energisparprojekt på idrottsanläggningar och skolor

Idrottsanläggningar och skolor är energiintensiva verksamheter och prioriterade i arbetet med energioptimering för att sänka stadens totala energiförbrukning. Under 2023 påbörjades därför ett energisparprojekt, Energioptimum, som involverar fyra skolor och två idrottshallar. Projektet har lett till minskad energiförbrukningen i utvalda fastigheter med 4,1 procent. I övriga fastigheter har energiförbrukningen i stället ökat med 1,7 procent vilket till stor del beror på högre uppvärmningskostnader som följd av en kallare vinter. Staden har även ett projekt med Stockholm Exergi och två utvalda skolor som handlar om temperaturreglering under kortare perioder när det är överlast i värmeverken. Pilotprojektet har varit framgångsrikt och kommer att utökas till ytterligare objekt.

Pumpstationer inlagda i energiuppföljningssystemet

Pumpstationer för vatten- och avlopp har under året lagts in i stadens energiuppföljningssystem (VITEC). Detta kommer äntligen ge en samlad bild av energiförbrukningen och underlätta energioptimeringen från och med 2024.

Gatubelysning på LED har sparat 225 000 kWh

Det fortlöpande arbetet med utbyte till LED gör nu att stadens gatubelysning till 82 procent drivs med LED lampor. Detta har lett till en besparing på drygt 225 000 kWh mellan 2022–2023.

Närvarostyrda ventilationsagregat och nyttjande av lokaler

Utbyte till närvarostyrda ventilationsaggregat är också ett exempel på optimeringsarbetet ute i stadens verksamheter. Men det är minst lika viktigt att verksamheterna tänker på hur de ska spara energi när de använder lokalerna. Utbyte till energisnålare teknik och nyttjandet av stadens lokaler på ett energismart sätt är vad som verkligen gör det möjligt att minska energiförbrukningen.

Energiundervisning i skolan

Olika aktiviteter kring att minska energianvändningen sker i ordinarie skolundervisning. I Bodals skola hade eleverna i mellanstadiet ett projekt med miljösparande uppfinningar. Skolorna uppmuntrar även eleverna till att gå och cykla till sin skola i stället för att åka bil. På så sätt främjas den fysiska aktiviteten samtidigt som energianvändningen minskar.

Energijakten på förskolor

Några av stadens förskolor har haft aktiviteten "Energijakt". Barnen får då lära sig om olika energikällor och hur man kan spara energi genom att släcka lampor eller stänga av elektroniska apparater när de inte används. Barnen tycker att detta är en rolig aktivitet som hjälper dem att förstå vikten av att vara energisnåla. Vissa förskolor har också läst böckerna om ”Krafthjältarna” för att därefter skapa vindsnurror och vattensnurror.

Indikator kopplad till målområdet

• Lidingö stads (organisationens) energianvändning ska minska
  2021 års värde: 150,3 kWh per m2
  2023 års värde: 145,7 kWh per m2
  Måltal till 2025: 130 kWh per m2

Målområdet Minska energianvändningen, miljöprogrammet

Målet bedöms osäkert att nå till 2025

Förutom att minska CO2-utsläppen (koldioxid), som är den faktor som driver på temperaturökningen och klimatförändringarna, så måste staden arbeta med klimatanpassning för att minimera de risker som följer med ett föränderligt klimat. Båda är viktiga och avgörande för att kunna skapa ett långsiktigt hållbart och robust samhälle. En ökad temperatur förväntas leda till fler och kraftigare skyfall, värmeböljor och snöoväder och samtidigt en oberäknelig variation av dessa från år till år. Det betyder att staden behöver arbeta med förebyggande åtgärder för att anpassa staden till de klimatförändringar vi redan märker av idag och de som vi inte kan förhindra i framtiden.

