Kulturpolitiskt program

Kultur- och fritidsnämnden gav lärande- och kulturförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till övergripande kulturpolitiskt program för Lidingö stad KFN 19-05-08.

I uppdraget anges att:

”Programmet bör särskilt beakta kulturhistoriska värden, både med avseende på aktiva föreningar men också genom att synliggöra personer inom kulturvärlden som bott och verkat på Lidingö”. ”För att utveckla kulturutbudet, i form av kulturupplevelser för allmänheten eller eget skapande, krävs mer samarbete och samverkan mellan Lidingös olika kulturaktörer och med staden. Detta förutsätter ett visst mått av samsyn mellan kulturaktörerna, stadens tjänstemän och våra folkvalda. Det kulturpolitiska programmet behövs för att klargöra var Lidingö står, hur staden prioriterar och hur den kulturella utvecklingen ska stärkas”.

Lidingös kulturaktörer

Kulturlivet kännetecknas i stort av en rad olika frivilliga krafter som kan möta den enskilde invånarens behov av kulturupplevelser, skapande, trygghet och gemenskap. För att säkerställa, utveckla och bredda utbudet finns stadens erbjudande om stöd, dialog och samarbete.

Det finns för närvarande 16 aktiva kulturföreningar som täcker ett brett fält av kulturuttryck samt fyra andra föreningar där kultur är en viktig del av verksamheten.

Många enskilda Lidingöbor gör insatser för kulturen. Av särskild betydelse är kontakten med unga människor som vill arbeta med att förverkliga idéer som kan vara till glädje för andra i samma ålder. Barn och ungdomars kulturutövande är en levande del av det lokala kulturutbudet. Enskilda konstnärer, musiker och skådespelare som bor på Lidingö kan beroende på graden av engagemang ha stor betydelse för det lokala kulturlivet.

Nyckelviksskolan, Malmstensskolan och Stillerska filmgymnasiet skapar möjligheter för studier och samarbete med staden. Andra kulturaktörer driver dansskolor för barn och ungdom på fritiden.

Millesgården, som delvis finansieras av staden är ett nationellt och internationellt känt museum bestående av skulpturpark, konstnärshem och konsthall med högkvalitativa konstutställningar. Lidingö museum som drivs med visst bidrag från staden genom Lidingö Hembygdsförening skapar program och utställningar om Lidingös historia, bebyggelse samt människor och företag som verkat här.

Lidingö stads kulturverksamheter, främst för barn och ungdom

Lidingö stad bedriver sedan 1950-talet Lidingö musikskola och Sagateatern, två pedagogiska kulturverksamheter för barn och ungdom. Lidingö stadsbibliotek vänder sig till allmänheten och i linje med bibliotekslagen prioriterar man bland annat barn, ungdom och funktionsnedsatta. Kulturavdelningen har en samordnande roll för stöd och samverkan med alla kulturaktörer men också ansvar för ungdomskultur, kulturarvsfrågor, offentlig konst, utställning och stadens evenemang. Övriga kulturella samarbetspartners inom staden är bland andra, de sex fritidsgårdarna, ArtLab och KomTek, samtliga med fokus på barn och ungdom och alla i olika former av samarbete med Lidingö skolor. Inom staden finns också kulturella mötesplatser för äldre och kulturella verksamheter för människor med funktionshinder.

Kulturlivets förutsättningar

Kulturlivet på Lidingö påverkas av närheten till Stockholm. Lidingö som kommun ska och kan inte konkurrera med utbudet hos de stora nationalscenerna, konsertlokalerna, muséerna och konstgallerierna. Genom Lidingös kulturaktörer finns ändå många möjligheter för Lidingöborna att möta kultur i olika former. Kulturen på Lidingö kan erbjuda den lokala samhörigheten och det goda mötet, upplevelsen av att vara delaktig och finnas i ett sammanhang – viktiga komponenter i en upplevd god hälsa.

Kulturarvsfrågor skapar samarbete

Lidingös historia är fylld av spännande kulturpersonligheter och entreprenörer som bott och verkat på ön. Bland alla dessa tar Gustaf Dalén och Raoul Wallenberg en särskild plats. När vi synliggör intressanta personer som bott och verkat på Lidingö sker det i samarbete med flera olika kulturaktörer och kunniga inom området, som författare, konstnärer och artister. Kulturarvsfrågor kan ge bra samarbetsprojekt mellan allmänkultur, biblioteket, stadsarkivet och olika kulturaktörer. Staden tar fram kulturarvsinformation och kulturarvsskyltar i samarbete med Lidingö Hembygdsförening

Mötesplatser för kulturlivet

Mötesplatserna är betydelsefulla möjliggörare för kulturlivet. Kulturprogram och möten mellan människor har goda förutsättningar i det nya kulturhuset / stadshuset. Viktiga kulturella mötesplatser finns också runt om på Lidingö. För flexibilitet och ett bra resursutnyttjande ska samnyttjande av befintliga lokaler underlättas och planeras för vid nybyggnation.

Föreningsliv och samarbetspartners för mer kultur?

