Störningar och hälsorisker

Tecken på att det finns fukt och mögel hemma kan vara fläckar på väggar, golv eller tak, mögellukt, flagnande färg eller tapeter som bubblar sig. Även större mängder silverfiskar kan tyda på fuktproblem. Om du upptäcker sådana tecken ska du kontakta fastighetsägaren.

Vems ansvar är det att åtgärda problemet?

Det är fastighetsägarens ansvar att utreda och åtgärda fukt- och mögelskador. Du som bor i hyreshus och misstänker en fukt- eller mögelskada i lägenheten ska kontakta fastighetsägaren direkt. Du som bor i en bostadsrätt vänder dig till bostadsrättsföreningens styrelse.

Får du ingen hjälp i ärendet så kan du vända sig till miljö- och stadsbyggnadskontoret. Äger du din bostad kan du även vända dig till försäkringsbolaget och konsultföretag för att få råd.

Hälsorisker med fukt och mögel

Fukt- och mögelskador ska alltid åtgärdas, eftersom de kan orsaka bakterietillväxt, astmasymptom och andra hälsorisker. Det är långt ifrån alla mögelarter som är skadliga men det finns alltid en risk att det är just en skadlig mögelart som tillväxer. Fuktskador kan även leda till att bygg- och inredningsmaterial bryts ned och ger ifrån sig kemiska ämnen i luften.

Orsaker och sätt att förebygga fukt och mögel

De vanligaste orsakerna till mögelangrepp inomhus är fuktskadade väggar, tak eller golv. Badrum är särskilt utsatta men även läckande vatten- och avloppsstammar är en vanlig orsak till problem. En otillräcklig ventilation i bostaden kan också leda till fuktskador. Markfukt kan också skapa problem för dig som bor i småhus.

Det bästa sättet att förebygga fukt- och mögelskador i hemmet är att hålla alla tillufts- och frånluftsventiler öppna och vädra regelbundet. I våtrum ska du vara särskilt försiktig med borrhål och installationer som kan göra att fukt tränger in i väggar och golv.

Allmänna råd om fukt och mikroorganismer, Folkhälsomyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Matos och tobaksrök är exempel på lukter som kan ta sig in i bostaden från grannar, restauranger och soprum. Lukterna tar sig in i bostaden via ventilationssystemet, brevinkastet, bjälklaget eller uteluftventilerna.

Det bästa sättet att förebygga problemet är att hålla uteluftsventilerna öppna i din bostad. För att du själv inte ska störa grannarna ska du hålla fönstren stängda när du lagar mat.

Vems ansvar är det att åtgärda problemet?

Störs du av lukter från grannar kontaktar du först din hyresvärd. Bor du i bostadsrätt pratar du med föreningens styrelse. Om lukten kommer från en restaurang i närheten informerar du restaurangägaren om att du är störd av lukten.

Hjälper det inte att kontakta den ansvarige så vänder du dig till miljö- och stadsbyggnadskontoret. Då kan vi uppmana den ansvarige att utreda problemet.

Bostadsklagomål till Lidingö stad

Vanliga orsaker till störande lukter i hemmet

• Stängda friskluftsventiler.
  Det bildas ett undertryck i lägenheten när ventiler och fönster är stängda. Luft och lukt från andra lägenheter kommer då lättare in till dig.
• Otätheter.
  I äldre hus (främst de byggda innan 1950-talet) kan otäta ventilationskanaler och otäta väggar leda till att lukt tränger in från grannar.
• Installation av köksfläkt.
  Köksfläktar och så kallade paxfläktar i badrum som är kopplade på gemensam ventilationskanal kan orsaka problem för grannar. Kontrollera alltid med fastighetsägaren innan du installerar en fläkt.
• Övertryck mot trapphuset.
  Om det blir ett övertryck i lägenheten, jämfört med trapphuset, går luften ut från lägenheten istället för in. Detta gäller även för sopnedkast och underliggande garage.
• Lukt utifrån.
  Öppna fönster, balkongdörrar eller friskluftsventiler som är placerade nära andra ventilationer eller fönster gör att lukter kan komma in i bostaden, till exempel från eldning.
• Lukt inifrån.
  Fukt- och mögelskador samt uttorkat vattenlås eller golvbrunnar kan också orsaka dåliga lukter.

Den som eldar i sin bostad eller på sin tomt har ansvar för att eldningen inte orsakar problem för grannarna. Det finns ämnen i rökgaserna som orsakar hälsorisker hos människor, till exempel stoft, PAH och bensen. Rökgaserna kan även ge besvär som irritation i näsa, ögon och luftvägar. Astmatiker är ofta extra känsliga. 

Om grannar störs i sådan omfattning att det kan betecknas som en olägenhet för människors hälsa kan miljö- och stadsbyggnadsnämnden förelägga om restriktioner eller förbud mot eldning.

Om du störs av grannens vedeldning så kontaktar du först den som eldar och framför dina synpunkter. Om du inte får gehör kan du vända dig till miljö- och stadsbyggnadskontoret.