Klimatriskkartor framtagna

Staden har sedan 2021 klimatriskkartor som visar vilka områden som riskerar att översvämmas till följd av skyfall och höjda havsnivåer, vilka områden som ligger i risk för höga temperaturer, riskområden för ras och skred samt erosionsförutsättningar. Med dessa som grund, och inom arbetet med nya översiktsplanen, har fördjupade utredningar gjorts som identifierar områden där vägar, byggnader och samhällsviktiga funktioner är extra utsatta för skyfall, havsnivåhöjning och ras och skred.

Planerade projekt ska klimatsäkras

För att i ett tidigt skede identifiera klimatrisker i nya projekt så har ett GIS-projekt (geografiskt informationssystem) initierats som synliggör vilka av stadens planerade projekt som bör klimatsäkras. Webbkartans nya profilvy synliggör ifall det planerade projektets lokalisering sammanfaller med en klimatrisk och i så fall att vidare utredning behöver utföras. Tanken är att fler enheter på sikt ska kunna använda profilvyn för att enkelt synliggöra vilka byggnader/verksamheter/anläggningar som kan vara riskutsatta och vilka som i så fall behöver utredas och eventuellt åtgärdas. Under året har exempelvis pumpstationer och tryckstegringar analyserat utifrån skyfall och havsnivåhöjning. Analysen har resulterat i en tydlig bild av vilka pumpstationer som behöver vidare utredning.

Handlingsplan för klimatanpassning på gång

Den stora utmaningen ligger dock i att klimatanpassa befintlig bebyggelse. Därför är det viktigt att den handlingsplan för klimatanpassning som nu påbörjats också slutförs under 2024 så att själva åtgärdsarbetet kan påbörjas och uppsatta mål på sikt nås. Handlingsplanen ska leda till att kommunala byggnader och verksamheter riskbedöms, att en prioritering bland byggnader och verksamheter som ligger i ett klimatriskområde utförs och att klimatanpassningsåtgärder görs där behov finns.

Information till invånare

Klimatanpassning av befintlig bebyggelse handlar även om information till Lidingös invånare. Information om kartor över klimatrisker finns att hitta på stadens webbplats på sidan, "Förbered dig för en kris" under fliken "Extremväder och klimatanpassning". Klimatrisker, och då främst skyfall, är även en del i stadens krisberedskapsvecka som genom förs varje höst.

Indikator saknas för detta målområde.

Målområdet Klimatanpassa staden, miljöprogrammet

Målet bedöms möjligt att nå till 2025

Maten som serveras i stadens verksamheter ska vara god, näringsrik och ha en låg klimatpåverkan samtidigt som matsvinnet ska minska. Det matavfall som ändå uppstår ska samlas in och användas som en resurs. För att lyckas med detta behöver staden fortsätta att arbeta systematiskt med frågan och sammanställa och följa utvecklingen inom samtliga verksamhetsgrupper.

Koldioxidutsläpp från maten ska minska (CO2)

CO2-utsläppen från maten som stadens verksamheter köper in låg 2023 på 2,2 kg CO2 /kg mat, vilket är en mindre ökning från förra året. Staden bör sträva efter en nivå på drygt 1 kg CO2/kg mat enligt WWF:s One Planet Plate. Enligt avtalet med stadens kostentreprenörer ska leverantören arbeta aktivt för att minska CO2-utsläppen från den mat som köps in. Rött kött från betande djur är det livsmedel som står för högst klimatavtryck. För att långsiktigt minska klimatavtrycket från måltider behöver en högre andel av måltiderna bestå av vegetabiliska livsmedel. Kostentreprenören samarbetar också med verksamheterna som bland annat upplyser eleverna genom att servera de vegetariska alternativen först i matsalen. Under året har också aktiviteter kring klimatsmart meny och zero food waste genomförts.

Matsvinnet ska minska

Under 2023 slängdes 40 ton mat i Lidingös skolor. Det visar att staden måste fortsätta arbeta systematiskt med att minska matsvinnet. I siffran är både kökssvinnet, serveringssvinnet och tallrikssvinnet inräknat (i kökssvinnet ingår lagringssvinn, beredningssvinn och tillagningssvinn). Förutom de kommunala grundskolorna så levererar stadens kostentreprenörer mat till gymnasieskolan och äldreboenden. Enligt avtal ska leverantören följa Livsmedelsverkets handbok för minskat matsvinn och ett proaktivt arbete utföras i verksamheterna. Ett exempel är de matsvinnstävlingar som utförs mellan olika skolor. Matsvinnet mäts dagligen och rapporteras två gånger per år.

