Beräkna byggnadshöjd, areor och marknivå

För att bygglov ska kunna beviljas är det en förutsättning att byggnaden följer detaljplanens bestämmelser och begränsningar om byggnadshöjd och ytor. Här förklarar vi hur du beräknar areor och höjder på korrekt sätt.

Bruttoarea

Till bruttoarean räknas arean av alla våningsplan som går att mäta, inklusive ytterväggar, hål för trappa, inglasat uterum etc. Vid snedtak räknas inte bruttoarean hela vägen fram till väggen, utan du ska endast räkna till och med 0,60 meter utanför den linje där rumshöjden är 1,90 meter.

I bruttoarean ingår inte öppenarean.

Byggnadsarea

Byggnadsarean är den en byggnad tar upp på marken, inklusive alla utskjutande delar. Här ingår också ytan av högre altaner, balkonger och skärmtak.

Den delen av yttertaket som skjuter utanför fasaden (takutsprånget) räknas inte in i byggnadsarean om den är 50 centimeter eller mindre. Om takutsprånget är större än 50 centimeter ska du däremot räkna in hela utsprånget i byggnadsarean.

Öppenarea

Som öppenarea räknas ytor under tak som är gjorda för vistelse eller förvaring, och som omsluts av helt eller delvis av öppna sidor. Hit räknas till exempel balkong, loftgång, portal, taktäckt uteplats, öppet garage eller carport. Öppenarean beräknas på samma sätt som byggnadsarean, det vill säga den yta som balkongen, skärmtaket etc. motsvarar på marken under.

Byggnadshöjd

Byggnadshöjden kan vara ganska komplicerad att räkna ut, speciellt för byggnader med oregelbunden eller okonventionell utformning. För att vara säker på att du gör rätt bör du ta kontakt med en arkitekt eller stadens bygglovshandläggare.

Byggnadshöjden räknas från medelmarknivån vid byggnaden, upp till en tänkt skärningspunkt mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak. Över denna höjd får en taknock tillkomma, vilken ofta regleras genom en maximal tillåten taklutning.

För att beräkna byggnadshöjden behöver man också bestämma en beräkningsgrundande fasad. Se länkat dokument för utförligare instruktioner.

I många äldre detaljplaner skrivs enbart ”höjd” när det är byggnadshöjd som avses.

Medelmarknivå (MMN)

Byggnadshöjden ska beräknas utifrån medelmarknivån invid byggnaden. I de fall där marken kring byggnaden är jämn och byggnadskroppen är enkel kan medelvärdet av marknivån invid de fyra byggnadshörnen användas. I andra fall krävs en mer detaljerad beräkningsmodell där samtliga fasadytor under ett givet vågrätt plan ned till lägsta mark delas med byggnadens omkrets.

Obs! Om byggnaden ligger närmare gata eller annan allmän plats än 6 meter är det den allmänna platsens medelnivå som byggnadshöjden ska utgå ifrån.

Beräkningsgrundande fasad

För att beräkna byggnadshöjden måste man först välja en fasad att utgå ifrån. Den fasaden kallas beräkningsgrundande fasad. Det ska vara den fasad med störst allmänpåverkan, till exempel mot gatan eller mot vattnet, och i första hand en långsida. Om den beräkningsgrundande fasaden har större takkupor eller andra från takfallet utskjutande byggnadsdelar kan dessa påverka byggnadshöjden (planet med 45 graders lutning berör taket här först).