Bostadsklagomål till Lidingö stad

Eldning, sotning och brandskydd

I inomhusluften blandas föroreningar ifrån bland annat matlagning och städning med ämnen från inredning och byggnadsmaterial. Luften behöver därför bytas ut mot frisk luft utifrån, vilket ska ske genom en god ventilation.

Ventilationen funkar normalt genom att inomhusluft förs ut genom frånluftsventiler i badrum och kök och friskare uteluft tas in genom ventiler i sovrum och vardagsrum. Detta kan ske med fläktar eller med självdrag.

Brister i ventilationen

Vanliga tecken på att ventilationen är bristfällig i din bostad är att

• luften känns instängd och unken
• fukt (kondens) bildas på insidan av fönster
• det tar mer än en kvart för imman på spegeln att försvinna efter att du har duschat
• det kommer in lukt, till exempel matos eller röklukt via frånluftsventilen i kök eller badrummet.
  

Vem är ansvarig?

Det är fastighetsägarens ansvar att ventilationen i bostaden fungerar. Kontakta därför fastighetsägaren om du upplever ventilationen i bostaden som dålig. Bor du i en bostadsrätt vänder du dig till bostadsrättsföreningens styrelse. Får du ingen hjälp kan du vända dig till miljö- och stadsbyggnadskontoret.

Obligatorisk ventilationskontroll, OVK

Äger du din bostad, vänd dig till konsultföretag om du behöver råd.

Inget lagkrav på rengöring av ventilationskanaler i privata bostäder

Notera att det inte finns lagkrav på att du som bor i en- och tvåbostadshus ska rengöra ventilationskanalerna. Med jämna mellanrum förekommer det att företag som säger sig vara i sotningsbranschen ringer runt till villaägare för att sälja rengöring av imkanaler och ventilationskanaler. Uppringaren ger sken av att den aktuella tjänsten är ett lagkrav. Det är det alltså inte, även om rengöring kan vara bra att utföra ibland – själv eller med hjälp av ett företag.

Det här kan du göra själv

• Håll friskluftsventiler och vädringsfönster öppna. Då får du ett bättre luftombyte.
• Om fönstren i ett självdragsventilerat hus har tätats utan att friskluftsventiler monterats in, kan en enkel åtgärd vara att ta bort en del av tätningslisten i fönstrens överkant i sovrum och vardagsrum för att få in mer uteluft. Kontakta gärna din hyresvärd innan.
• Ta ner ventilerna i badrum, toalett och kök och rengör dem regelbundet med vatten och diskmedel. Ventilerna blir annars lätt igensatta av smuts. Detsamma gäller filtret i köksfläkten.
• Vädra ofta och effektivt (korsdrag).
• Installera inte en köksfläkt utan att ha talat med hyresvärden, det kan försämra ventilationen för grannarna. 

Allmänna råd om ventilation, Folkhälsomyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Vad är rimliga temperaturer hemma?

Inomhustemperaturen i en bostad bör vara minst 20 grader. Den får inte överstiga 24 grader under längre tid. Detta gäller dygnet runt.

Riktvärdena gäller för den så kallade vistelsezonen, som definieras som 6 decimeter från innerväggen och 0,1–2 meter ovanför golvet. Det går att göra en så kallad operativ mätning av temperaturen som tar hänsyn till både luftens och omgivande ytors temperatur.

Under höst och vår är det vanligt att temperaturen inomhus varierar från dag till dag och många tycker att det är för kallt hemma. Det beror på att värmen i elementen oftast justeras automatiskt efter utomhustemperaturen, men att detta sker med viss fördröjning. Värmesystem är vanligen inställda att gå igång när utomhustemperaturen ligger stabilt under 17 grader. När det just blivit kallare ute kan det alltså ta någon vecka innan uppvärmningen "hinner ikapp".

Allmänna råd om temperatur inomhus, Folkhälsomyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Vem har ansvar för temperaturen?

Om det är för varmt eller kallt, vänd dig till bostadsrättsföreningen eller fastighetsägaren i första hand. Det är deras uppgift att utreda och åtgärda eventuella problem. Får du ingen hjälp kan du vända dig till miljö- och stadsbyggnadskontoret.

Äger du din bostad, vänd dig till konsultföretag om du behöver råd.

Det här kan du själv göra för att värmesystemet ska funka optimalt

• Täck inte för varken elementet eller dess termostat med möbler eller gardiner.
• Se till att ventiler ovanför eller under fönster hålls öppna, annars cirkulerar värmen sämre. 
• Se till att elementets termostat är inställt på max.

Husdjur ska skötas på ett sånt sätt att de inte orsakar besvär (olägenhet) för andra som bor runtomkring. Det är alltid djurägarens ansvar att se till att katter, hundar och andra djur inte stör. Visst ljud från skällande hundar eller påhälsning av katter får du dock räkna med om du bor i tätbebyggt område.