På förskolor med tillagning i egen regi är det kockarna själva som mäter och rapporter in siffrorna. Sedan 2021 har mätningen stegvis utökats till alla förskoleverksamheter och till samtliga tre matsvinnsfraktioner. Detta gör att 2023 års siffra utgör ett betydligt mer rättvist basvärde eftersom alla kommunala verksamheter inte deltog 2021.

Snitt för tallrikssvinnet i de kommunala verksamheterna landade 2023 på 23,9 gram/serverad portion, vilket motsvarar ungefär ett halvt jästpaket. Så här skiljde sig snittet för tallrikssvinnet mellan de olika verksamhetsgrupperna.

• Skolor, upphandlad kostentreprenad: 20,2 gram/serverad portion
• Förskolor med tillagning i egen regi samt mottagningskök: 39,5 gram/serverad portion
• Äldreboenden, upphandlad kostentreprenad: 15,8 gram/serverad portion

Obligatoriskt krav på matavfallsinsamling

Som en förberedelse inför det obligatoriska kravet på matavfallsinsamling från 2024, utförde staden informationsinsatser till småhusägare och flerfamiljshus, fastighetsbesök och utplacering av cirka 3 500 matavfallskärl till de småhus som inte hade något sedan tidigare. Många nya matavfallsabonnemang startades, vilket resulterade i att 86 procent av hushållen på Lidingö har tillgång till matavfallssortering. Utsortering av matavfall lyftes även under stadens klimatvecka där besökare hade möjlighet att ställa frågor. Kravet kommer bidra till att en betydligt större andel av matavfallet kan användas som en resurs.

Indikatorer kopplad till målområdet

• Utsläpp från mat ska minska
  2021 års värde: 2,1 kg CO2 per kg mat
  2023 års värde: 2,2 kg CO2 per kg mat
  Inget måltal är satt till 2025 men staden har som ambition att sträva efter en nivå på drygt 1 kg CO2 per kg mat enligt WWF:s One Planet Plate.
  
  
• Matsvinn ska minska (tallrikssvinnet)
  2021 års värde: 30,4 gram per barn, elev eller kund
  2023 års värde: 23,9 gram per barn, elev eller kund
  Inget måltal är satt till 2025 men staden har som ambition att sträva efter en så låg nivå som möjligt.
  
  
• Mängd matavfall kvar i restavfallet ska minska
  2021 års värde: 25,2 kg per invånare
  2023 års värde: 25,2 kg per invånare
  Målet är att matavfall kvar i restavfallet ska minska med hälften till 2023. Nästa mätning görs våren 2024.
  

Målområdet Mat med låg klimatpåverkan, miljöprogrammet

Målet bedöms osäkert att nå till 2025.

Sedan 2022 krävs en klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Syftet med lagen är att bidra till att minska klimatpåverkan från byggskedet. Förutom att följa lagen ska staden arbeta för att minska koldioxidutsläpp genom att ställa klimatkrav i upphandling.

Klimatkrav i upphandling

För att staden ska komma i mål med ett hållbart byggande krävs en omställning till ett cirkulärt tänk och en systematik i att ställa klimatkrav vid upphandling. Vid nybyggnation och större ombyggnationer av kommunala fastigheter bör exempelvis krav på demonterbarhet och klimatneutralitet var en naturlig del, något som även går hand i hand med målområdet fossilfria verksamheter. En del nybyggnationer medför även att något gammalt behöver rivas och där är gamla Lidingöbron ett bra exempel på där staden kravställt på cirkulärt omhändertagande av de 2 000 ton stålbalkar som nu fått nytt liv i armeringsstål som levererats till olika bygg- och infrastrukturprojekt i norden.