Kulturlivet på Lidingö bygger till stor del på att aktiva i föreningar lägger ner mycket ideellt arbete inom sitt kulturområde. Samtidigt har kulturföreningarna en hög medelålder och utmaningar med återväxten bland de aktiva. Möjligheten för unga att själva starta en förening finns men sker mycket sällan. Det finns även mindre bidrag inom staden att söka för ungdomar som är intresserade av att göra egna projekt. Huvudfrågan är dock incitamentet; hur ska staden få föreningsliv och samarbetspartners att göra mer för fler?

1. Ökat samarbete med civilsamhälle och föreningsliv för ett utvecklat kulturutbud

Lidingö stad har sedan flera år utvecklat utbudet av kulturverksamhet i samarbete med Lidingös kulturaktörer. Bästa exemplet är Lidingö Kulturveckas utveckling från Kulturnatt vartannat år till Kulturvecka med två helger (nio dagar) varje år. Huvuddelen av veckans programpunkter arrangeras utan stadens inblandning eller inom befintliga verksamheter. Samtidigt spelar staden en viktig roll som möjliggörare, samordnare och marknadsförare.

Vi ser stora möjligheter i fortsatt utveckling av kulturutbudet för Lidingöborna genom utvecklad kommunikation och bättre samarbete mellan staden och kulturaktörerna, men också mellan kulturaktörerna själva. En viktig mötesplats för detta är nya kulturhuset – stadshuset:

Tänkbara vägar framåt:

• Fortsatt utveckling av kulturveckan och andra samarrangemang i nära kontakt med kulturaktörer, stödföreningar och näringsliv.
• Ökad extern finansiering för mer resurser till kulturlivet.
• Förstärkt koppling mellan Lidingö stads kulturverksamheter och Lidingös olika kulturaktörer.
• Bättre förutsättningar för samarbete mellan kulturell barn- och ungdomsverksamhet och Lidingös olika kulturaktörer.

2. Bättre utbud av kulturella barn- och ungdomsverksamheter genom utvecklad samsyn och samarbete mellan Lidingö stads kulturverksamheter.

Lidingö stads kulturverksamheter har tidigare varit organisatoriskt uppdelade mellan olika förvaltningar och nämnder. Detta har skapat avstånd, osynkroniserade uppdrag och inte främjat samarbete. Under senare år har organisationen och förutsättningarna för samarbete utvecklats positivt. Detta skapar möjligheter till effektivare resursanvändning och samordnade uppdrag.

Vi ser att bättre samsyn och samverkan kan ge ytterligare utbud av barn- och ungdomsverksamheter. Inte minst flera kulturverksamheters placering i stadshuset skapar bättre förutsättningar för detta.

Tänkbara vägar framåt:

• Gör kulturverksamheterna i stadshuset till modell för ökat samarbete.
• Säkra det goda samarbetet med fritidsgårdarnas ungdomsverksamhet trots olika nämndtillhörighet.
• Med hjälp av statlig och regional finansiering, utveckla samarbetet mellan kulturverksamheterna och skolan för att skapa en god upplevelse av kultur genom hela skolgången.
• Samverka med skolan för att nå nya grupper till kulturverksamheter på fritiden.
• Samnyttja resurser för att skapa utrymme för ny barn- och ungdomsverksamhet på fritiden.

3. Utvecklat utbud av kulturella ungdomsverksamheter genom särskilt fokus på ungdomar 13–20 år samt bättre kommunikation med denna grupp

Våra kommunala kulturverksamheter inbegriper mycket och bra ungdomsverksamhet. Samtidigt är våra uppdrag olika och skiftande och bilden av våra erbjudanden ibland lite spretiga och otydliga. Alltför många unga upplever en försämrad hälsa under tonårstiden, speciellt negativt påverkad av stress. Lyckligtvis finns det ett evidensbaserat positivt samband med aktivitet och delaktighet för att motverka de negativa siffrorna.

Att nå fler ungdomar är ett viktigt men svårt uppdrag. Vi kan ge unga människor möjlighet att hitta ett avgörande intresse eller sammanhang när livet är svårt eller fel saker lockar. Vägen dit sker bäst i god samverkan med ungdomar själva.

Tänkbara vägar framåt:

• Gör en grundlig analys av resultatet för undersökningen ”Ung Livsstil” Hur tolkar vi svaren? Följ upp med fokusgrupper.
• Vårda ungdomskontakter och nätverk för framtiden. Hur nätverkar vi bäst?
• Lär av befintlig framgångsrik ungdomsverksamhet.
• Ta fram erbjudanden för ungdomar 13–20 år som vill börja med kulturella aktiviteter.
• Förtydliga ungdomsuppdraget inom fritidsgårdarna inför organisationsförändringar.
• Skapa en permanent ungdomsgrupp som representerar alla kulturverksamheter i staden.
• Samverka nära med idrottsavdelningen kring ungdomsfrågorna.

Inventera hur resurser fördelas inom barn- och ungdomsgruppen utifrån ålder, kön och socioekonomiska aspekter.