Detta gäller för husdjur i bostadsmiljö

• Andras sällskapsdjur får inte gå in på din tomt (katt är dock undantaget). Det är djurägaren som ansvarar för att djuret inte tar sig in på din tomt, antingen genom att bygga staket/bur på den egna tomten eller genom tillräcklig tillsyn av djuret.
• Katter som rör sig fritt på andras tomter räknas som en liten störning som du får tåla – det finns rättspraxis för detta. Du kan dock komma överens med kattägaren om metoder som du kan använda för att försöka skrämma bort katten från din tomt, till exempel klappa högt med händerna. Men du får givetvis aldrig skada katter som vistas på din tomt.
• Hundägare ska alltid plocka upp bajs efter sin hund på allmänna platser.
• Hundar får inte orsaka "buller" genom att till exempel skälla eller yla ihållande. Om sådana störande ljud sker under kvällar, nätter och helger eller regelbundet under dagtid måste djurägaren åtgärda problemet.
  

Prata med grannen innan du gör ett officiellt klagomål

Om du har klagomål på störningar från ett sällskapsdjur, ta reda på vems det är och prata med ägaren så att han eller hon kan åtgärda problemet.

Om störningen inte upphör, kan du kontakta miljö- och stadsbyggnadskontoret för att göra ett klagomål. Skriv gärna ner vid vilka tider du har blivit störd, hur länge och på vilket sätt, innan du kontaktar Lidingö stad.

Tänk på att din anmälan blir en offentlig handling som tidningar, privatpersoner med flera kan ta del av.

Olika typer av strålning

Strålning har alltid förekommit i människans naturliga miljö: den kommer från rymden, solen och från radioaktiva ämnen i marken och faktiskt även i din egen kropp.

Strålning kan delas in i joniserande strålning och icke-joniserande strålning. Joniserande strålning är till exempel röntgenstrålning och strålning från radioaktiva ämnen som uran och radium/radon. Denna strålning kan skada celler och människan ska skyddas från den.

Icke joniserande strålning är elektromagnetiska fält, till exempel radiovågor från mobiltelefoner och basstationer, magnetfält från kraftledningar och elektriska apparater och optisk strålning (UV). Denna strålning är inte lika stark som joniserande strålning men eftersom skadliga hälsoeffekter på sikt inte kan uteslutas ska försiktighetsmått vidtas.

Stadens ansvar för strålningsskydd

Lidingö stad har så kallat tillsynsansvar för vissa typer av strålning, för att skydda invånarna från skadliga nivåer. Det innebär att vi kontrollerar så att allmänheten inte exponeras för högre värden än Strålsäkerhetsmyndighetens referensvärden.

Från mobilbasstationer

När du använder en mobiltelefon för måste telefonen hålla kontakt med en basstation, som tar emot och sänder radiovågor. Basstationsantenner för mobiltelefoni finns placerade på olika platser i staden: på hustak, skorstenar, vattentorn och nybyggda master.

Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att exponeringen av strålning från basstationer inte innebär några hälsorisker för allmänheten. Referensvärdena kan möjligen överskridas på enstaka meters avstånd rakt framför antennens utstrålande yta, vilket innebär att ingen människa normalt utsätts för nivåer över referensvärdet.

Strålning från basstationer, stralsakerhetsmyndigheten.se Länk till annan webbplats.

Från kraftledningar

Kraftledningar behövs för att leda elektricitet från kraftverk till olika delar av samhället. Ledningarna alstrar magnetfält och elektriska fält. Under en kraftledning är magnetfältet vanligtvis långt under Strålsäkerhetsmyndighetens referensvärde.

Det finns dock studier som antyder att barn som exponeras för magnetfält från kraftledningar löper högre risk att drabbas av barnleukemi. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar därför ett visst avstånd mellan kraftledningar och bostäder, skolor och förskolor när det gäller nybyggande. De anser även att onödig exponering för magnetfält bör begränsas om det kan göras till rimliga kostnader och konsekvenser. Miljö- och stadsbyggnadskontoret tar hänsyn till detta i planeringen av nya bostäder.

Strålning från kraftledningar, stralsakerhetsmyndigheten.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Bakgrundsstrålning

Bakgrundsstrålning (gammastrålning) är joniserande strålning som förekommer naturligt, dels genom kosmisk strålning från rymden, dels från radionuklider i luft och mark och i den egna kroppen.

Var sjunde månad gör miljö- och stadsbyggnadskontoret utomhusmätningar av bakgrundsstrålning. Det görs på tre fasta mätplatser i staden: Elfvik, Sticklinge och Gångsätra.

Mätningarna görs för att kontrollera den normala strålningsnivån men även för att hålla en fungerande beredskap för instrument och personal i händelse av till exempel en kärnkraftsolycka. Mätningarna utförs under samma månad av alla miljö- och hälsoskyddskontor i landet och resultaten vidarebefordras till Strålsäkerhetsmyndigheten. Mätningarna har pågått sedan 1989. Bakgrundsstrålningen på Lidingö har normala värden.

Sammanstrålning vid marknivån, stralsakerhetsmyndigheten.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.n