Miljöcertifiering vid nybyggnation

I samband med uppstarten av en nybyggnation eller större ombyggnation så arbetar staden alltid förberedande för en miljöcertifiering enligt miljöbyggnad silver och guld för energi. Det vill säga redovisningen följer praxis för skarp ansökan men inget faktiskt inskick för granskning av SGBC (Sweden Green Building Council) görs av kostnadsskäl. Under 2023 har inga nybyggnationer eller större ombyggnationer startats upp. Som ett vidare stöd i förberedelsen för certifiering tas nu en miljöchecklista fram. Den kommer att vara ett viktigt stöd vid både kravställande i upphandling och vid uppföljning under projektens gång. Tanken är att checklista ska visa vad som ingår i certifieringen och vilka val som gjorts för att uppnå en viss nivå. Checklistan är tänkt att ersätta den kostsamma dokumentationen som annars krävs vid inskick för certifiering.

Riktlinjer för energisnåla och klimateffektiva lösningar

Beslut om riktlinjer vid nybyggnation av gruppbostäder för personer med funktionsnedsättning har tagits under året som gått. Även framtagande av riktlinjer för särskilt boende och servicebostäder har genomförts och avses beslutas under 2024. I dessa riktlinjer ingår avsnitt för energisnåla och klimateffektiva lösningar, exempelvis solenergi och bergvärme.

Kompensationsåtgärder vid exploatering av mark

Hållbart byggande handlar inte bara om själva byggnaden utan även om tillhörande mark och hur exempelvis omgivande träd hanteras vid en ny- eller ombyggnation, och hur projektet kompenserar för eventuella ingrep i omgivande natur. I de få markanvisningar som sker på Lidingö hanteras kompensationsåtgärder inom varje projekt. Vid detaljplanearbeten används planbeskrivning och planmanual för att säkerställa att undersökning av betydande miljöpåverkan utförs samtidigt som det framgår hur den ska utföras.

Indikator kopplad till målområdet

• Andel byggnader med miljöcertifiering ska öka
  2022 års värde: 1
  2023 års värde: Ingen nybyggnation har påbörjats under 2023.
  Inget måltal är satt till 2025 men staden har som ambition att sträva efter en så hög nivå som möjligt.
  

Målområdet Hållbart byggande, miljöprogrammet

Målet bedöms möjligt att nå till 2025.

Nästintill en fördubbling av arealen skyddad natur

Under året som gått har ett nytt naturreservat i Sticklingen och ett utökat i Långängen–Elfvik inrättats. Beslutet togs i kommunfullmäktige den 18 december 2023. Detta har lett till en markant ökning från 450 hektar till 823 hektar skyddad natur. Att som Lidingö utöka naturskyddet till ytan, och samtidigt ta sikte på sammanhängande och variationsrik natur är några av de viktigaste insatserna för att främja den biologiska mångfalden. Detta ger också ökad attraktivitet för boende och besökare samtidigt som dessa grönområden ger skydd under värmeböljor och stora skyfall.

Analyser av ekologiska samband utförd

För att främja den biologiska mångfalden har även analyser utförts av ekologiska samband för ekmiljöer, solbelysta tallmiljöer, våtmarker och miljöer för pollinatörer. Analyserna kommer att vara ett stöd i att peka ut var grönstrukturen behöver stärkas för att den biologiska mångfalden ska kunna bevaras.

Minskat antal gräsklippningar gynnar pollinatörer

I driftavtalet från 2021 har staden minskat antalet gräsklippningar och senarelagt första klippningen av högvuxet gräs för att låta maskrosorna blomma klart och gynna de tidiga pollinerarna. Avtalet innefattar även en ökad distans till skogsbryn vid de två första klippningarna i syfte att öka antalet örter. Även bruksgräset klipps färre gånger.

Pollineringsplan och handlingsplan för invasiva växter

Arbetet med pollineringsplanen har fortsatt och kommer att avslutas under 2024. Arbetet med Lidingöfloran pågår fortfarande medan program och handlingsplan för invasiva växter har slutförts. Även handlingsplan för friställning av äldre träd är under utförande och ska införlivas i naturvårdsplanen. Friställning av träd innebär att den växtlighet som skuggar stammen tas bort för att gynna den viktiga livsmiljö som stammen på äldre träd utgör för många arter.

