Kontaktperson, kontaktfamilj och familjehem

Om du vill hjälpa till som kontaktperson träffar du barnet regelbundet för att umgås och hitta på aktiviteter tillsammans. Det kan handla om att finnas till hands några timmar en eftermiddag eller kväll i veckan för ett barn som behöver göra något trevligt, roligt eller annorlunda i sällskap med en vuxenkompis.

Unga frågar ofta efter en person att prata med, som lyssnar på dem och som de kan göra aktiviteter med.

Som kontaktperson är du en medmänniska som träffar en person med funktionsnedsättning och gör enklare aktiviteter utifrån personens intressen, till exempel fikar, går på bio eller promenad. Ni träffas vanligtvis en till fyra gånger per månad. Som kontaktperson får du ett arvode för uppdraget och omkostnadsersättning som är tänkt att täcka dina utgifter för de aktiviteter ni gör inom uppdraget.

Vad krävs för att bli kontaktperson?

För att bli kontaktperson behöver du vara minst 18 år och ha ett genuint intresse och tid för att hjälpa andra. Ingen speciell utbildning eller erfarenhet krävs. Om du vill bli kontaktperson kontaktar du oss. Du får träffa kontaktsekreteraren på ett utredningsmöte där du får svara på frågor om varför du vill bli kontaktperson, din sociala situation samt din arbets- och livserfarenhet. Du kan välja att finnas där för både vuxna och yngre. Om du vill ha uppdrag med barn och ungdomar under 21 år begärs utdrag ur misstanke- och belastningsregistret och socialtjänstens register ut med ditt samtycke. Kontaktsekreteraren gör sedan en bedömning om du är lämplig som kontaktperson.

Insatsen kontaktperson handlar om att bryta och förebygga social isolering. Det kan även hjälpa personen till en meningsfull fritid. Personer med funktionsnedsättning kan få insatsen kontaktperson enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller socialtjänstlagen (SoL).

Vill du bli kontaktperson?

Kontakta kontaktsekreterare Sanne Andersson.

E-post: sanne.andersson@lidingo.se

Telefon: 08-731 49 70

Om du vill hjälpa till som kontaktfamilj tar du emot ett barn i ditt hem någon eller några dagar i månaden. Du blir som ett extra stöd.

Barnet bor då hos er, ni gör saker tillsammans, hemma eller ute någonstans. Det är du och din familj som bestämmer hur helgen ska se ut. Det viktigaste är inte spännande utflykter utan att man tar sig tid med barnet.

Om du vill hjälpa till som familjehem tar du emot barn som av olika anledningar inte kan bo hemma. Barnet kan bo en kortare eller längre tid hos dig.

Det kan handla om att ta emot ett barn på heltid och det kan röra sig om allt från några veckor till en hel uppväxttid.

Familjehemmet kan vara i en villa eller i lägenhet i flerfamiljshus antingen på landet eller i stan. Du som vill hjälpa kan vara gift, sambo eller ensamstående, med eller utan barn. Du kan arbeta heltid, deltid eller studera. Det viktiga är att familjehemmet kan erbjuda en trygg och stabil tillvaro, utrymme, tid och tålamod.

Om du vill hjälpa till som jourhem tar du med kort varsel emot barn som behöver omedelbart skydd eller stöd för en kortare tid.

Du tar emot ett barn i ditt hem medan socialtjänsten utreder barnets situation och fattar beslut om framtida insatser.

Ett jourhem behöver ha beredskap för att kunna ta emot ett barn med kort varsel. Som jourhem kan du i samråd med socialtjänsten ibland övergå till att bli familjehem.

Om du vill hjälpa till som god man för ett ensamkommande barn har du samma ansvar som en förälder, men barnet bor inte hos dig.

God man för ensamkommande barn

Om du vill hjälpa till som särskilt förordnad vårdnadshavare för ett barn tar du över föräldrarnas ansvar men barnet bor inte alltid hos dig.

Uppdraget som särskilt förordnad vårdnadshavare för ensamkommande barn är likt rollen som god man till ensamkommande barn, men med större fokus på den långsiktiga planeringen för barnet.