Vattenbufflarna gynnar mångfalden vid Gråviken

Vattenbufflarnas bete av strandängarna vid Gråviken har fortsatt då det visast sig ha mycket positiva effekter på den biologiska mångfalden. Nya vattenområden med påtagliga och högsta naturvärden har också skyddats i och med utökningen av Långängen–Elfviks naturreservat samtidigt som akvatiska värden har lyfts fram i den nya skötselplanen.

Utökade ängsytor

Arbetssätt och metoder för att beräkna de ängsytor som staden sköter har setts över. Här ingår både nyanläggning av ängsytor och periodiska slåtterinsatser. Under 2023 har ängsytorna utökats från 32 hektar till 33,7 hektar, vilket motsvarar 17 000 kvadratmeter.

Förskolepedagogik kring biologisk mångfald

Förskolans arbetssätt utgår ifrån barnens intresse för djur och natur i dess närmiljö, vilket lägger grunden för en tidig förståelse för den biologiska mångfaldens värde och hur människan och naturen hänger ihop och påverkar varandra. En annan populär aktivitet på förskolorna är att bygga insektshotell, att plantera blommor, fröer och kärnor i odlingslådor och på så sätt följa kretsloppet.

Skolklasser besöker Tekniska museets odlingsvägg

Ett antal skolklasser har besökt Tekniska muséets utställning och odlingsvägg där eleverna fick lära sig mer om hydroponisk odling. Ett bra studiebesök som gav fortsatta diskussioner om den biologiska mångfalden. Bo skola är ett exempel på där eleverna arbetar med den biologiska mångfalden i en faktisk skolträdgård där de sår, planterar, vattnar, rensar, skördar och förädlar. Elever har också haft möjlighet att besöka biblioteket under deras temavecka, ”En vecka för biologisk mångfald” som ägde rum under maj 2023.

Indikatorer kopplad till målområdet

• Areal skyddad natur ska öka
  2021 års värde: 450 hektar
  2023 års värde: 823 hektar
  Måltal till 2025: 850 hektar

• Areal ängsskötsel ska öka
  2021 års värde: 30 hektar
  2023 års värde: 33,7 hektar
  Måltal till 2025: 45 hektar
  

• Andel påbörjade åtgärder i grönplan ska öka
  2021 års värde: 4
  2023 års ackumulerade värde: 11
  Måltal till 2025: 17
  

• Andel påbörjade åtgärder i blåplan som rör biologisk mångfald ska öka
  2021 års värde: 3
  2023 års ackumulerade värde: 6
  Måltal till 2025: 6
  

Målområdet Främja biologisk mångfald, miljöprogrammet

Målet bedöms möjligt att nå till 2025.

Ekosystemtjänster är de tjänster och produkter som naturens ekosystem producerar och som är livsavgörande för människors överlevnad och livskvalitet. Exempel på ekosystemtjänster kan vara rening av dricksvatten, matproduktion, luftrening och bullerdämpning. Naturens ekosystem har även rekreativa värden som ökar vårt välbefinnande.

Kartläggning och analys av ekosystemtjänster utförd

Inom ramen för arbetet med den nya översiktsplanen har en stor kartläggning och analys av ekosystemtjänster utförts. Kartläggningen ger en överblick över vilka områden som tillhandahåller ekosystemtjänster, vilka som har potential att tillhandahålla och områden där det i dag är brist på ekosystemtjänster. Den visar vart Lidingös värdekärnor finns placerade och vart sambanden behöver förstärkas. Underlagen kommer ligga till grund för stadens fortsatta arbete med förslagna åtgärder för att bevara, utveckla och skapa förutsättningar för ekosystemtjänster.

Nu återstår implementeringen av kartunderlagen i stadens webbkarta. Implementeringen kommer att underlätta för staden att kunna arbeta systematiskt med värdering av ekosystemtjänster i syfte att fatta väl avvägda beslut vid fysisk planering. Exempelvis kan gröna ytor värderas högt på grund av deras vattenrenande och svalkande effekt. Visualisering och värdering av ekosystemtjänster är också starkt sammankopplat med klimatanpassningsåtgärder och åtgärder som rör dagvattenhantering och bevarande av biologisk mångfald.

Indikator saknas för detta målområde.

Målområdet Visualisera och värdera ekossystemtjänster, miljöprogrammet

Målet bedöms möjligt att nå till 2025.

Staden arbetar löpande för att minska nedskräpning och förebygga föroreningar i natur och vatten, främst för att undvika skador för människor och djurliv men också för att bidra till en renare ö.

Tillsynen visar på ett bra förebyggande arbete mot nedskräpning

Under 2023 avslutades den tillsyn på nedskräpning som miljö- och stadsbyggnadskontoret bedrivit på tekniska förvaltningens arbete för minskad nedskräpning. Egenkontrollen har setts över och platsbesök har gjorts. Under 2023 genomfördes även ett praktikarbete som gick ut på att uppskatta mängd nedskräpning på prioriterade platser. Rapportens slutsats är att staden har ett bra förebyggande arbete och åtgärdsarbete vid nedskräpning.

Skärpkorgar på rätt ställen

Arbetet med att se till att skräpkorgar finns på rätt ställen pågår löpande och allmänhetens önskemål vägs ofta in i arbetet. I den senaste upphandlingen, som gjordes 2022, såg staden över placeringen av skräpkorgar och antalet utökades med 39. För de skräpkorgar som sitter i anslutning till idrottsanläggningarna är det tömningen som är den stora utmaningen och därför har nya lösningar setts över. En pilotstudie har utförts på tre skräpkorgar. Dessa drivs med solceller och meddelar när det är dags för tömning. Projektet kommer att utvärderas under 2024.

Skräpplockardagar engagerar

Varje år anordnar Håll Sverige rent skräpplockardagar för bland annat skolor, förskolor och föreningar. Under några förbestämda dagar får deltagarna plocka skräp i sin närmiljö under organiserade former. Håll Sverige rent tillhandahåller påsar, informationsmaterial och förslag på aktiviteter i samband med detta. Ett väldigt bra och omtyckt arrangemang ute i verksamheterna som gör nytta. Under 2023 deltog 32 olika grupper från stadens förskolor och grundskolor på skräpplockardagarna. 14 kommunala förskolor och skolor var representerade i aktiviteten. De 32 grupperna samlade totalt ihop 210 säckar med skräp. Det är drygt 23 procent fler säckar än under 2022. Under året nominerades Lidingö stad också till utmärkelsen ”Årets Håll Sverige rent-kommun 2023” och kom hela vägen till final. Även daglig verksamhet deltog i Skräpplockardagarna som har blivit en uppskattad aktivitet i verksamheten och som gjort att antalet deltagare ökat från föregående år. Daglig verksamhet arbetar året om med att plocka skräp som en del i den ordinarie verksamheten.

Indikator kopplad till målområde

• Antal skräpföremål per yta ska minska
  2021 års värde: 5,8 antal per yta
  2023 års värde: 1,9 antal per yta
  Måltal till 2025: 2,5 antal per yta

• Andel förskolor och skolor som deltar i skräpplockardagarna
  2021 års värde: 53 procent
  2023 års värde: 45 procent
  Måltal till 2025: 100 procent
  

Målområdet Minska nedskräpningen, miljöprogrammet

Målet bedöms osäkert att nå till 2025.

Målet handlar om att förbättra vattenkvalité i Kyrkviken för att uppnå miljökvalitetsnormerna till 2027 och för att på så vis kunna återskapa de livskraftiga vattenmiljöer för fisk och andra vattenlevande organismer som en gång existerade. Kyrkviken omges av många vackra promenadstråk och vyer, och ett levande vatten skulle dessutom öka rekreationsvärdet ytterligare. Målområdet har sina utmaningar eftersom åtgärder behöver sättas in under en längre tidsperiod för att kunna åstadkomma förbättringar.

Övergödning och höga metallhalter i Kyrkviken kräver långsiktiga åtgärder

De mätningar som utfördes i Kyrkviken mellan 2019–2021 visar att åtgärder krävs för att komma till bukt med både övergödningsproblematik och förhöjda halter av koppar, zink och TBT. Baserat på de undersökningar som genomförts så har följande miljöproblem identifierats:

• Övergödning/förhöjda näringshalter till följd av förhöjd extern och intern näringsbelastning
• Övergödningsproblematik i form av höga växtplanktonmängder, cyanobakterieblomningar, allvarlig syrgasbrist vid bottnarna, ett utarmat bottenfaunasamhälle och ett fisksamhälle ur balans
• Förhöjda halter av koppar, zink och TBT, samt betydande lokal påverkan av metaller

Provtagningar i Kyrkviken har fortsatt enligt plan och utförs inom samarbetsprojektet med Stockholm universitet som finansieras med bidrag från FORMAS. Fortsatt mätning är av stor vikt för att få en bra bild av förändringar i området och för att kunna dra slutsatser kring möjliga orsaker och för att kunna sätta in rätt åtgärder. Resultaten visar fortfarande dålig ekologisk status och att vattenmiljöerna inte uppnår god kemisk status.

Utredningar för att utforma en lämplig dagvattenrening vid inre Kyrkviken har fortsatt under året. De faktiska dagvattenflödena har visat sig vara betydligt mindre än de som tidigare modellerats fram, vilket gör att utformningen av dagvattenreningen måste göras om.

Stadens tillsynsprojekt för att undersöka vilka miljöfarliga verksamheter (inklusive dagvattenutsläpp) runt Kyrkviken som kan påverka vattnets kvalitet har fortsatt. Tillsynen kommer att bedrivas med fokus på utsläpp till dagvatten och hantering av kemikalier och olyckor. Under 2023 gjordes tillsyn på hästgårdar, Lidingö kyrkogård och Lidingö brandstation. Arbetet kommer att pågå minst till 2026.

Förslag på åtgärder i Lilla Värtan

Huvudprojektet för Lilla Värtan avslutades 2023. Tillsammans med grannkommunerna har underlag tagits fram som redovisar nivåer för näringsämnen och miljögifter samt förslag på hydrologiska åtgärder. Underlagen kommer att användas i det fortsatta arbetet med att ta fram åtgärdsprogram för Lilla Värtan, Askrikefjärden och Stora Värtan i syfte att nå miljökvalitetsnormerna. Projektet har finansierats med hjälp av LOVA-bidrag.

Båtlivets påverkan på vattenmiljön

Löpande dialog förs med alla Lidingö Båtförbunds medlemsföreningar kring vikten av att på olika sätt minska båtlivets miljöpåverkan på Lidingös vattenmiljöer. Under 2023 trädde även Transportstyrelsens nya avfallshanteringsregler för mottagning av avfall från fritidsbåtar i kraft. Kravet innebär att fritidsbåtshamnar med mer än 25 båtar ska ha dimensionerade mottagningsanordningar för avfall. Fritidsbåtshamnarna ska även ta fram en avfallsplan som ska godkännas av kommunen.

Hög ekologisk status i Kottlasjön

Undersökningar i Kottlasjön har också fortsatt enligt plan. När det gäller näringsämnet fosfor, som tidigare var ett stort problem för Kottlasjön, så ligger halterna nu på en nivå som motsvarar hög ekologisk status. De miljögifter som undersöktes 2023 ligger på en nivå som motsvarar god kemisk status, men organiska miljögifter och kvicksilverhalter i fisk undersöktes inte 2023.

Fintrådiga alger i Stockbysjön

För att komma till rätta med den stora mängden fintrådiga alger i Stockbysjön så har både reduktionsfisket av karpfisk och försöket med olika metoder för fosforbindning i provytor fortsatt under året. Reduktionsfisket var mer effektivt under 2023 än året innan, men fosforbindningsförsöken har ännu inte uppvisat önskat resultat. Både fosfor- och klorofyllhalterna i sjön var dock betydligt lägre 2023 än 2022. Utredningar fortsätter under 2024.

Skolklasser besöker Kottlasjön i undervisningen

Som en del i undervisningen har skolklasser besökt Kottlasjön i samband med att man läst om försurning och övergödning av sjöar och vattendrag. Även förskolorna lyfter ämnet där man pratar med barnen om på vilket sätt skräp påverkar vattenkvalitén och de djur och växter som lever i vatten. Vissa förskolor har haft ett veckoprojekt som de kallade för ”Havet/vatten”. Förskolor har även varit vid Kyrkviken för att se spår av bävrar!

Indikatorer kopplad till målområdet

• Ekologisk och kemisk status i Kyrkviken ska förbättras
  Ett flertal insatser krävs under en längre tidsperiod för att åstadkomma förbättringar. Målet är att Kyrkvikens vatten ska uppnå både ekologisk och kemiskt god status till 2027.
  

• Andel påbörjade åtgärder i blåplan ska öka
  2021 års värde: 4
  2023 års ackumulerade värde: 10
  Måltal till 2025: 17
  

Målområdet Förbättra vattenkvalitén i Kyrkviken, miljöprogrammet

Målet bedöms osäkert att nå till 2025.

För att vattenkvalitén på och runt om Lidingö ska förbättras är det viktigt att staden arbetar strategiskt med dagvattenfrågan och att dagvattnet omhändertas så nära källan som möjligt. Att ta fram en dagvattenhanteringsplan kommer att spela en vital roll för att staden ska kunna arbeta strategiskt med effektiv dagvattenrening. Detta arbete är idag försenat vilket gör att även delar av åtgärdsarbetet skjuts på framtiden.

Nya snöupplagsplatser förbättrar vattenmiljön

Snöupplagsplatser är en del i arbetet med att minska föroreningarna via dagvattennätet till Lidingös vattenmiljöer. Under året har anläggande av en snötipp vid Högberga norr om Gåshagaleden påbörjats. Snötippen intill Trolldalstippen förväntas stå klar till nästa säsong.

Infiltration av vägdagvatten viktig

Att omhänderta dagvattnet så nära källan som möjligt kan göras genom infiltration i grönytor eller att vattnet renas och fördröjs på plats innan det avleds. Inga nya platser för infiltration av vägdagvatten i grönytor har tillkommit under 2023. Inte heller några åtgärder för borttagning av kantsten har utförts. Erfarenhet från tidigare år har visat att stödkanten spolas bort och vägkanten ofta skadas vid borttagning av kantsten. Arbetet med att hitta hållbara metoder för att leda ut vägdagvatten i naturmark kommer att återupptas under 2024.

Tillsyn av dagvattendammar

Öppna dagvattenlösningar bidrar förutom att rena dagvatten, även till biologisk mångfald, omhändertagande av skyfall och en sänkning av temperaturen under varma sommardagar. Dessutom kan den utgöra en attraktiv vistelsemiljö för Lidingöborna. Den tillsyn på dagvattendammar som utfördes 2022 visade bland annat att uppdaterade skötselrutiner saknades. Dagvattendammar kräver kontinuerligt underhåll för att upprätthålla sin funktion vilket gör att uppdaterade skötselrutiner är av stor betydelse. Under kommande år kommer Miljösamverkan i Stockholms län ha ett fokus på tillsyn av dagvattennäten. Lidingö stad kommer att delta i projektet för att bredda den återkommande tillsynen av dagvatten.

Indikatorer kopplad till målområdet

• Antal utpekade platser för rening och fördröjning av dagvatten ska öka
  2021 års värde: 9
  2023 års ackumulerade värde: 12
  Inget måltal är satt till 2025. Insatser är delvis beroende av vilka bygg- och anläggningsprojekt som kommer under året.
  

• Andel påbörjade åtgärder i blåplan som rör dagvatten ska öka
  2021 års värde: 2
  2023 års ackumulerade värde: 5
  Måltal till 2025: 7

Målområdet Rena dagvattnet, miljöprogrammet